Peronospora är ett släkte vattenbärande parasitiska oomyceter (mjöldjur) som orsakar sjukdomar hos växter, även känd som mjöldagg. Denna organism förekommer globalt och kan påverka en rad olika grödor såsom potatis, vete, sockerbetor och vinrankor. Peronospora sprider sig genom aerosoler av sporer i fuktig luft och infekterar växterna genom att penetrera deras cellväggar. Detta orsakar nekros och försvagning av växten, vilket kan leda till en minskad skörd eller i värsta fall död av plantan. Förebyggande åtgärder som rotationsodling, dränering och användning av resistanta sorter kan hjälpa att reducera risken för infektion.

Oomyceter, även kända som vattenvampar, är en grupp organismar som traditionellt har klassificerats som svampar på grund av deras jästliknande reproduktiva strukturer och förmåga att orsaka sjukdomar hos växter. Emellertid har senare forskning visat att de istället är relaterade till brunalgerna (Phaeophyceae) och bör därför placeras i en egen rike, Heterokonta. Oomyceter producerar ofta sporer som kan simma med hjälp av två flageller, vilket är ett drag som de delar med brunalgerna men inte med svamparna. Många oomyceter orsakar sjukdomar hos växter och deras infektioner kan leda till stora skador på grödor och ekosystem. Ett exempel på en välkänd oomycet är den patogen som orsakar potatisbladmögel (*Phytophthora infestans

'Vallmo' är den vanliga svenska beteckningen för växten *Papaver somniferum*, som är känd för att innehålla opiater som morfin, codein och tebain i sina opieumhållande frön och opievitmjölke.

"Växtsjukdomar" är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar växter och orsakas av diverse patogener, inklusive bakterier, svampar, virus och viroider, samt abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist och toxiner. Dessa sjukdomar kan påverka växternas tillväxt, utveckling och produktivitet, och i vissa fall leda till död av plantan.

I medicinsk kontext, refererar "spikklubba" till en sällsynt sjukdom som kallas "akut intermitterande porfyri" (AIP). Det är en genetisk störning av hemglobernas syntes i levern, vilket leder till påträngande accumulering och utsöndring av toxiska porfyriner. Symptomen kan vara abdominal smärta, neuropsykiatriska symptom som psykos, neuropati, muskelvärk och röd färg i urinen under en akut attack. Namnet "spikklubba" kommer från den tidiga antagningen att sjukdomen orsakades av förhöjda nivåer av spikformade porfyriner i blodet, men detta har visat sig vara felaktigt.

Salicylsyra är en farmakologiskt aktiv organisk syra som är en naturligt förekommande substans i vissa växter, däribland vitklöver och pilkornslilja. Den används ofta som antiinflammatorisk, smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Salicylsyra är också en grundkomponent i syntesen av acetylsalicylsyra, mer känt under varunamnet aspirin.

Heterocykliska syror som är derivat av 4-pyridinkarboxylsyra (isonikotinsyra).

Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.

"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.

Pseudomonas är ett släkte gramnegativa, aeroba stavformade bakterier, vanligtvis icke-sporbildande, som förekommer vitt spridd i naturen, särskilt i fuktiga miljöer. Några arter av släktet Pseudomonas kan orsaka infektioner hos människor och djur, framför allt Pseudomonas aeruginosa, som är känd för sin förmåga att utveckla antibiotikaresistens och orsaka livshotande sjukdomar, särskilt hos immunförsvagna individer.

Arvsmassan hos växter.

'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.

Natural immunity, also known as innate immunity, is the inherent ability of an individual’s immune system to resist or fight off infections naturally, without the need for external intervention such as vaccines. This type of immunity is present from birth and provides general protection against a wide range of pathogens. It involves various mechanisms such as physical barriers (e.g., skin and mucous membranes), chemical barriers (e.g., stomach acid and enzymes), and cellular responses (e.g., phagocytosis and inflammation). Natural immunity is non-specific, meaning it does not target particular pathogens but rather provides broad protection against various microorganisms.

Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.

De DNA-segment som ligger mellan ribosom-RNA-generna (inre, transkriberade separationsenheter) och mellan de parvis upprepade rDNA-enheterna (yttre, transkriberade separationsenheter och icke-transkriberade separationsenheter).

Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.