Metoder för att känna igen enskilda djur och vissa identifierbara kännetecken hos djur. Hit räknas elektroniska metoder, öronmärkning osv.
Ett tillstånd som ibland kan följa på tandutdragning, i synnerhet traumatisk (akut) sådan, där det i tandhålan exponerade benet ger ett torrt intryck, pga frånvaro av blodkoagel. Det är i grunden en lokal osteomyelit (inflammatorisk benröta) utan varbildning, och den åtföljs av svår smärta (alveolalgi) och dålig lukt.
Proteser för armar, ben eller delar av dessa.
Den del av en lem som återstår efter en amputation.
Konstgjorda ögon av glas eller plastmaterial, så utformade att de utåt skall likna naturliga ögon.
Den del av ansiktet som är ovanför ögonen.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Ett etiskt-filosofiskt synsätt som framhäver såväl mänskliga värden och varje individs egenvärde som omtanke om människans värdighet och frihet.
Individers rätt att handla och fatta beslut utan yttre inskränkningar.
Material för bandagering av någon kroppsdel.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
En purinnukleosid med hypoxantin bundet med N9-väteatomen till kol C1 i ribos. Den utgör ett mellanleed i nedbrytningen av puriner och purinnukleosider till urinsyra samt i purinsparande reaktionsförlopp. Den finns också i antikodonet hos vissa tRNA-molekyler.
Ett perceptionsfenomen som inom gestaltpsykologin förklaras med att intryck i en del av perceptionsfältet kan påverka uppfattningen i en annan del.
Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.
En ordning parasitära protozoer som förekommer i blodceller och epitelceller hos såväl ryggradsdjur som ryggradslösa. Organismernas livscykler innehåller både sexuella och asexuella faser.
Ett växtsläkte med ätliga frukter (smultron), tillhörande familjen Rosaceae.
Glykosidhaltiga färgämnen i blå, röda och lila blommor. De påträffas också som ämnesomsättningsprodukter i blod och urin.
Förekomst av parasiter i mat och livsmedelsprodukter. För bakterier, virus och svampar används termen livsmedelsmikrobiologi.
Hit räknas lösa hushållsföremål, redskap och hushållsmaskiner, men inte möbler eller fast inredning.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Bilar, lastbilar, bussar eller liknande motordrivna fordon.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Olyckor på gator, vägar, motorvägar, torg, cykelleder för allmän trafik, samt gång- eller ridbana invid dessa, som inbegriper förare, passagerare, fotgängare och fordon. Vägtrafikolyckor kan hänföras till bilar (personbilar, bussar och lastbilar), cyklar, motorcyklar och annan anordning på hjul, band eller medar för färd på marken.
Inverkan av yttre och fysiologiska faktorer på bilförare och deras körförmåga. Hit räknas t ex trötthet, läkemedelspåverkan, sjukdom och fysiska handikapp.
Fordon, oftast med fyra hjul, avsedda för persontransport och oftast drivna av en förbränningsmotor.
Farmaceutiska ämnen eller föreningar av organiskt ursprung och vanligen framställda med biologiska metoder, och som för sin verkan är beroende av immunologisk aktivitet. De används för både diagnos oc h behandling (t ex pollenextrakt och vacciner).
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Olika metoder för att med en biologisk sond eller sensor mäta halten av något visst (organiskt) ämne. Biokemiska reaktioner mellan sensorns känselkropp, bestående av biologiskt material, och det ämne man vill mäta omvandlas till kvantifierbara signaler.