Akut virusinfektion som drabbar andningsvägarna. Den kännetecknas av inflammation i nässlemhinnan, svalget och konjunktivan (ögats bindhinna), huvudvärk och, ofta, utbredd muskelvärk.
Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.
Vacciner för förebyggande av infektion med virus av familjen Orthomyxoviridae. Hit hör vacciner av såväl avdödade som försvagade virus. Vaccinernas sammansätting ändras från år till år, beroende på influensavirusstammarnas antigen-shift och prevalenssvängningar. Vaccinerna är oftast bi- eller trivalenta, med en eller två influensavirus A-stammar och en influensavirus B-stam.
Arter av släktet Influenzavirus B som ger upphov till influensa och andra sjukdomar hos framförallt människor. Antigenvariationer är mindre vanligt förekommande än hos influensa A-virus, och följaktligen saknas förutsättningar för indelning i undertyper och varianter. Sannolikheten för epidemier är mindre än med influensa A-virus, och inga pandemier har förekommit. Viruset var tidigare endast känt hos människor, men har påvisats även hos sälar, som kan utgöra smittkällan för spridning till människor.
Alla de olika väderelementen sammantagna.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
En säsongsbunden variant av allergisk rinit, med akut konjunktivit, tårbildning och klåda. Allergin utlöses av specifika allergen.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Period av sexuell inaktivitet mellan brunstperioder hos däggdjur.
Graden av vatten(ånga) i en gas, t ex luft.
Lagsport som utspelas som tävling mellan två lag på en rektangulär plan. Med amerikansk fotboll avses den variant av spelet som förekommer i Nordamerika och som inkluderar rugby. Icke-nordamerikansk fotboll ("soccer") räknas inte hit.
Det stadium i östruscykeln hos andra däggdjurshonor än primater som representerar tiden för maximal sexuell mottaglighet och fertilitet. Syn. brunst.
Atmosfäriska förhållanden som sammanhänger med klimat och väder.
Republik i Västafrika, geografiskt i form av en i öst-västlig riktning utsträckt enklav i Senegal, på båda sidor av Gambiafloden och med västlig gräns mot Atlanten. Landets yta är 11 300 km2, inkl 1300 km2 territorialvatten, och folkmängden 1,5 miljoner invånare. Huvudstad är Banjul.
En bollsport som utövas av två mot varandra spelande lag med en stor, hårdpumpad boll på en stor, rektangulär spelplan, där det gäller att få in bollen i motståndarlagets mål. Bollen får inte vidröra armar eller händer. Ett lag består av elva spelare på planen.
Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.
Skador som uppkommer under utövande av idrott.
Republik i Västafrika, gränsande mot Mali och Niger. Ytan är 274 000 km2, och folkmängden uppgår till ca 11 miljoner invånare. Huvudstaden heter Ouagadougou; officiellt språk är franska.
Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Handhavande, i vid bemärkelse, av husdjur.
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.
En familj partåiga, idisslande hovdjur (Cervidae) med ca 45 arter, spridda över Nordamerika, Sydamerika, Eurasien och norra Afrika, samt Australien, Nya Zeeland m fl öar, dit de förts av människan. De olika arterna varierar mycket i storlek; störst är älgarna. Hanarnas horn fälls varje år. Hjortar återfinns i de flesta naturtyper och klimatzoner, och några säsongsvandrar.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.
Den tid, under vilken en organism dagligen utsätts för solljus (dagsljus) eller artificiellt ljus. Reaktionen på denna exponering anses kunna påverka energibalans och värmereglering.
Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Republik i Västafrika, sydväst om Algeriet. Landets yta är 1,24 miljoner km2, och folkmängden uppgår till ca 12 miljoner invånare (2007). Huvudstad är Bamako.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.
Typarten av släktet Influenzavirus A som ger upphov till influensa och andra sjukdomar hos människor och djur. Antigenvariationer förekommer ofta bland stammarna, vilket möjliggör klassificering i undertyper och varianter.
Ett släkte av myggor (Culicidae) som sprider malaria.
De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.
Det tillstånd av dvala, i vilket vissa djurarter övervintrar. Typiskt för sömntillståndet är kraftig sänkning av kroppstemperatur och ämnesomsättning och försvagade livstecken. Det är ett naturligt fysiologiskt fenomen hos många varmblodiga djur.
En av Amerikas förenta stater, belägen i nordvästra delen av USA, gränsande mot Kanada, Idaho, Wyoming, Nord- och Syddakota. Ytan är 380 850 km2, och folkmängden uppgår till knappt 970 000 invånare (2008). Huvudstad är Helena.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.
En protozosjukdom som hos människor orsakas av fyra arter av släktet Plasmodium, nämligen Plasmodium falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae, och som sprids genom stick av infekterade honmyggor av släktet Anopheles. Malaria förekommer endemiskt i delar av Asien, Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och vissa karibbiska öar. Sjukdomen kännetecknas av extrem trötthet i förening med anfall av hög feber, svettningar, frosskakningar och anemi. Hos djur orsakas malaria av andra plasmodiearter.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Det stadium i könsutvecklingen då full könskapacitet uppnåtts hos djur och människor.
Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.
Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.