Placentation är den process där moderkaka (placenta) etableras och utvecklas under graviditeten för att möjliggöra syre- och näringsutbyte mellan modern och fostret. Det är en central del av graviditeten hos däggdjur, inklusive människan. Placentationen sker genom en interaktion mellan moderkaksförhorn (trofoblast) från fostrets embryo och moderkaksvävnaden (decidua) i livmodern. Den specifika placentationsprocessen varierar mellan olika däggdjursarter och kan ha en betydande inverkan på fosterutvecklingen och graviditetens utgång.

En medicinsk definition av 'trofoblast' är celler som utgör den yttre lagringen av ett embryo och spelar en viktig roll i att underhålla graviditeten genom att se till att moderkakan försörjer fostret med näringsämnen och syre. Trofoblastcellerna är de första cellerna från embryot som kommer i kontakt med moderns kropp under befruktningen, och de börjar omedelbart att sekretera enzymer som möjliggör invasiv implantation av embryot i moderkakan. Trofoblasten utvecklas sedan till två skilda typer av celler: cytotrofoblast och syncytiotrofoblast. Cytotrofoblasterna är morfologiskt lika med vanliga epitelceller, medan syncytiotrofoblasterna är multikärniga celler som bildar ett yttre skikt runt moderkakan och utgör gränsen mellan moderns kropp och fost

Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

Embryo implantation är ett tidigt stadium i graviditeten då den befruktade äggcellen, nu embryot, fastnar och växer fast i livmoderslinningens (endometriums) inre skikt. Detta inträffar vanligtvis 6-10 dagar efter att ägget befruktats och fästningsprocessen kräver en korrekt synchronisering av embryots utveckling och livmoderns förändringar under menstruationscykeln. Implantationen markerar början på en lyckad graviditet och kan leda till fostertillväxt och födsel.

Livmoderslemhinnan (endometriet) under graviditet.

Det ihåliga, tjockväggiga, muskulösa organet i kvinnans bäcken. Det består av fundus uteri (livmoderbotten), där äggimplantationen och fosterutvecklingen äger rum. Nedanför livmoderförträngningen vid änden av fundus finns livmoderhalsen, som mynnar ut i slidan. Utanför förträngningarna vid övre änden av fundus finns äggledarna.

Placentasjukdomar, eller placental disorders, är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som drabbar moderkakan under graviditeten. Dessa sjukdomar kan påverka moderkakans blodförsörjning och funktion, vilket i sin tur kan leda till komplikationer för både modern och fostret. Placentasjukdomar delas vanligen upp i två kategorier: placentainsufficiens (vilket innebär att moderkakan inte kan tillgodose fostrets behov) och placentala blödningar. Exempel på placentasjukdomar inkluderar preeklampsi, fetal growth restriction och abruptio placentae.

Proteiner som produceras av den gravida kvinnans organ eller moderkaka. Sådana proteiner kan vara graviditetsspecifika (dvs att de endast förekommer under graviditeten) eller graviditetsassocierade (kan förekomma antingen under graviditeten eller i samband med t ex hormonbehandling eller vissa tumörsjukdomar).

Placentacirkulationen är den särskilda cirkulationssystemet som förser moderkakan (placenta) med blodflöde under graviditeten. Det består av två separata, men sammanlänkade, cirkulationssystem - det moderkaksartära systemet och det moderkaksvenösa systemet.

De trådlika kärlutskotten på korion (yttre fosterhinnan) som skjuter in i moderkakans struktur.

Den tid av graviditeten som sträcker sig från första dagen av den senaste normala menstruationsperioden t o m vecka 14 av havandeskapet (98 dagar).

"Havandeskapsförgiftning, även känd som ciguateraförgiftning, är en form av matförgiftning orsakad av toxiner producerade av encelliga marine alger som accumulerats i fiskar på högre trofiska nivåer i vattnen runt Koralltriangeln och andra tropiska områden."

Den slemhinna som täcker livmoderhålans insida och reagerar på hormonverkan under menstruationscykeln och graviditet. Slemhinnan genomgår cykliska förändringar som är typiska för menstruation. Efter befruktning utgör den stöd åt det växande embryot.

Dräktighet är ett medicinskt tillstånd hos en kvinna, där hon bär en befruktad äggcell som har utvecklats till en embryo och sedan en foster inne i livmodern. Detta inträffar vanligtvis efter att en sperma träffat och befruktat ägget under samlag, vilket resulterar i en ny individ med unika arvsanlag. Dräktighet varar i cirka 40 veckor och indelas i tre trimestrar, där kroppen genomgår omfattande fysiologiska förändringar för att möjliggöra fostrets tillväxt och utveckling.

Placenta accreta är en medicinsk tillstånd där moderkakan (placenta) fäst sig för häftigt till livmoderns (endometriet) inre vägg under graviditeten, istället för att avskiljas normalt efter fostrets födelse. I allvarliga fall kan det leda till kraftiga blödningar och skador på livmodern som kan kräva operation eller hysterektomi (borttagande av livmodern). Placenta accreta kan delas in i olika grader:

Graviditetsmissfall under det embryonala utvecklingsstadiet, som hos människor utgörs av perioden mellan den andra och åttonde veckan efter befruktning.

Non-mammalian viviparity refererar till den reproduktiva strategin hos vissa djurarter som inte är däggdjur, där fosteret utvecklas och kläcks eller föds levande istället för att skiljas från modern genom äggläggning. Detta innebär att honan direkt tillhandahåller näring till fostret via en placenta eller motsvarande struktur under dess utveckling. Exempel på djurgrupper som kan ha non-mammalian viviparity är kräldjur (reptiler), fiskar och insekter.

'Fysiologi, jämförande' refererar till ett forskningsområde inom biologisk vetenskap där man undersöker, jämför och analyserar strukturer, funktioner och processer hos olika levande organismer, däribland djur och människor, med syfte att identifiera likheter och skillnader som kan förklara evolutionära samband och adaptationer.

The uterine artery is a branch of the internal iliac (hip) artery that supplies blood to the female reproductive organs, including the uterus and cervix. It plays a crucial role in providing oxygenated blood and nutrients to support the growth and development of the fetus during pregnancy. The left and right uterine arteries anastomose (connect and form a network) with each other near the uterus, creating a rich vascular supply for this vital organ.

En infraklass (pungdjur) bland däggdjuren, även kallad Metatheria, där ungarna föds på ett tidigt fosterstadium och fortsätter sin utveckling i en pung. Till skillnad från Eutheria (djur med moderkaka) har pungdjuren en ofullständig moderkaka.

Den yttre fosterhinnan.

"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)

Xenarthra är ett taxonomiskt inråde (i allmänhet betraktat som en superordning) av däggdjur som består av två nu levande ordningar: pilgiftsgrodor (Vermilingua) och bältdjur (Cingulata). Dessa djur kännetecknas av sina unika morfologiska egenskaper, såsom deras xenartrier (extra artikulationer mellan ryggkotorna i deras ryggrad), som har gett gruppen dess namn. Pilgiftsgrodor är kända för sina långa, smala nosar och långa, rörliga tungor, medan bältdjur är kända för de pansarliknande plattorna som täcker deras kroppar. Xenarthra inkluderar också en mängd utdöda grupper av däggdjur, och denna grupp har en lång evolutionär historia som sträcker sig tillbaka till tidig krit

En embryohinna bildad av endoderm och mesoderm. Hos kräldjur och fåglar innesluter den gulan i tarmkanalen för näringtillförsel till embryot. Hos däggdjur med moderkaka har den rudimentär funktion. Den utgör dock källa för merparten av tarmslemhinnan och för könscellerna. Den benämns ibland vitellinsäcken, som inte får förväxlas med äggulehinnan hos ägg.

Utbyte av ämnen mellan moderns blod och fostrets blod via cirkulation i moderkakan. Placentabarriären hindrar överföring av mikroorganismer och virus.

En däggdjursordning omfattande 29 familjer och många släkten.

Upphörande av livet hos fostret i livmodern.

Ett embryonalt bihang (navelblåsan; urinsäcken) hos kräldjur, fåglar och däggdjur. Hos människan utvecklas det till urinblåsan, och dess blodkärl till dem i navelsträngen.

Tillväxttakt hos fostret som är sämre än den förväntade vid varje tidpunkt under graviditeten.

Tunna vävnadsskikt som omger embryot eller fostret och har betydelse för näringstillgång, andning, avföring och skydd. De utgörs av gulsäcken, urinsäcken (allantois), amnion och fosterhinnan (korion).

"Immunogenetiska fenomen" refererar till de arvda egenskaperna hos individens immunsystem som bestämmer deras förmåga att svara på och hantera externt introducerade antigener, såsom patogener eller vacciner, samt att upprätthålla tolerans mot själva kroppens celler och proteiner. Dessa egenskaper bestäms av variationer i individens genetiska makeup, särskilt i gener som är involverade i immunsvar och antigenpresentation.

Morfologisk och fysiologisk utveckling hos embryon.

Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.

"Fosterutveckling, eller fetal development, refererar till den process där ett embryo utvecklas till ett född barn inuti moderns livmoder."