En 'Röntgenfilm' är ett traditionellt diagnostiskt bildmedialt verktyg som består av en ljuskänslig film, som används för att få syn på strukturer inne i kroppen genom att exponera den för röntgenstrålning. När filmen processas visar mörka områden på filmen upp strukturer som absorberat relativt lite strålning, medan ljusa områden visar upp strukturer som absorberat mer strålning. Numera har röntgenfilmen i stor utsträckning ersatts av digitala system, såsom flatpaneldetektorer och computed radiography (CR).
En toraxröntgen är ett diagnostiskt bildningsförfarande där en röntgenstrålning används för att ta en bild på hjärtats, lungornas och mediastinums struktur i bröstkorgen, vilket kan användas för att upptäcka olika sjukdomar och skador såsom lunginflammationer, skador på revbenen eller tumörer.
En röntgenundersökning är en typ av bilddiagnostisk undersökning som använder små mängder radiation för att producera detaljerade bilder av inre strukturer i kroppen, såsom ben, lungor och tänder.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
"Röntgenstrålning är en form av ioniserande elektromagnetisk strålning med korta våglängder, vanligtvis mellan 0,01 och 0,1 nanometer, använd i medicinen för att generera bilder av inre strukturer hos kroppen genom att passera igenom olika typer av vävnad med varierande densitet."
Radiografiskt framställd bild av ett föremål eller en vävnad på fotografisk plåt som exponerats för strålning från radioaktivt material inuti objektet.
Röntgendiff Franktion är en teknik där man använder sig av röntgenstrålning för att undersöka kristallstrukturen hos ett material, genom att studera hur strålningen diffunderas eller spridits av atomerna i kristallen. Detta ger upphov till unika mönster som kan användas för att identifiera och analysera materialets egenskaper på atomnivå.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.