Varje förening innehållande ett socker, i vilket den hydroxylgrupp som är kopplad till det första kolet ersatts med en alkohol-, fenol- eller annan grupp. De benämns utifrån det socker de innehåller, som t ex glukosid (glukos), pentosid (pentos), fruktosid (fruktos) osv. Vid hydrolys bildas en sockerdel och en icke-sockerdel (aglykon).
En heterogen grupp av sjukdomstillstånd, varav vissa är ärftliga och andra förvärvade, som kännetecknas av onormal struktur eller funktion hos en eller flera av kroppens bindvävstyper, t ex kollagen, elastin eller mukopolysackariderna (glykosaminoglykanerna).
Inflammation av den inre hinnan i en pulsåder.
En heterogen grupp kollagena sjukdomar. De vanligaste symtomen är extremt tänjbar hud och tänjbara leder, skör hud och dålig sårläkningsförmåga.
En autosomal, dominant bindvävssjukdom med onormala drag i hjärtat, ögat och skelettet. Till de kardiovaskulära manifestationerna hör mitralklaffprolaps, aortautvidgning och aortabristning. Andra kännetecken kan vara linsförskjutning, oproportionerligt långa lemmar och förstoring av den hårda hjärnhinnan. Marfans syndrom beror på mutationer i genen som kodar för fibrillin, en huvudbeståndsdel av de extracellulära mikrofibrillerna i bindvävnaden.
Strimmiga muskelceller i hjärtat. De utvecklas från hjärtmyoblaster.
Bilar, lastbilar, bussar eller liknande motordrivna fordon.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Reproduktion av data (t ex text, bilder) till annan plats eller annat medium än originalets (källdata) utan ändring av originaldata.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Cancer i ögonlocken.
Fragment av fibrös sammansättning, ben eller brosk i en synovialled. Främsta orsakerna är osteokondrit, kondromatos, osteofyter, spräckta ledytor och skadade menisker.
Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.
Plastikkirurgisk operation på ögonlocken.
Tropisk palm (Cocus nucifera) av familjen Arecaceae som ger stora, ätliga frukter (kokusnötter) med hårt skal, av vilka också olja och fibrer bereds.
Ett växtsläkte i familjen Malvaceae. Växterna innehåller lignaner. H. cannabinus ger fibrer till textilier.
En växtfamilj (malphigiaväxter) i ordningen Polygalales, underklassen Rosidae och klassen Magnoliopsida som huvudsakligen utgörs av buskar och små träd. Många av växterna innehåller indolalkaloider. Malpighia punicifolia (acerola) har körsbärsliknande frukter med mycket hög C-vitaminhalt.
Träd eller buske av släktet vinruteväxter, eller frukter av dessa växter.
Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.
Familjen mållväxter, som omfattar bl a betor, mangold och spenat.
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
Auktoritativa sammanställningar över läkemedel och preparat, beskrivningar av dem, formulering, analytisk sammansättning, fysikaliska konstanter, viktigaste kemiska identifieringsegenskaper, standardvärden för styrka, renhet och dosering, kemiska bestämningstest osv. Oftast ansvarar en statlig myndighet för utgivningen (t ex . United States Pharmacopoeia; British Pharmacopoeia; Europeiska farmakopén; Nordiska farmakopén). De skiljer sig från läkemedelskataloger, som är enklare förteckningar över godkända och tillgängliga läkemedel (t ex FASS).
Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.
Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.
Den biologiskt aktiva huvudbeståndsdelen av SRS-A som bildas från leukotrien D4 via en peptidasreaktion som avlägsnar glycindelen. Den biologiska verkan av leukotrien E4 liknar den hos C4 och D4.
Naturliga, oorganiska eller fossila organiska ämnen med en given kemisk sammansättning och bildade genom oorganiska reaktioner. De kan förekomma som enskilda, enhetliga kristaller eller kristallmassor, eller ingå som beståndsdel i heterogena mineral- eller bergartsbildningar.