Stora kräldjur med långa svansar, inklusive kaimaner, tillhörande ordningen Loricata.
Ormfamilj omfattande boa-, anaconda- och pytonormar. De finns i tropiska eller subtropiska områden och lever i träd, i vatten eller i marken. Genom att slingra sig hårt runt sina byten kväver de dem. Det finns fem underfamiljer: Boinae, Bolyerinae, Erycinae, Pythoninae och Tropidophiinae.
Stor, växtätande ödla, hemmahörande i tropiska delar av Amerika.
Ett äggläggande, piggsvinsliknande kloakdjur (Monotremata) med lång, smal nos. Det finns i Australien, Tasmanien och Nya Guinea och lever av myror. Med sina kraftiga klor gräver det lätt ned sig i jorden.
Ett släkte inom Adenoviridae som omfattar ett flertal virusarter hos däggdjur och fåglar. Typarten är fåradenovirus D.
Ett släkte amöbaliknande protozoer som kännetecknas av förekomst av pärlbandat kromatin på insidan av kärnmembranet. De är parasiter hos såväl ryggradslösa djur som ryggradsdjur, inklusive människor.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Djur som hålls i djurparker.
En klass av ryggradsdjur som kan leva såväl i vatten som på land. Hit hör t ex grodor, paddor och salamandrar. De har funnits sedan devontiden.
Varmblodiga ryggradsdjur hemmahörande i klassen Mammalia, omfattande alla med hårväxt och som diar. Tre stora grupper ingår, placentadäggdjur (med moderkaka) och pungdjur, vilka föder levande avkomma, och kloakdjur, vilka är äggläggande.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.