En terapiform, där två eller fler patienter deltar under ledning av en eller fler psykoterapeuter för behandling av känslostörningar, sociala anpassningsproblem och psykotiska tillstånd.

En direkt form av psykoterapi, baserad på tolkningen av situationer (den kognitiva erfarenhetsstrukturen) som är avgörande för hur en individ känner och uppför sig. Den bygger på förutsättningen att kognition, den process som leder till förvärvande av kunskap och utformning av tankar, är primärt avgörande för sinnesstämning och beteende. Terapin använder sig av beteendevetenskaplig och samtalsteknik för att identifiera och korrigera det negativa tänkande som ligger till grund för det avvikande beteendet.

En metod för att utplåna ängslan genom mättnadsexponering för något utlösande stimulus.

Humörstimulerande läkemedel för behandling av affektiva störningar och liknande tillstånd. Ett flertal monoaminoxidashämmare har användning som antidepressiva för sin modulering av katekolaminnivåerna . Tricykliska föreningar tycks också ha antidepressiv effekt genom verkan på hjärnans katekolaminsystem. En tredje grupp är de läkemedel som har specifik verkan på serotonerga system.

Tydlig depression under involutionsperioden, kännetecknad av hallucinationer, vanföreställningar, paranoia och upphetsning.

En affektiv störning som visar sig som en dyster sinnesstämning eller förlorat intresse för eller förlorad glädje över vanliga aktiviteter. Dysterheten är framträdande och ganska ihållande.

Det medvetna, enhetliga i psyket som tjänar som den sammanhållande kraften mellan de primitiva, instinktiva begären, inneboende hämningar eller samvetet, och verkligheten.

Omedvetna processer hos enskilda individer eller grupper av individer för att hantera impulser, känslor eller tankar som inte medvetet kan accepteras. Olika typer av försvarsmekanismer är reaktionsbildning, projicering och inåtvänd aggression.

Medveten eller omedveten känslomässig reaktion från terapeutens sida mot patienten, vilket kan inverka på behandlingen.

En typ av gruppsykoterapi, omfattande samtidig behandling av två eller fler familjemedlemmar.

En personlighetsstörning med drag av instabilitet i förhållandet till andra människor, i självuppfattningen och affekter, och med uttalad impulsivitet som börjar tidigt i det vuxna livet och visar sig i olika sammanhang.

Behandling av ett sjukdomstillstånd med flera olika åtgärder, samtidigt eller i följd. Kemoimmunterapi, radioimmunterapi, kemoradioterapi, kryokemoterapi och alternativa terapiåtgärder är de vanligaste, men inbördes kombinationer mellan dessa modeller och kombinationer med kirurgiska metoder används också.

Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.

Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.

En individs omedvetna strävan att efterlikna någon annan. Denna process är viktig för personlighetsutvecklingen, i synnerhet superegot eller medvetenheten, som i stor utsträckning utformas av beteendet hos annan vuxenförebild.

Tillstånd där ångest utgör den dominerande störningsyttringen.

Kroniskt tungsinne som håller i sig större delen av dagen de flesta dagar i minst 2 år. Den minsta varaktigheten hos barn, för att diagnosen skall ställas, är 1 år.

Hälso- och sjukvård samt förebyggande hälsovård inom psykiatri.

Normal reaktion på förlust, av närstående, husdjur, eller föremål, t ex. Sorgen är självbegränsande och brukar gå över med tiden.

En samling avslappningsmetoder baserade på samverkan mellan kropp och själ, med avsikten att bl a åstadkomma avkoppling och känslomässigt välbefinnande.

En strukturellt och verkningsmässigt mångfaldig grupp av läkemedel som inte är tricykliska eller monoaminoxidashämmande. De kliniskt mest betydande tycks ha selektiv verkan på serotonerga system, särs kilt genom att hämma återupptag av serotonin.

Filosofi som bygger på analys av individens tillvaro i världen och förfäktar att människans existens inte till fullo kan förklaras vetenskapligt. Likaså framhävs individens frihet och ansvar, samt att varje individs religiösa och etiska erfarenheter är unika. Existentialismen ägnar sig även åt analys av subjektiva fenomen som ängslan, skuldkänsla och lidande.

Läran om kunskap och grundläggande, allmänvetenskapliga värderingar och principer.

Depression som kan drabba kvinnor efter barnafödande, vanligtvis inom fyra veckor. Graden av depression kan variera från svag och övergående till neurotiska eller psykotiska tillstånd.

Böcker avsedda att ge faktiska upplysningar eller instruktioner.

Hälsovård ur perspektivet att människor och andra organismer är helheter snarare än komplex av sparata enheter.

En specialitet inom psykiatrin som är inriktad på äldre människors psykiska hälsa.

Vård av patienter på vårdinrättning under dagtid, enbart. Patienterna får tillbringa nätterna i hemmet.

Tillämpning av moderna teorier om lärande och betingning vid behandling av beteendestörningar.

Botande av sjukdom genom andlighet.

Elektriskt framkallade kramper för behandling av svåra affektiva störningar och schizofreni. Syn. elchockterapi.

Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.

Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.

Spontan verbalisering av vad som faller en i tankarna.

Ett tillstånd av ökad mottaglighet för suggestion och styrning, framkallat av påverkan från en annan person.

Medel som ger kontroll över psykotist orosbeteende, lindrar akuta, psykotiska tillstånd, minskar psykotiska symtom och har en lugnande effekt. De används vid schizofreni, demens, övergående psykoser i samband med kirurgiska ingrepp, hjärtinfarkt osv. Dessa läkemedel kallas ofta neuroleptika, pga benägenheten att ge neurologiska bieffekter. Men inte alla antipsykotiska preparat ger sådana effekter. Många kan också vara effektiva mot illamående och klåda.

Exakta och detaljerade anvisningar för hur ett medicinskt eller biomedicinskt problem skall studeras och/eller ett behandlingsprotokoll.

Fientlig sammandrabbning mellan organiserade folkgrupper.

Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.

Personer som inte utan stora ansträngningar eller stöd kan lämna sitt hem, och som har rätt till hemsjukvård.

Ett behandlingsförfarande där terapeuten avstår från att ge patienten direktiv och istället återför till patienten dennas egna ord.

Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.

Läkemedel för behandling av bipolär sjukdom eller mani i samband med andra affekttillstånd.

Traditionell benämning på en grupp läkemedel som anses ha en dämpande eller lugnande effekt på sinnesstämning, tankar eller beteende. Hit hör ångestdämpande medel (lindrig verkan), medel mot mani och antipsykosmedel (stark verkan). De olika medlen har olika verkningsmekanismer och används för olika behandlingsändamål.

En period av vård för något speciellt medicinskt problem eller sjukdomstillstånd. Den kan vara kontinuerlig eller uppdelad i intervall med vårduppehåll och ge information om vårdåtgärdsordning (akut mottagning, inläggning, öppenvård osv), och på så vis tjäna som ett mått på sjukvårdstjänsten.

Konstutövning som en form av sysselsättningsterapi vid behandling av nervsjukdomar, psykiska sjukdomar eller beteendestörningar.

Republik på Balkanhalvön som i söder gränsar till Bosnien-Hercegovina, i norr till Slovenien, i öster till Serbien och väster till Adriatiska havet. Ytan är 56 538 km2, och folkmängden uppgår till 4,5 miljoner invånare (1998). Zagreb är huvudstad.

Preparat som lindrar ångest, spänningar och neurotiska symtom. De har en rogivande effekt utan att påverka medvetandet eller nervfunktionerna. Adrenerga betaantagonister, som också används vid behandl ing av ångest, räknas inte hit.

Sjukvårdstjänst med bestämda mottagningstider, som regel dagtid. Efter besök på en öppenvårdsinrättning för diagnostik eller behandling får patienten gå hem.

Kriminella handlingar som begås under, eller i samband med, krig, t ex misshandel av krigsfångar, dödande av civila osv.

En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Ifyllande av försäkringsgivarens blankett eller formulär för ersättningskrav.

Episoder av omåttligt ätande i förening med rädsla för att inte kunna sluta äta, depressioner och självförakt.

En individs upplevelse av gynnsamma förändringar, antingen rörande individen själv eller förhållandet till omgivningen, vilka leder till anpassning och ändrad mental inställning.

Tvångsmässig, ihållande skräck för öppna platser.

Bruk av musik som tilläggsbehandling av nervsjukdomar, psykiska sjukdomar eller beteendestörningar.

Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.

Tillstånd som har störningar av sinnesstämningen som dominerande drag.

Kortvarig behandling som är mer mildrande än kurativ i akuta psykiatriska situationer. Kristerapi, som tillämpas vid akutmottagningar på psykiatrikliniker eller sjukhus, i hemmet eller på platsen för krisen, är inriktad på relationsfaktorer och inneboende psykologiska faktorer och att skapa ett ökat stöd från omgivningen.