Medicinsk specialitet för tillhandahållande av kontinuerlig, allmän primärvård.
Praxis i diagnos och behandling, i synnerhet i förhållande till kostnaden för efterfrågade och erbjudna tjänster.
Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Stark oroskänsla inför vad som för ögonblicket upplevs som yttre hot eller fara, men som går över när hotet upphör. Syn. rädsla.
Tillstånd där ångest utgör den dominerande störningsyttringen.
Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.
Tillstånd av utmattningskänsla efter en psykisk eller fysisk ansträngning, kännetecknat av nedsatt prestationsförmåga och uppmärksamhet.
Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.
1. Individens inre stridigheter, framkallade av motstridiga eller motsägelsefulla behov och drifter, eller yttre och inre krav. 2. Konflikter inom en grupp till följd av oförenliga konkurrens- eller motsatsförhållanden, pga antagonistiska ställningstaganden, avvikande idéer, intressen eller personligheter.
En stark, känslomässig yttring av missnöje eller upprördhet till följd av störande intryck, skada eller hot.
En situation i vilken en individ skulle kunna dra personliga fördelar av sitt officiella eller yrkesmässiga agerande. Hit hör motsättningen mellan en persons enskilda intressen och ansvar i förtroendeställning. Termen är inte begränsad till att omfatta ämbetsmän. Begreppet avser såväl den faktiska intressekonflikten som uppfattning eller förekomst av konflikt.
Sukros (sackaros) i födan. Vanligt socker som används för att söta mat och dryck.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
Störning som börjar i tidig ålder. Kännetecknas av sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar. I sjukdomsbilden ingår bristande förmåga till kommunikation och socialt samspel.
Tiden från 1801 till 1900.
En analog eller digital kommunikationsanordning, genom vilkenanvändaren har trådlös kontakt med någon närbelägen sändare. Mobiltelefonnätet är indelat i "celler", så att förbindelsen flyttas från en sändare till en annan när användaren förflyttar sig från ett område till ett annat.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Tabletter med överdrag av något ämne som fördröjer frisättandet av läkemedlet tills de lämnat magsäcken.
Elektroniska instrument som med hjälp av katodstrålerör återger bilder alstrade av gammastrålning från organ som tillförts radioaktiva spårelement.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Störning i syntesen av ett enzym pga ökad förekomst av något verksamt ämne, oftast en metabolit, som undertrycker den gen som styr enzymsyntesen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.