Phaeophyta är en taxonomisk division som inkluderar bruna alger, även kända som sjögräs. Dessa organismer består av flera cellagren och kan vara mycket stora i storlek. De flesta arterna lever i marina miljöer, men några kan hittas i sötvatten. Phaeophyta är kända för sin förmåga att utföra fotosyntes och innehåller ett pigment som ger dem deras distinkta bruna färg. De flesta arter har också en komplex livscykel med både haploida och diploida generationer. Phaeophyta inkluderar många ekonomiskt viktiga arter, såsom kelp, som används som mat, gödsel och för produktion av alginat, ett kolhydrathaltigt ämne som används i industriella tillämpningar.

Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

En stor och massiv form av brunalger (Phaeophyceae) av ordningen Laminariales. De utgör en stor del av vegetationen i de undre tidvattenzonerna längs steniga kuststräckor i tempererade och polarhavsområden. Med sjögräset kelp avses vanligtvis arter inom släktena Laminaria eller Macrocystis, men termen används även för arter av Fucus eller Nereocystis.

Oomyceter, även kända som vattenvampar, är en grupp organismar som traditionellt har klassificerats som svampar på grund av deras jästliknande reproduktiva strukturer och förmåga att orsaka sjukdomar hos växter. Emellertid har senare forskning visat att de istället är relaterade till brunalgerna (Phaeophyceae) och bör därför placeras i en egen rike, Heterokonta. Oomyceter producerar ofta sporer som kan simma med hjälp av två flageller, vilket är ett drag som de delar med brunalgerna men inte med svamparna. Många oomyceter orsakar sjukdomar hos växter och deras infektioner kan leda till stora skador på grödor och ekosystem. Ett exempel på en välkänd oomycet är den patogen som orsakar potatisbladmögel (*Phytophthora infestans

Plastider är membranomslutna organeller som förekommer hos växter, alger och vissa protister. De innehåller fettlösliga pigment och är huvudsakligen involverade i fotosyntesen, ett process där solljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat). Plastider kan också fungera som lagringsplats för näringsmolekyler, till exempel stärkelse och oljor. De kan utvecklas från protoplastider, som är små sfäroidiska organeller som finns i cytoplasman hos celler som genomgår en process som kallas endosymbiontteorin. Plastider kan vara gröna (kloroplast), röda (rhodoplast) eller färglösa (leukoplast, etioplast).

Plankton är en samlingsbeteckning för de organismar som lever i ett suspended state och drifts med vattnets strömningar i sjöar, hav och andra vattenmiljöer. Plankton består av både vegetativt plankton (fitoplankton) och djurplankton (zooplankton) och kan variera i storlek från mycket små encelleda alger och bakterier till större djursamhällen som kräftdjur och blötdjur. Plankton utgör en viktig del av näringskedjan i vattenmiljöer, då de bildar föda för många andra marina djur, inklusive fiskar och valar.

Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.

Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.