Ett växtsläkte (liljor) av familjen Liliaceae som främst påträffas i tempererade zoner. "Lilja" används även om växter av många andra släkten som påminner om sanna liljor.
Växters fortplantningsorgan.
Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.
Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.
En familj enhjärtbladiga växter (liljeväxter) inom ordningen Liliales. Vissa botanister delar in familjen i andra familjer, såsom Convallariaceae, Hyacinthaceae och Amaryllidaceae. Amaryllidaceae, som har inre fruktämnen, omfattar Crinum, Galanthus, Lycoris och Narcissus, och är kända för att innehålla Amaryllidaceae-alkaloider.
Protoplasmans rörelse inuti en cell. Strömningsrörelsen tjänar som transportsystem för förflyttning av essentiella produkter inom cellen. I encelliga organismer, som t ex amöbor, är strömningen nödvändig för hela cellens rörelseförmåga.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
En säsongsbunden variant av allergisk rinit, med akut konjunktivit, tårbildning och klåda. Allergin utlöses av specifika allergen.
Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.
Ett växtsläkte (päron) av familjen Rosaceae som är känt och odlat för sina ätliga frukter.
Arvsmassan hos växter.
Antigena ämnen som kan framkalla en omedelbar överkänslighetsreaktion.
Sammansmältningen av en sädescell och ett ägg till en zygot.
Utvecklingen av mogna, haploida könsceller från könscellsanlagen: ägg hos honor (oogenes) och spermier hos hanar (spermatogenes).
Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Familjen plisterväxter. Växterna är aromatiska och många odlas som kryddväxter eller för sina oljor. De flesta har fyrkantiga stjälkar, korsvis motsatta blad, tvåläppiga foder, fyra eller två ståndare och ett stift. Till familjen hör välkända kryddörter som timjam, salvia, basilika, rosmarin, mynta osv.
Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.
Två högt specialiserade tuber av muskelvävnad som sträcker sig mellan livmodern och var sin äggstock. De fångar upp äggcellerna, och är den plats där könscellerna mognar och äggen befruktas.
En kanal från mellanörat till svalgets översta del. Den har betydelse för tryckutjämning mellan svalget och mellanörat. Syn. eustakiska röret; tuba auditiva.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Plaströr för dränering av luft eller vätska ur lungsäcken/lungsäckshålan. Inläggningen av dränagerören kallas torakostomi. Syn. pleuradränage.
Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
En familj av tvåhjärtbladiga örtväxter, omfattande ca 400 släkten med ca 3000 arter. Hit hör ett stort antal betydelsefulla kulturväxter, t ex vitkål, blomkål, broccoli och andra arter av kål (Brassica), senapsväxter, oljeväxter (raps och rybs) och rädisor. Andra välkända växter är backtrav och grustrav (Arabidopsis). Syn. kålväxter; Cruciferae.
Polysackarider sammansatta av upprepade glukosenheter. De kan bestå av grenade eller ogrenade kedjor i allslags bindningar.
Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
De nakenfröiga växterna är en grupp kärlväxter vars frön inte är omgivna av ett fruktskikt, till skillnad från angiospermer (gömfröiga växter), vars frön är inneslutna i en fruktkropp. I stället kan fröna sitta i t ex kottar. Idag delar man in gymnospermerna i fyra divisioner: Coniferophyta (barrväxter), Cycadophyta, Ginkgophyta och Gnetophyta.
Ett växtsläkte (hyacinter) av familjen Hyacinthaceae. Växterna skall inte förväxlas med vattenhyacint (Eichhornia).