Residualvolym
I medicinen refererer "residualvolym" til det volumen af luft, der forbliver i lungerne efter at en person har udsat sig for en tvungen udånding (et manøvreret eksspirium). Dette er en normal fysiologisk proces, hvor en lille mængde luft altid bliver tilbage i lungerne, også kendt som funktionel residualkapacitet (FRC). Residualvolumenet kan ikke normalt udåndes, da det er omgivet af de mindre luftveje, der ikke kan presses sammen fuldstændigt.
Total lungkapacitet
Total lung capacity (TLC) refers to the maximum amount of air that can be exhaled from the lungs after a person has inhaled as deeply as possible. It includes all of the different capacities of the lungs, such as the inspiratory reserve volume, tidal volume, expiratory reserve volume, and residual volume. TLC is an important measurement in pulmonary function tests and can help diagnose and monitor respiratory diseases.
Funktionell residualkapacitet
Pletysmografi
Pletysmografi är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som mäter volymförändringar i olika kroppsdelar, vanligtvis i armar eller ben, för att utvärdera hjärt- och kretsloppsfunktionen. Den använder sig av ett tryckmätinstrument som registrerar expansionen och kontraktionen i blodkärlen under olika förhållanden, till exempel vid vila eller vid stimulans med varma eller kalla komprimerande bandage. Resultaten används för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som angina pectoris, lungembolier, krampa i benen och ödem.
Vitalkapacitet
Vitalkapacitet (Total Lung Capacity - TLC) är den totala volymen av luft som kan inandas när lungorna expanderas maximalt. Detta inkluderar residualvolymen, den luft som alltid finns kvar i lungorna även efter maximal utandning, och den komplementära lungvolymen (IC), det vill säga den extra volym av luft som kan tas upp efter en normal inandning. Vitalkapaciteten är ett viktigt mått på lungfunktionen och minskar vid exempelvis lungsjukdomar eller åldrande.
Lungemfysem
Andningsfunktionstester
Forcerad utandningsvolym
Lunga
Helkroppspletysmografi
Mätning av gasvolymen i lungorna, inklusive mer eller mindre avskilda luftfickor. Tekniken är särskilt användbar vid kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem.
Inandning av maginnehåll
Gallblåsetömning
Spirometri
Spirometri är en vanlig andningsprov som mäter lungfunktionen, särskilt luftvolym och luftflutt through the airways. Den mäter hur mycket luft en person kan andas ut och in, och hur snabbt luften kan flöda genom andningsvägarna. Detta används för att diagnosticera och övervaka lungrelaterade sjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och andra andningssjukdomar.
Andningsmekanik
Blodvolym
Lungdiffusionskapacitet
Urodynamik
Urodynamik är en undersökningsmetod inom medicinen som mäter hur urinvägens muskler och nerver fungerar när blåsan fylls och tömms. Den inkluderar ofta att man mäter trycket i blåsan och i urinröret samtidigt som patienten utför olika aktiviteter, till exempel svälja, hosta, pressa eller tömma blåsan. Syftet är att diagnostisera och behandla urinvägsrelaterade problem såsom inkontinens och överaktiva blåsor.
Sondmatning
Urinering
Mag-tarmintubering
Lungtänjbarhet
Lungornas förmåga att spännas ut under tryck, mätt som lungvolymförändring per tryckenhetsförändring. Detta mått ger inte en fullständig bild av lungans tryck-volymegenskaper, men är icke desto mindre användbart i praktiken som mått på lungans relativa stelhet.
Resttumör
"En resttumör är en återstående malign tumör efter en cancerbehandling, som kan bestå av kirurgi, strålbehandling eller cellgiftsbehandling."
Urinstämma
Pneumektomi
Pneumonectomi är en medicinsk term som refererar till ett kirurgiskt ingrepp där hela lungan på ena sidan av bröstet tas bort. Detta görs vanligtvis för att behandla cancer eller andra allvarliga sjukdomar i lungan som inte kan botas med mindre invasiva behandlingar. Under operationen kommer kirurgen att stänga av blodflödet till lungan och avlägsna den tillsammans med det omgivande bindvävskapselgewebe som också måste tas bort för att säkerställa att all cancerceller har tagits bort. Efter operationen kommer patienten ofta att behöva andas med hjälp av en andningsmask under en tid och kan ha en längre tid på sjukhuset för att återhämta sig.
Utandningsreservvolym
Urinblåsa
Venös insufficiens
"Venös insufficiens" är ett medicinskt tillstånd där det förekommer felaktig funktion i de deep venösa valven, vilket orsakar att blod har svårare att flöda tillbaka till hjärtat. Detta kan leda till ödem och andra komplikationer som till exempel störningar i hudens näringstillförsel och eventuella sårbildning (ulcus cruris).
Mellangärde
Tryck
Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.
Maximalt utandningsflöde
Det uppmätta luftflödet under utandning av den första litern efter att de första 200 ml utandats vid bestämning av forcerad vitalkapacitet. Vanliga förkortningar är MEFR, FEF 200-1200, FEF 0.2-1.2.
Andningsmuskulatur
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Ett sjukdomstillstånd med diffusa och irreversibla luftflödeshinder. Underordnade typer av KOL är kronisk bronkit och lungemfysem.
Helium
Ett grundämne i form av ädelgas med kemiskt tecken He, atomnummer 2 och atomvikt 4.003. Det är en färglös, luktfri och smaklös gas som inte är brännbar och som inte deltar i förbränning. Gasen upptäcktes först på solen och erhålls numera ur naturgas. Inom medicin används den till att späda ut andra gaser, och av särskilt värde är den tillsammans med syrgas för behandling av vissa fall av obstruktiv lungsjukdom och som bärare av narkosmedel.
Urineringsstörningar
Urineringsstörningar är ett samlingsbegrepp för olika typer av besvär med urineringen, inklusive frekvens, mängd, tryck och timing, som kan orsakas av olika medicinska tillstånd eller strukturella skador på urinvägar eller nervsystemet.
Lungsjukdomar, obstruktiva
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Andningsfysiologi
Metakolinklorid
Ett kvartärt, parasympatomimetiskt ammoniummedel med muskarin verkan som hos acetylkolin. Det hydrolyseras betydligt långsammare än acetylkolin av acetylkolinesteras och är motståndskraftigare mot hydrolys genom ospecifika kolinesteraser, så att det får längre verkan. Det används som parasympatomimetisk luftrörssammandragande medel, och som diagnostiskt hjälpmedel vid bronkialastma.
Behandlingsresultat
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Prostataförstoring
Prostataförstoring, även känt som benign prostatahyperplasi (BPH), är en vanlig medfödd eller åldersrelaterad tillstånd där prostatan kring urinröret växer och pressar på urinvägarna, orsakande symtom som sänkt urinflöde, frekventa och plötsliga behov att urinera, speciellt under natten, och en känsla ofullständig blåsa.
Andning
Datortomografi
Plasmavolym
I en enkel medicinsk definition kan plasmavolymen definieras som mängden vätska i blodplasma som cirkulerar inom kroppens blodkärl. Plasmavolymen utgör ungefär 90% av blodvolymen och består huvudsakligen av vatten, men även olika elektrolyter, proteiner och andra substanser. Den kan variera beroende på olika faktorer som vätskebalans, svält, sjukdomar eller medicinering.
Urinrör
Slagvolym
I en enkel mening kan 'slagvolym' definieras som volymen av blod som pumpas ut från hjärtat under en enskild hjärtslagcykel. Det mäts vanligtvis i milliliter (ml) och ger en indikation på hjärtats pumpleistung. En normalt fungerande vuxen hjärta har vanligtvis ett slagvolym på ungefär 70-80 ml per slag.
Sprayapparater
En medicinsk sprayapparat är ett förarlöst eller tryckdriven doseringshjälpmedel som används för att leverera en precis mängd läkemedel i form av en aerosol, som kan inandas via näsa eller mun. Sprayapparater används vanligtvis för att behandla luftvägsrelaterade tillstånd, såsom astma, allergier och kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD). De är kända för sin enkelhet, snabbhet och effektivitet i läkemedelsdistribution.
Uppföljningsstudier
Resultats reproducerbarhet
Aerosoler
Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.
Statistik, icke-parametrisk
"Non-parametric statistics" refer to statistical methods that make no assumptions about the distribution of the data or the parameters of that distribution. These methods are particularly useful when data does not follow a normal (or any other specific) distribution, and can be used for both descriptive and inferential purposes. Examples of non-parametric tests include the Mann-Whitney U test, Wilcoxon signed-rank test, and Kruskal-Wallis H test.
Andning, konstgjord
Normalvärden
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
Sjukdomsgradsmått
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Astma
Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.
Erytrocytvolym
Lungsjukdomar
'Lungsjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar lungorna och andningssystemet. Dessa kan vara akuta eller kroniska, med symptom som hosta, andnöd, bröstsmärta, slemproduktion och andfåddhet. Exempel på lungsjukdomar inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemboli, lungcancer, fibros och pneumoni.
Variansanalys
Retrospektiva studier
Blodvolymsbestämning
Metod för mätning av volymen cirkulerande blod genom tillförsel av en given mängd av ett främmande ämne i blodet och bestämmande av koncentrationen av detta ämne efter någon minut, när en fullständig blandning skett. Genom att dividera mängden injicerat ämne med koncentrationen efter fullständig blandning kan blodvolymen beräknas, vanligen som kubikcentimeter eller liter per kilo kroppsvikt.
Magnetisk resonanstomografi
Cross-Over Studies
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Syrgas
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Dubbelblindmetod
Arbetsprov
Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.
Kronisk sjukdom
Bildframställning, tredimensionell
Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.
Rökning
Organstorlek
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.