Protein engineering
Protein engineering är ett samlingsbegrepp för de metoder och tekniker som används för att skapa, utveckla och justera proteiner med önskade egenskaper genom direkt manipulation av deras aminosyrasekvens och/eller tertiärstruktur. Detta kan uppnås genom användning av molekylärbiologiska tekniker, såsom mutagenes, rekombinant DNA-teknik och strukturbaserad design, för att skapa gener med önskade modifieringar som sedan exprimeras som proteiner med nya eller förbättrade funktioner.
Vävnadsteknik
"Vävnadsteknik" refererar till den vetenskapliga disciplinen som studerar och utvecklar metoder för att konstruera, regenerera eller reparera biologisk vävnad, ofta med hjälp av artificiella material eller tekniker. Det kan inkludera användning av celler, proteiner, polymers och andra biokompatibla material för att skapa konstruktioner som efterliknar naturlig vävnad, med syfte att ersätta, stödja eller förbättra funktionen hos skadad eller sjuk vävnad inom den medicinska behandlingen.
Genmanipulation
Riktad modifiering av genuppsättningen hos en levande organism genom ändring av DNA, utbyte av genetiskt material med hjälp av t ex virus, transplantation av cellkärnor, transplantation av cellhybrider osv.
DNA Shuffling
"DNA shuffling, also known as molecular breeding or sexual PCR, is a laboratory technique used to generate genetic diversity by recombining DNA sequences from multiple sources. This process involves fragmenting DNA from different parent genes, randomly combining these fragments through repeated rounds of PCR, and then screening the resulting library for desired traits or functions."
Metabolic Engineering
Metabolic engineering är ett forskningsområde där man använder tekniker inom molekylärbiologi, genetik och bioinformatik för att systematiskt modifiera metaboliska vägar i celler, med syfte att optimera produktionen av specifika metaboliter eller förändra cellens fenotyp på ett önskvärt sätt. Detta kan exempelvis innebära att introducera nya enzymer eller regulatoriska element i cellen, för att styrka eller försvaga vissa metaboliska reaktioner, eller att blockera oönskade biverkningar. Metabolic engineering används inom flera områden, till exempel för att producera biobränslen, farmaceutiska preparat och industriella kemikalier i celler.
Modeller, molekylära
Styrd molekylutveckling
Subtilisin
Subtilisin är ett enzym som tillhör serineproteasklassen och produceras av bakterien Bacillus subtilis. Det fungerar genom att bryta ned proteiner till mindre peptider eller enskilda aminosyror, vilket underlättar nedbrytningen och återvinningen av näringsämnen i naturen. Subtilisin är känt för sin termostabilitet och specifika katalytiska aktivitet, vilket gör det användbart inom en rad industriella tillämpningar, såsom tvättmedel, livsmedelsförädling och medicinsk diagnostik.
Biomedicinsk teknik
Proteinveckning
Proteinveckning, eller proteinfoldning, är den process där ett proteinmolekyl plattar ut sig självt och bildar en tredimensionell struktur, som är nödvändig för dess funktion. Denna process sker spontant och är styrd av interaktionerna mellan de aminosyror som proteinets sekvens består av. Fel i proteinveckningen kan leda till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar.
Mutagenes, riktad
Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Molekylsekvensdata
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Aminosyrasekvens
Inteiner
De inre fragmenten hos proteinförelöpare (INternal proTEINS), vilka avlägsnas genom autokatalys vid proteinsplitsning. De flankerande fragmenten (exteiner) binds och bildar mogna proteiner. De nukleinsyrasekvenser som kodar för inteiner anses vara rörliga genelement. Inteiner består av självsplitsande domäner och en endonukleasdomän som har betydelse för spridningen av inteinets genomsekvens. Miniinteiner består bara av de självsplitsande domänerna.
Proteinstabilitet
Proteinstabilitet refererar till ett proteinmolekyls tendens att vecklas felaktigt, aggregera eller falla samman till en icke-funktionell konformation under vissa betingelser, såsom förändringar i pH, temperatur, saltkoncentration eller närvaro av lösningsmedelskomponenter. Proteinstabilitet kan orsakas av mutationer i proteinets aminosyresekvens, felaktig foldning under syntesen eller exponering för den in vitro-miljön under analys. Instabila proteiner tenderar att ha kortare halveringstider och är mer benägna att aggregera och bilda oönskade insolubila klumpar, vilket kan leda till sjukdomar som neurodegenerativa störningar och cancer.
Kolibakterie
Enzymstabilitet
Ett enzyms förmåga att bibehålla sin strukturform eller sin verkan när det utsätts för lagring, isolering, rening eller annan fysikalisk eller kemisk manipulering, inklusive proteolytiska enzymer och värme.
Bioteknologi
Vetenskapsgren med inriktning på utnyttjande av organismer, celler eller celldelar för utveckling av tekniskt och kliniskt användbara produkter. Av central betydelse är s k genetisk ingenjörskonst, dv s manipulation av biologiska funktioner på molekylär nivå. De metoder som tillämpas kan omfatta transfektion, kloning, algoritmer för sekvens- och strukturanalys, databaser och analys och förutsägelse av gen- och proteinstrukturfunktioner.
Proteinstruktur, sekundär
Tissue Scaffolds
"Tissue scaffolds" refer to artificial or naturally derived three-dimensional structures that are used as a template for the growth and regeneration of new tissue in medical treatments and therapies. These scaffolds provide a support system for cells to attach, grow, and differentiate, while also allowing for the transport of nutrients and waste products. They can be made from a variety of materials, including polymers, ceramics, and decellularized tissue, and are designed to degrade over time as the new tissue forms. The ultimate goal of using tissue scaffolds is to restore the function and structure of damaged or diseased tissues and organs.
Synthetic Biology
Synthetic biology is a multidisciplinary field that combines science and engineering to design and construct new biological parts, devices, and systems, or to redesign existing ones for useful purposes. It often involves the use of synthetic DNA components to create novel genetic circuits, pathways, and organisms with desired functions and properties. Synthetic biology has applications in various areas such as medicine, agriculture, energy, and environmental conservation.
Proteinsplitsning
Protein splitsning, eller proteinproteolys, är ett biologiskt fenomen där proteiner delas upp i mindre peptidfragment av enzymatiska proteaser. Denna process är involverad i många cellulära funktioner som celldelning, signaltransduktion och cellsdöd. Proteinsplitsning kan också vara en nödvändig steg i aktiveringen eller deaktiveringen av vissa proteiner genom att exponera eller dölja viktiga funktionella domäner.
Mutagenes
Process som leder till genetisk mutation. Den kan uppstå spontant eller inledas av s k mutagener.
Proteiner
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Peptidbibliotek
Ett peptidbibliotek är en samling av ett stort antal olika syntetiska peptider, som tillsammans bildar en resurs för forskning inom områden såsom strukturell biologi, biokemi och medicinsk kemi. Peptidbiblioteken kan vara specialdesignade för att undersöka specifika frågeställningar, till exempel hur olika peptider interagerar med proteiner eller andra molekyler i levande system. Varje peptid i biblioteket är unik och består av en kedja av aminosyror som är kovalent bundna till varandra. Peptidbiblioteken kan användas för att hitta nya ledtrådar om hur olika biologiska processer fungerar, och de kan också vara värdefulla vid utvecklingen av nya läkemedel och terapeutiska behandlingsmetoder.
Proteinstruktur, tertiär
Bindningsplatser
Mutation
Rekombinanta proteiner
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Aminosyrasubstitution
Naturligt förekommande eller experimentellt utbyte av en eller flera aminosyror i ett protein mot en eller flera andra, varvid proteinets funktioner kan bibehållas, förändras eller utebli. Experimente ll substitution används för att studera enzymaktiviteter och bindningsegenskaper.
Biofysiska processer
I en enkel mening kan "biofysikaliska processer" definieras som de fysiska processer och fenomen som sker inom organiska system, såsom celler och levande organismer. Dessa processer inkluderar interaktioner mellan strukturer på molekylär nivå, till exempel proteiner och DNA, samt större skalor som celldelning, transport över cellytan och signalsubstanser som reglerar cellers funktion. Biofysikaliska processer är av central betydelse för att förstå hur levande system fungerar på en grundläggande nivå.
Substratspecificitet
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Struktur-aktivitet-relation
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Mutantproteiner
"Mutantproteiner" refererer til proteiner som har opstået som følge af genetiske mutationer, hvilket resulterer i ændringer i proteinernes aminosyresekvens og derigennem potentiale for at påvirke deres funktion, foldning eller interaktion med andre molekyler.
Vävnadsvänliga material
Bakteriofag M13
Tempererad bakteriofag av släktet Inovirus, som infekterar enterobakterier, särskilt E. coli. Det är en fag med filament och enkelsträngat, cirkulärt permuterat DNA.
Fosforibosylglycinamidformyltransferas
Fosforibosylglycinamidformyltransferase är ett enzym involverat i näringsomsättningen, specifikt i syntesen av puriner, som är nukleotider som ingår i DNA och RNA. Detta enzym katalyserar en reaktion där glycinamidribotid fosfat (GAR) och formylgruppen från 10-formyltetrahydrofolat (10-Formyl-THF) converteras till formylglycinamidribotid fosfat (FGAR). Denna reaktion är en del av den så kallade de novo-syntesen av puriner.
Cell Surface Display Techniques
Cell surface display techniques refer to a group of molecular biology methods that involve the attachment or fusion of a protein or peptide of interest to the outer membrane or cell wall of a host cell, such as bacteria or yeast. This presentation on the cell surface allows the protein or peptide to interact with its environment and can be used for various applications, including antigen presentation, enzyme production, and bioremediation. The most commonly used cell surface display systems are based on bacterial or yeast cells, where the protein of interest is fused to a membrane-spanning domain or an anchoring motif that targets it to the cell surface.
Termodynamik
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
Tyrosin-tRNA ligas
Bioengineering
Bioengineering, även känt som bioteknik eller genetisk engineering, är en gren inom teknik och naturvetenskap där man använder sig av principer och metoder från ingenjörsvetenskapen för att lösa problem relaterade till biologiska system, såsom celler, vävnader och organismer. Detta kan involvera design, konstruktion och användning av biologiskt material, system och processer för att skapa nya produkter och tekniker inom områden som medicin, jordbruk, miljö och energiproduktion. Exempel på bioengineering inkluderar utvecklingen av genmodifierade organismer, artificiella vävnader och proteser, biosensorer och biobränslen.
Proteindenaturation
Protein denaturering refererar till processen där ett protein förlorar sin naturliga, biologiskt funktionella konformation och tredimensionell struktur som resulterar från att den korrekta sekvensordningen av aminosyror i polypeptidkedjan störs. Detta kan orsakas av faktorer såsom förändringar i pH, temperatur, koncentrationen av salt eller organiska lösningsmedel, mekanisk påverkan eller exponering för kemiska substanser som t.ex. detergenter eller lösningsmedel. När ett protein denatureras kan det bli mer benäget att aggregera och bilda insolubila klumpar, vilket kan leda till förlust av dess funktionella kapacitet. Det är värt att notera att proteiner ofta kan delvis eller fullständigt återfå sin ursprungliga konformation och funktion om de exponeras för normala villkor igen, men i vissa fall kan denaturering vara permanent och leda till
Katalys
Rekombinanta fusionsproteiner
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
Alfaamylaser
Alpha-Amylasen är ett enzym som bryter ned stärkelser i kosten till maltose, en enkel sockerart bestående av två glukosmolekyler. Alpha-Amylasen används inom medicinen, specifikt inom gastroenterologi, för att behandla patienter med exokrin pankreasöverfunktion (EPI). Dessa patienter saknar tillräckligt med eget pankreasenzym och behöver därför komplettering för att bryta ned kosten i tarmarna. Alpha-Amylasen är ett av de enzymer som används i dessa preparat.
Cell Engineering
Hydroximetyl- och formyltransferaser
Enzymer
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Cirkulär dikroism
Bassekvens
Kemisk teknologi
I en enkel mening kan kemisk teknologi definieras som den vetenskapliga disciplinen där kemi och teknik sammanstrålar. Den handlar om att utveckla, tillämpa och kontrollera kemiska processer och produkter i industriella kontexter. Det innefattar bland annat design av reaktorer och processer för kemisk syntes, separation och reningsprocesser, kvalitetskontroll och miljöaspekter relaterade till kemi. Kemisk teknologi används i en rad olika industrier som exempelvis farmaceutisk industri, petrochemisk industri, livsmedelsindustri och för att lösa miljöproblem.
Bacillus
Biosensortekniker
Triosfosfatisomeras
Triosephosphate isomerase (TPI) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av den triosa fosfatnedan G3P (D-glyceraldehyd-3-fosfat) till DHAP (dihydroxyacetonfosfat) och vice versa inom glykolys- och glukoneogenesvägar. Detta steg är ett reversibelt, snabbt och essentiellt steget i dessa metaboliska vägar.
Titrimetri
Titrimetri är en laboratorieanalysmetod där en målvolym av ett bekant koncentrerat ämne (titrant) tillsätts till en viss volym av ett analytämnte med okänd koncentration, tills en slutpunkt nås som kan uppfattas visuellt eller instrumentellt. Slutpunkten definieras vanligtvis av en kemisk reaktion som orsakar en markant förändring i ett fysikaliskt egenskap, såsom pH, färg, ledningsevighet eller svällning. Titrering används ofta för att bestämma koncentrationen av en substans genom att jämföra den med en standardlösning och beräkna mängden titrant som behövs för att reagera fullständigt med analytämnets målvolym.
Läkemedelsdesign
Den molekylära utformningen av läkemedel för specifika ändamål (såsom DNA-bindning, enzymhämning, verkan mot tumörer osv), baserad på kännedom om molekylära egenskaper, som t ex funktionella gruppers aktivitet, molekylgeometri, elektronstruktur och information om analoga molekyler. Läkemedelsdesign bygger på datorstödd molekylär modelleringsteknik och omfattar inte farmakokinetik, dosanalys eller analys av läkemedelsadministrering.
Peptider
"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."
Sekvensinpassning
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Genbibliotek
En omfattande samling DNA-fragment som klonats från en viss organism, vävnad, visst organ eller viss celltyp. Biblioteket kan innehålla fullständiga genomsekvenser eller sekvenser av komplementärt DNA; de senare är bildade av mRNA och saknar intronsekvenser.
Geobacillus stearothermophilus
Modeller, kemiska
Datorsimulering
Sekvenshomologi, aminosyra
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Disulfider
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Nukleär magnetisk resonans, biomolekular
"Nuclear magnetic resonance (NMR) in a biological or biomolecular context refers to the use of NMR spectroscopy to study the structure, dynamics, and function of biological macromolecules such as proteins, nucleic acids, and carbohydrates. By placing these molecules in a strong magnetic field and applying radiofrequency pulses, researchers can observe and measure the magnetic properties of certain atomic nuclei (such as hydrogen-1, carbon-13, and nitrogen-15) within the molecule. These measurements provide information about the local chemical environment, molecular structure, and motion, which can be used to elucidate important biological processes and interactions at the molecular level."
Bioartificiella organ
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Kloning, molekylär
Muramidas
I en enkel mening kan muramider definieras som en typ av karbohydratmolekyler som är en viktig bestanddel i cellväggarna hos gram-positiva bakterier. Muramider katalyserar celldelningen under bakteriers tillväxt och reproduktion, och de utgör därför ett intressant mål för flera antibiotika som vancomycin och penicillin. Dessa läkemedel fungerar genom att hämma förmågan hos muramiderna att bygga upp cellväggen korrekt, vilket leder till celldöd hos bakterierna.
Subtilisiner
Subtilisiner är ett enzym som bryter ned proteiner genom att klippa sönder specifika peptidbindningar, vilket resulterar i kortare peptider och enskilda aminosyror som slutprodukter. Detta enzym uttrycks av bakterien Bacillus subtilis och har potentialen att användas inom medicinska tillämpningar, såsom behandling av proteinaggregationssjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsonism.
Databaser, protein
Specialdatabaser med information om proteiner, som t ex aminosyrasekvenser, proteinkonformation och andra egenskaper.
Molekylstruktur
DNA-primrar
Hydrophobic and Hydrophilic Interactions
Bioinformatik
Hydrogeler
Algoritmer
Hydroxylaser
En stor grupp enzymer som förmedlar oxidations-reduktionsreaktioner där en atom i en syremolekyl binds till det organiska substratet. Den reducerade syreatomen binds med väte och bildar vatten. Enzymerna kallas även monooxygenaser. Dessa reaktioner fordrar två substrat som reduktanter för var och en av de båda syreatomerna. Det finns olika klasser av enzymerna beroende på vilken typ av väteavgivande kosubstrat (koenzymer) som krävs för blandfunktionsoxidationen. EC 1.4 - 1.97.
Proteinstruktur, kvartär
"Kvartära proteinstrukturen refererar till den rumsliga organisationen hos komplexa proteinmolekyler, vilket inkluderar både den enskilda proteinkedjans sekundära och tertiära struktur samt positionen och orienteringen av eventuella subuniteter eller ligander i ett multiomeriskt proteinprotein."
Ligander
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
Magnetisk resonansspektroskopi
Porositet
I en enkel medicinsk definition, refererer 'porositet' til den relative mængde af små huller (porer) i et væv eller et materiale, der tillader passage af væske, gas eller andre substance. Denne egenskab er særligt relevant for forståelse af funktionen og effektiviteten af diverse biologiske barrierede, herunder bl.a. kapillærvævet i lunger, nyrene og huden, samt membraner i forbindelse med dialyse og andre behandlingsformer. Porositeten kan have indvirkning på absorption, diffusion, filtration og andre proceser, der involverer udveksling af stoffer gennem cellevæggene eller mellem forskellige vævsdele.
Genetiska vektorer
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
Protein-sekvensanalys
Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som innebär att bestämma, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler, för att fastställa deras struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper.
Mjukvara
Electrostatics
I medicinen er electrostatiske kraftfelter relateret til anvendelsen af elektrisk laderede partikler eller fænomener i diagnostiske eller terapeutiske procedurer. Elektrostatiske kraftfelter opstår, når der er forskelle i elektrisk ladning mellem to objekter eller materialer, hvilket resulterer i en tiltræknings- eller afstødningskraft imellem dem.
Regenerativ medicin
Regenerativ medicin är ett område inom biomedicin som fokuserar på att ersätta, regenerera eller förbättra funktionen hos skadade, sjukliga eller åldrande celler, vävnader och organ genom att stimulera kroppens egna regenerativa förmågor eller med hjälp av tillförsel av nya, friska celler eller vävnader. Detta kan uppnås genom olika tekniker som stamcellterapi, biomaterial, bioengineering och genteknik. Målet är att återställa normal funktion och förbättra kvaliteten på livet för patienter med olika sjukdomar och skador.
Materialprovning
Oxidation-reduktion
Bioreaktorer
Anläggningar för framställning av produkter genom utnyttjande av syntesförmågan eller den kemiska omvandlingsförmågan hos biologiska system. Det kan röra sig om vanliga fermentorer, cellkulturperfusio n eller enzymbioreaktorer. För framställning av proteiner och enzymer används oftast rekombinanta mikroorganismer, däggdjursceller, insektceller eller växtceller.
Punktmutation
En punktmutation är en typ av genetisk mutation där endast en enskild nukleotid (en building block av DNA) byts ut, infrias eller tas bort i ett DNA-molekyl. Denna förändring kan leda till att aminosyrasekvensen i det resulterande protein som kodas för av genen ändras, vilket kan ha varierande effekter på proteinets funktion, beroende på var mutationen finns och huruvida den leder till en substitution av en liknande aminosyra eller en helt annan. Punktmutationer kan vara ärftliga eller spontana och kan orsaka genetiska sjukdomar eller öka risken för cancer.
Löslighet
Löslighet är ett mått på hur mycket av ett ämne som kan lösas i ett visst medium, ofta en vätska som vatten. Det specificerar den maximala mängden av ett ämne som kan fördelas i ett givet volym av medium under specifika betingelser, vanligtvis vid en given temperatur. Lösligheten uttrycks ofta kvantitativt som en koncentration, till exempel i enheter som gram per liter (g/L) eller mol per liter (M). Det är värt att notera att löslighet kan variera beroende på faktorer som temperaturen och påverkan från andra ämnen.
Polyestrar
I en enkel medicinsk definition, är ett polyester ett syntetiskt material som består av flera esterbindningar i sin kemiska struktur. Det används ofta inom tillverkningen av medicinska produkter och förpackningar på grund av dess egenskaper som att vara lättformbar, hållbar och resistent mot fukt och bakterier.
Polyakrylamidgelelektrofores
Växtproteiner
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
Användare-datorgränssnitt
A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.
Alanin
En icke-essentiell aminosyra, alfaaminopropansyra, som finns i proteiner. Kan förekomma fritt i höga halter i plasma.
Biomimetiska material
Aminosyror
Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.
Saccharomyces cerevisiae
Vätebindning
En lågenergidragningskraft mellan väte och annat grundämne. Den spelar stor roll för bestämning av egenskaperna hos vatten, proteiner och andra föreningar.
Stereoisomerism
Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.
Nanofibers
I en enkel medicinsk definition kan nanofibrer beskrivas som mycket små, syntetiska eller naturliga fiberstrukturer med minst en dimension i nanometerskalan (1-100 nm). De har ofta en hög yta till volymförhållande och porositet, vilket gör dem användbara inom områden som medicinsk teknik, läkemedelsdesign och biomaterialvetenskap. Exempel på användningsområden är vävnadskräftbildning, läkemedelsdelevering och skyddsmasker mot luftburna partiklar.
Glycin
Ribonukleaser
En ribonukleas (RNas) är ett enzym som bryter ned RNA-molekyler i mindre segment genom att hydrolysavspjälka fosfodiesterbindningarna mellan dess nucleotider. Det finns olika typer av ribonukleaser, inklusive RNas A, RNas B och RNas C, som är specifika för att klyva specifika sekvenser i RNA-molekyler. Dessa enzymer spelar viktiga roller i cellulär regulering, såsom proteinsyntes, RNA-modifiering och immunförsvar.
DNA
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Styrd vävnadsläkning
Metoder för att påskynda och styra vävnadsläkning och -förnyelse, som t ex ben- eller nervnybildning. Hit hör implantering av tillväxtspår i det skadade området för att stimulera och kontrollera tillväxten av nya celler. Spåren kan vara av syntetiska eller naturliga material och innehålla stödceller och tillväxtfaktorer.
Aminosyramönster
Bennybildning
Polymerer
I en enkel medicinsk kontext kan 'polymer' definieras som en stor molekyl som består av upprepade subenheter, även kallade monomerer, som är kemiskt bundna tillsammans i en lång kedja. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, till exempel som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska tillämpningar, såsom i härdande material för tandfyllningar eller som biokompatibla beläggningsmaterial för medicinska enheter som kateter.
Cellodlingsmetoder
Evolution, molekylär
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Biomimetik
Biomimetik (ibland även stavat biomimikry) är ett interdisciplinärt forskningsområde som fokuserar på att efterlikna, ta inspiration från och imitera naturen och dess processer för att utveckla lösningar på mänskliga problem. Detta kan innebära att studera strukturer, funktioner, system och processer hos levande organismer och deras ekosystem för att applicera detta kunna till design av material, strukturer och tekniksystem. Biomimetik använder sig ofta av insikter från biologi, fysik, kemi, matematik, ingenjörsvetenskap och andra discipliner för att skapa innovationer som är hållbara, effektiva och anpassningsbara. Exempel på biomimetiska innovationer kan vara självrättande ytor inspirerade av hajhuden eller högeffektiva vindkraftverk inspirerade av valfena.
Biofuels
Biobränslen är en typ av förnyelsebar energikälla som produceras från organiskt material, såsom växter eller avfall, genom biokemiska processer som fermentering och/eller termisk konversion. Detta till skillnad från fossila bränslen, som bildats under miljoner år genom geologiska processer och är en ändlig resurs. Biobränslen används ofta som alternativ till traditionella bränslen i transportsektorn och kan hjälpa till att minska beroendet av fossila bränslen samt minska utsläppen av växthusgaser.
Antikroppar
Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.