Medel som ger kontroll över psykotist orosbeteende, lindrar akuta, psykotiska tillstånd, minskar psykotiska symtom och har en lugnande effekt. De används vid schizofreni, demens, övergående psykoser i samband med kirurgiska ingrepp, hjärtinfarkt osv. Dessa läkemedel kallas ofta neuroleptika, pga benägenheten att ge neurologiska bieffekter. Men inte alla antipsykotiska preparat ger sådana effekter. Många kan också vara effektiva mot illamående och klåda.
Tvåringad, heterocyklisk förening bestående av en bensenring sammankopplad med en diazepinring. Väte och alla H-isomerer kan ingå, och all substitutioner är tillåtna.
Ett fenyl-piperidinylbutyrofenon som främst används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det används även vid schizoaffektiva sjukdomar, vanföreställningar, ballism, Tourettes syndrom, och ibland som tilläggsterapi vid psykisk utvecklingsstörning och Huntingtons korea. Medlet har kraftig verkan mot illamående och kräkningar och används även för behandling av hicka.
Ett tricykliskt dibensodiazepin, klassat som ett atypiskt antipsykotiskt preparat. Det binder flera typer av receptorer i det centrala nervsystemet och uppvisar en unik farmakologisk profil. Klozapin är en serotoninantagonist, med stark bindning till 5-HT-2A/2C-receptorsubtypen. Det har också stark affinitet till ett flertal dopaminerga receptorer, men visar svag antagonism vid dopamin D2-receptorn, som anses modulera neuroleptisk aktivitet. En väsentlig biverkning av medlet är agranulocytos.
Azoler med ett syre och ett kväve intill varandra i 1,2-positionerna, till skillnad från oxazoler, som har kväve i 1,3-positionerna.
Läkemedel för behandling av bipolär sjukdom eller mani i samband med andra affekttillstånd.
Mjölkutsöndring oberoende av amning.
Ett fenotiazinpreparat för behandling av psykoser. Det har ungefär samma verkan och användningsområden som klorpromazin.
Sjukdomar i basalganglierna, inklusive putamen, pallidum, claustrum, mandelkärnan och svanskärnan. Dyskinesier, främst ofrivilliga rörelser eller ändrad rörelsetakt, är de vanligaste kliniska manifest ationerna av dessa sjukdomar. Orsaker kan vara kärlsjukdomar, degenerativa nervsjukdomar eller skallskador.
Förhöjda nivåer av prolaktin i blodet, vilket kan vara associerat med amenorré och galaktorré. Vanliga orsaker kan vara prolaktinom, medicineringseffekter, njursvikt, granulomatösa tillstånd i hypofysen, samt störningar som motverkar hypotalamus blockering av prolaktinfrisättning.
Läkemedel som binder till, men inte aktiverar dopaminreceptorer, varvid verkan av dopamin eller exogena stimulerare blockeras. Många läkemedel för behandling av psykotiska tillstånd är dopaminantagonister, även om deras terapeutiska effekt kanske mer beror på en långsam anpassning i hjärnan än på en omedelbar blockering av dopaminreceptorer. Dopaminantagonister har haft flera andra kliniska användningsområden, bl a som medel mot kräkningar och illamående, för behandling av Tourettes syndrom och mot hicka.
Onormal eller överdriven retlighet, med lättutlöst ilska, irritation eller otålighet.
Läkemedelsberedningar som verkar under en längre tidsperiod genom att på ett kontrollerat sätt frisättas successivt.
En tetracyklisk förening med antidepressiv verkan. Den kan ge dåsighet och hematologiska problem. Dess terapeutiska verkningsmekanism är inte helt klarlagd, men den tycks blockera alfaadrenerga, histamin H1- och vissa typer av serotoninreceptorer.
Onormala rörelser, som t ex hyperkinesi, hypokinesi, darrningar och dystoni, i samband med bruk av vissa läkemedel. Ansiktets, bålens, nackens och lemmarnas muskler påverkas mest. Tardiv dyskinesi är en form av hyperkinesi med onormala rörelser i ansiktet, tungan och nacken som uppträder vid behandling med neuroleptika.
Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.
Substanser med den treringade fentiazinstrukturen som bas, vilka bl a har verkan på det centrala nervsystemet.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Störning som börjar i tidig ålder. Kännetecknas av sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar. I sjukdomsbilden ingår bristande förmåga till kommunikation och socialt samspel.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.
Kroppsformen som den kommer till uttryck genom den genetiska kontrollen. Kluster av homeotiska gener kontrollerar kroppsdispositionens och kroppsdelarnas morfologi. Olika kroppsmönster kan uppstå till följd av förändringar i genantal, genreglering eller genfunktion. Ett begrepp inom evolutionsgenetik. (Se Nature 376(1995):nr 6540:479-485)
Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.
Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
Vetenskapen om odling och vård av skog.