Reserpin är ett alkaloid som initialt isolerades från roten av den indiska plantan *Rauwolfia serpentina*. I medicinsk kontext är reserpin mest känt för sitt användande som läkemedel i behandlingen av högt blodtryck och vissa former av psykiska störningar, såsom schizofreni. Reserpin fungerar genom att påverka neurotransmittorers lagring och frisättning i hjärnan, vilket kan leda till en sänkning av blodtrycket och en jämnare humör. Emellertid används reserpin mycket sällan idag på grund av dess biverkningsprofil och det förekomst av effektivare alternativ.

En irreversibel hämmare av typ A- och typ B-monoaminoxidaser som används som antidepressivt medel. Preparatet har även använts mot tuberkulos, men dess giftighet begränsar användbarheten.

Tyramin är ett vasoaktivt aminer som naturligt förekommer i vissa livsmedel, såsom ost, choklad, fermenterade produkter och äldre köttvaror. Tyramin bildas när proteiner bryts ner under lagring eller vid fermentering, då en specifik aminosyra, tyrosin, omvandlas av enzymet tyrosinhydroxylas. Vissa individer med specifika medicinska tillstånd, såsom fenylketonuri eller när de tar vissa typer av antidepressiva läkemedel (MAO-hämmare), bör begränsa intaget av tyraminrika livsmedel på grund av risk för potentialt farliga ökningar av blodtrycket eller huvudvärk.

En grupp föreningar som utgör metylderivat av aminosyran tyrosin.

Alfametyltyrosin (AMT) är ett künstligt aminosyra derivat som fungerar som en inhibitor för enzymet tyrosinhydroxylas, vilket är involverat i produktionen av signalsubstanser i centrala nervsystemet, såsom dopamin och noradrenalin. AMT används ibland som ett nootropiskt preparat med påstått potential att förbättra kognitiva funktioner, men detta är fortfarande föremål för forskning och dess effektivitet och säkerhet är inte fullständigt etablerade.

Läkemedel som blockerar överföringen av adrenerga transmittorer till axonändarna eller deras lagringsvesiklar. Tricykliska antidepressiva medel och amfetamin är terapeutiskt viktiga läkemedel som verk ar på detta sätt.

Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i kroppen. Det spelar en viktig roll i kroppens "kvävningsrespons", som aktiveras i stresssituationer. Noradrenalin orsakar bl.a. ökat hjärtrytmo, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck, för att förbereda kroppen för att hantera en stressfylld situation.

Dopaminer som fått en hydroxigruppsubstitution i en eller flera positioner.

Tetrabenazine är ett läkemedel som används för att behandla korea, eller oönskade rörelser, hos personer med neurologiska störningar som Huntingtons sjukdom och tardiv dyskinesi. Tetrabenazine fungerar genom att minska nivåerna av neurotransmittorern dopamin och serotonin i hjärnan.

Prototypen för psykosmedel av fentiazintyp. Liksom andra läkemedel denna klass tros klorpromazinets antipsykosverkan bero på en långvarig anpassing i hjärnan till en blockering av dopaminreceptorer. Klorpromazin har flera andra verkningsmekanismer och användningsområden, bl a mot illamående och ihållande hicka.

Ett sympatomimetiskt medel med i huvudsak indirekt effekt på adrenerga receptorer. Det används för att upprätthålla blodtrycket vid lågt blodtryck, t ex efter ryggmärgsbedövning. Trots att den centralstimulerande verkan av mefentermin är mycket svagare än amfetaminets, kan dess bruk leda till amfetaminlikande beroende.

Pargylin är ett medel som används för att behandla högt blodtryck och hypertoni. Det är en irreversibel monoaminoxidas-hämmare (MAO-hämmare) av typ A, vilket betyder att det fungerar genom att blockera en viss typ av enzym som bryter ner neurotransmittor i hjärnan. Genom att göra detta kan Pargylin hjälpa till att öka nivåerna av certain signalsubstanser i hjärnan och sänka blodtrycket. Notera dock att MAO-hämmare kan interagera med vissa livsmedel, läkemedel och andra substanser, så det är mycket viktigt att prata med din läkare om alla dina mediciner och hälsotillstånd innan du börjar ta Pargylin.

Catecholamine plasma membrane transport proteins, also known as neurotransmitter transporters, are a type of membrane protein responsible for the reuptake of catecholamines such as dopamine, norepinephrine, and epinephrine from the synaptic cleft back into the presynaptic neuron. This process helps to terminate neurotransmission and regulate the concentration of neurotransmitters in the synapse. The most well-known example is the dopamine transporter (DAT), norepinephrine transporter (NET) and serotonin transporter (SERT). These transporters are targets for many drugs used to treat neurological and psychiatric disorders, such as antidepressants, psychostimulants and cocaine.

I en enda mening kan parabiose definieras som en sammanflätning eller förening av cirkulationssystemen hos två individer, vanligtvis genom en kirurgisk ingrepp. Detta skapar en gemensam blodkretslopp mellan de två individerna och kan användas i forskningssyfte för att studera effekterna av blandat blod eller för transfusion mellan dem.

En allmän klass ortodihydroxifenylalkylaminer härstammande från tyrosin.

En grupp naturligt förekommande aminer som bildas genom enzymatisk dekarboxylering av naturliga aminosyror. Flera av dem har kraftig fysiologisk verkan (t ex histamin, serotonin, epinefrin och tyramin ), och de som bildas av aromatiska aminosyror eller deras syntetiska analoger (t ex amfetamin) har farmakologisk användning.

Sympatomimetika är en grupp av läkemedel som imiterar eller förstärker effekterna av det sympatiska nervsystemet, ett delsystem av det autonoma nervsystemet som aktiveras under stress och oro och förbereder kroppen för "kampsituationer". Sympatomimetika används för att behandla en rad medicinska tillstånd, såsom astma, nasal congestion, hypotension och glaukom. De verkar genom att aktivera adrenergiska receptorer, särskilt α- och β-adrenerga receptorer, vilket orsakar en varierande grad av effekter som ökad hjärtslagfrekvens, ökad blodtryck, bronkdilatation och pupillvidgning.

Nialamid är ett irreversibelt monoaminoxidas (MAO) inhibitor-preparat som används som antidepressiv medicin. Det fungerar genom att blockera nedbrytningen av neurotransmittorerna serotonin, noradrenalin och dopamin i hjärnan, vilket ökar deras koncentrationer och kan hjälpa att lindra symptomen på depression. Nialamid bör ges under nära medicinsk övervakning på grund av riskerna för allvarliga biverkningar som serotoninosyndrom och blodtrycksökning i samband med födoämnes- eller läkemedelskombinationer.

Den inre delen av binjuren; den syntetiserar, lagrar och släpper ut katekolaminer.

Vesicular Monoamine Transport Proteins (VMAT) är transmembranproteiner som transporterar monoaminer, såsom serotonin, dopamin, norepinefrin och histamin, från cytoplasman till synaptiska vesiklar inne i neurosekretoriska celler. Detta möjliggör lagring av monoaminer i vesiklarna och kontrollerad release av dem till synapsen när cellen är exciterad. VMAT transporterar också andra cationer, såsom joner av natrium, kalium och protoner, för att underhålla ett gradient av laddning över vesikelmembranet som driver transporten av monoaminer. Det finns två typer av VMAT-proteiner hos däggdjur, VMAT1 och VMAT2, med olika substratspecificitet och subcellulär distribution.

Hypofysbestrålning, även kallat hypofysectomi med strålbehandling, är en medicinsk behandlingsform som innebär att strålar av joniserande radiation riktas mot hypofysen, en endokrin gland i hjärnan, för att eliminera eller minska dess funktion. Denna behandling används vanligtvis för att hantera godartade eller onkologiska tillstånd som orsakar överproduktion av hormoner från hypofysen, såsom akromegali och Cushings sjukdom. Strålbehandling kan också användas för att kontrollera tumörers tillväxt och spridning i hjärnan.

Preparat som används bl a som adrenerga blockerare.

'Vesicular Biogenic Amine Transport Proteins' refererar till en grupp av proteiner som transporterar biogena aminer, såsom serotonin, dopamin, histamin och noradrenalin, från cytoplasman till synaptiska vesiklar inne i nervceller. Dessa proteiner spelar därför en viktig roll i regleringen av neurotransmission, genom att möjliggöra lagring och frisättning av signalsubstanser i synapserna.

Serotonin är ett signalsubstanstans (neurotransmittor) som överför signaler mellan neuron i centrala nervsystemet och perifera nervsystemet. Det produceras naturligt i kroppen, främst i tarmarna och hjärnan. Serotonin har en rad olika funktioner i kroppen, inklusive att reglera humör, aptit, sömn, minne och läkningsprocesser. I hjärnan spelar serotonin en viktig roll för stämningsreglering och kan vara involverat i uppkomsten av depression och ångest.

Normetanefrin är ett katekolaminhormon och neurotransmittor som verkar vasokonstriktoriskt, det vill säga orsakar blodkärlens smalning. Det produceras i kroppen som en biprodukt av norepinefrin (noradrenalin) metabolism. Normetanefrin kan också användas som ett diagnostiskt verktyg för att upptäcka fenomenet kallat feochromocytom, en tumör i binjuremärgen som kan orsaka högt blodtryck.

En selektiv och irreversibel hämmare av tryptofanhydroxilas, ett mängdreglerande enzym i serotoninbiosyntesen (5-hydroxitryptamin). Fenklonins farmakolgiska verkan består i att nollställa de endogena serotoninnivåerna.

Små korn i binjurarna och andra organ, vilka har till uppgift att syntetisera, lagra, omsätta och utsöndra epinefrin och norepinefrin.

En kemiskt heterogen grupp läkemedel med det gemensamt att de kan blockera oxidativ deaminering av naturligt förekommande monoaminer.

En grupp hydroxykortikosteroider som har en hydroxygrupp i position 17. Utsöndring av dessa substanser i urin används som en indiker ing av njurfunktionen. De används systemiskt i fri alkoholform, me n efter förestring av hydroxygrupperna ökar den topiska effekten.

En alfa-2-adrenerg agonist med såväl central som perifer nervsystemverkan. Dess främsta kliniska användningsområde är som medel mot högt blodtryck.

Läran om läkemedels ursprung, natur, egenskaper och verkningsmekanismer, samt deras effekter på levande organismer.

En alfaadrenerg antagonist (alfablockerare) med lång verkningstid. Den har använts för behandling av högt blodtryck och som perifert kärlutvidgande medel.

Synephrin, även känt som bitter orange extract eller Citrus aurantium, är ett stimulerande ämne som naturligt förekommer i vissa citrusfrukter, särskilt i skalet och vitan delen av apelsiner och pomeransar. Det agerar som en noradrenalinåterupptagshämmare, vilket ökar koncentrationen av noradrenalin i synapsspalterna och orsakar en ökning av hjärtats frekvens och blodtryck. Synephrin används ofta som ingrediens i kosttillskrivningar marknadsförda för viktminskning, ökad energi och ökat alerthet. Det är viktigt att notera att användning av syntetiska former av synephrin kan ha allvarliga biverkningar och interagera med andra läkemedel.

Ett ergotaminderivat som är en variant av lysergsyradietylamid (LSD). Det motverkar effekterna av serotonin i blodkärl och glatt tarmmuskulatur, men har ett fåtal av egenskaperna hos andra mjöldrygaalkaloider. Metysergid används till att förebygga migrän och andra vaskulära typer av huvudvärk och för att motverka serotonin i karcinoidsyndromet.

En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.

De celler i kroppen som färgas av kromsalter. De finns längs de sympatiska nerverna, i binjurarna och vissa andra organ.

Ett urindrivande medel med egenskaper liknande dem hos tiazidbaserade diuretika, trots att det inte innehåller något tiazidringsystem.

"En sädesledare är en tublik struktur hos mannen som transporterar spermier och andra sekretioner från kroppens produktiva organ, testiklarna, genom den manliga reproduktionssystemet till urinröret, vilket möjliggör spermiernas utsändning under ejakulationen."

Tranylcypromin är ett irreversibelt monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) som används för behandling av depressioner, särskilt i fall där patienten inte har svarat på andra antidepressiva läkemedel. Det fungerar genom att hämma enzymet monoaminoxidash (MAO), vilket resulterar i ökade nivåer av neurotransmittorer som serotonin, noradrenalin och dopamin i hjärnan. Tranylcypromin bör endast användas under nära medicinsk övervakning på grund av potentialen för allvarliga biverkningar och interaktioner med andra läkemedel och föda som innehåller tyramin, som till exempel ost och fermenterade livsmedel.

En nikotinantagonist som huvudsakligen används som ganglieblockerare i djurstudier. Den har använts som medel mot högt blodtryck, men har i de flesta kliniska sammanhang ersatts av mer specifika prepa rat.

Traditionell benämning på en grupp läkemedel som anses ha en dämpande eller lugnande effekt på sinnesstämning, tankar eller beteende. Hit hör ångestdämpande medel (lindrig verkan), medel mot mani och antipsykosmedel (stark verkan). De olika medlen har olika verkningsmekanismer och används för olika behandlingsändamål.

Ett blodtryckssänkande medel som verkar genom att selektivt blockera överföring i adrenerga postganglionnerver. Dess huvudsakliga verkan antas bestå i att det hindrar att norepinefrin frigörs vid nervändarna och att det ger underskott av norepinefrin såväl i perifera, sympatiska nervslut som i vävnader.

En tricyklisk dibensazepinförening som förstärker nervsignalöverföringen. Desipramin blockerar selektivt återupptaget av norepinefrin från nervsynapsen och tycks även hämma serotonintransporten. Föreningen har dessutom en viss antikolinerg verkan, genom sin affinitet till muskarinreceptorer.

Serotoninprekursor som används som antiepileptiskt och antidepressivt medel.

D-formen av amfetamin. Det har centralstimulerande och sympatomimetisk effekt. Medlet har även använts för behandling av narkolepsi och koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Dextroamfetamin har ett flertal verkningsmekanismer, bl a blockering av upptaget av adrenerga substanser och dopamin, stimulering av monoaminutsöndring och hämmande av monoaminoxidas. Det är också ett missbruksmedel och psykotomimetiskt medel.

En alfa- och betaadrenerg agonist som även ökar utsöndringen av norepinefrin. Medlet har används för behandling av ett flertal sjukdomstillstånd, inklusive astma, hjärtsvikt, rinit och urininkontinens, samt för narkolepsi och depression, pga sina centralstimulerande effekter. Användningen har minskat i takt med att mer selektiva agonister tillkommit.

En adrenerg agonist som främst utövar verkan via alfaadrenerga receptorer och som stimulerar till frisättning av norepinefrin. Preparatet har oftast använts som kärlsammandragande medel vid behandling av lågt blodtryck.

Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.

Ett betahydroxilerat derivat av fenylalanin. D-formen av dihydroxifenylalanin har svagare fysiologisk verkan än L-formen och används vanligen experimentellt för att bestämma om de farmakologiska effekterna av Levodopa är stereospecifika. Syn. dopa.

Läkemedel som verkar på adrenerga receptorer eller på adrenerga transmittorsubstansers livscykel. Till dessa hör adrenerga agonister och antagonister.

Ihållande, högt blodtryck i artärsystemet. Utifrån flera mätningar (blodtrycksbestämning) definieras högt blodtryck som ett tillstånd då det systoliska trycket konstant är högre än 140 mm Hg eller då det diastoliska trycket konstant är högre än 90 mm Hg.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.

Lunghypertoni, även känt som ökad intrathorakal lungtryck eller överinflation, är ett medicinskt tillstånd där det intrathorakala lungtrycket är förhöjt, vilket kan leda till besvär och komplikationer. Detta kan orsakas av olika patologiska tillstånd, såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD), astma eller restriktiv lungsjukdom. Lunghypertoni kan även förekomma under mekanisk ventilation i vården. I en mening kan man definiera lunghypertoni som "förhöjt intrathorakalt lungtryck orsakat av olika patologiska tillstånd eller behandlingar".

Läkemedel som används vid behandling av akut eller kroniskt högt blodtryck, oberoende av farmakologisk verkningsmekanism. Bland dessa läkemedel finns diuretika, adrenerga betaantagonister, adrenerga a lfaantagonister, angiotensinkonvertashämmare (ACE), kalciumkanalblockerare, ganglieblockerare och kärlvidgande medel.

Konstant högt blodtryck till följd av njursjukdom, som t ex sådan som drabbar njurarnas parenkymvävnad och kärlsystem eller tumörer som utsöndrar renin.

Metoder för mätning av blodtrycket.