"Panniculitis, nodular non-suppurative" is a medical term that refers to a inflammatory condition affecting the fatty layer (panniculus) beneath the skin, characterized by the presence of non-infectious, non-pus-forming (non-suppurative) nodules.
Panniculitis refers to inflammation of the subcutaneous fat, while "peritoneal" describes something related to the peritoneum, which is the serous membrane that lines the abdominal cavity and covers the abdominal organs. Therefore, a medical definition for 'Panniculitis, peritoneal' in one sentence could be:
Allmän benämning på onormal förekomst av histiocyter i blodet. Cellernas patologiska utseende snarare än kliniska fynd är avgörande för indelningen av histiocyttumörer. Tre grupper finns: histiocytos, Langerhanscellshistiocytos och maligna histiocytneoplasmer.
Ett inflammatoriskt förlopp som berör hjärnan och hjärnhinnorna, och som oftast orsakas av patogena organismer som invaderar det centrala nervsystemet, eller ibland av toxiner, autoimmuna störningar och andra tillstånd.
Utbrott av erytem, vanligtvis förknippat med läkemedelsreaktion eller infektion, och känneteckat av ett antal oftast dubbelsidiga, ömma, inflammatoriska fläckar. Fläckarna uppträder företrädesvis på skenbenen, mindre ofta på lår och underarmar. Fläckarna genomgår typiska färgförändringar och kan till slut likna tillfälliga blåmärken. Sjukdomen går som regel tillbaka efter 3-6 veckor utan att lämna ärr eller andra defekter.
En typ av pannikulit som histologiskt kännetecknas av förekomst av granulom, vaskulit och vävnadsdöd. Sjukdomen anses av tradition utgöra den tuberkulösa motsvarigheten till nodulär vaskulit, men numera har även en icke-tuberkulös form påvisats. Den uppträder oftast hos tonårsflickor eller kvinnor i menopausen, framkallas av eller blossar upp vid kallt väder, och yttrar sig som en eller flera återkommande blåröda fläckar på vaderna. Rodnaderna kan utvecklas till fördjupningar, sår och ärrbildningar.
En protozooinfektion hos djur är en infektionssjukdom orsakad av encelliga eukaryota mikroorganismer, protozoer, som lever parasitiskt i eller på djurs celler eller vävnader. Dessa små encelliga organismer kan orsaka en bred skala av sjukdomar hos olika djurarter, inklusive sådana som är viktiga för människan som boskapsdjur och sällskapsdjur. Protozoer kan överföras direkt från djur till djur eller via en vektor, ofta en insekt, och kan vara mycket smittsamma under vissa förhållanden. Behandling av protozooinfektioner hos djur innebär vanligen användning av specifika läkemedel som är verksamma mot dessa parasiter, tillsammans med stödjande vård för att lindra symptomen och underlätta återhämtningen
En allmän term för att beskriva inflammation i hjärnan och ryggmärgen, ofta avseende en pågående infektion, men även vid ett antal autoimmuna tillstånd eller toxiska/metabola tillstånd. I litteraturen används termen i stor utsträckning med samma innebörd som encefalit. Syn. encefalomyelit.
Djur som hålls i djurparker.
Alkoholbedingad bukspottkörtelinflammation, eller pancreatitis, är en inflammation i bukspottkörteln som orsakas av kroniskt överkonsum av alkohol.
En typ av fagocyter som finns i bindväv.
En typ av lupus erythematosus som kännetecknas av djupt belägna hud- eller underhudsknölar, oftast på huvudet, ansiktet och överarmarna. Det är en kronisk åkomma som oftast förekommer hos kvinnor i åldrarna 20 till 45 år.
Inflammation i hjärnan orsakad av infektion, autoimmuna förlopp, förgiftning eller andra tillstånd. Virusinfektion är en ganska vanlig orsak till hjärninflammation. Syn. encefalit.
Cytophagocytosis är ett fenomen där en fagocytoserande cell, som vanligtvis tillhör det immunförsvaret, inte bara fagocyterar (tar upp) en patogen (en smittskäddjurs cell), utan också börjar bryta ner och förtära den patogena cells cytoplasma och organeller. Det innebär att cellen till stor del behåller den infångade cellens integritet under processen, istället för att bara ta upp och omge den med en vesikel som sedan smälter samman med lysosomen för nedbrytning. Cytophagocytosis är en viktig del av det immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner, särskilt när patogenen har en robust cellvägg som gör den svårare att bryta ner genom vanlig fagocytose.
Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.
Fibros i leverparenkymet till följd av hinder i gallflödet (kolestas) i de inre och yttre gallgångarna. Vid primär biliär cirros ses förstörelse av små, inre gallgångar och försämrad gallutsöndring. Sekundär biliär cirros uppstår pga långvarig obstruktion av de större inre och yttre gallgångarna, av olika orsaker.
Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.
Rodnader i huden till följd av kapillärstas. Orsakerna till detta tillstånd kan vara många.
Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.
Gnathostomiasis är en parasitär infektion som orsakas av att äta rå eller halvrå matvaror som innehåller larver av arter inom släktet Gnathostoma, främst Gnathostoma spinigerum. Larven penetrerar slemhinnan i mag-tarmkanalen och migrerar därefter genom kroppsvävnaderna, vilket kan resultera i olika symptom beroende på vilka organ som infekteras. Vanliga symtom inkluderar hudskador, ögoninflammation och svullnad, mag-tarmproblem och neurologiska symtom som yrsel, huvudvärk och domningar i kroppen. I allvarliga fall kan infektionen leda till livshotande komplikationer såsom hjärnhinneinflammation eller andningssvårigheter.
Panniculit är en inflammatorisk hudsjukdom som primärt drabbar subkutan fettvävnad, och kan vara orsakad av olika patologiska tillstånd som infektioner, autoimmuna sjukdomar eller reaktioner på läkemedel.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Hudsjukdomar är sjukdomar som primärt påverkar huden och dess anhangseler, inklusive naglar, hår och slemhinnor i nära anslutning till huden. Dessa sjukdomar kan vara orsakade av olika faktorer som infektioner, autoimmuna störningar, genetiska faktorer, allergier eller miljöfaktorer. Hudsjukdomar kan variera från milda till livshotande och kan påverka individens utseende, funktion och kvalitet på livet. Exempel på hudsjukdomar inkluderar eksem, psoriasis, acne, svampinfektioner och hudcancer.
En grupp lymfom som uppvisar klonal spridning av elakartade T-lymfocyter, vilka avstannat i olika stadier av differentiering, och som orsakar en malign infiltration i huden. Mycosis fungoides och Sezarys syndrom är de fullständigast beskrivna av dessa sjukdomar.
En subakut eller kronisk muskel- och hudinflammation, kännetecknad av muskelsvaghet proximalt och typiska hudutslag. Sjukdomen förekommer ungefär lika ofta hos barn som hos vuxna. Hudåkomman har oftast formen av lilaaktiga utslag (eller mer sällan flagnande dermatit) på näsa, kinder, panna, överkropp och armar. Tillståndet är förknippat med komplementförmedlad, intramuskulär mikroangiopati, med förlust av kapillärer, muskelischemi, muskelfibernekros och perifascikulär atrofi. Hos barn har sjukdomen benägenhet att utvecklas till systemisk vaskulit (kärlväggsinflammation). Dermatomyosit kan uppträda tillsammans med maligna tumörer.
Bukspottkörtelinflammation med akut vävnadsdöd, även känd som akut pankreatit, är en plötslig och allvarlig inflammatorisk tillstånd av bukspottkörteln som orsakas av aktivt enzymutsläpp från cellerna i bukspottkörteln, vilket leder till självförstöring och nekros (död) av bukspottkörtelvävnaden.
Prednisolon är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom inflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergier. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar symtomen som orsakas av överaktivitet i kroppens försvarssystem. Prednisolon ges vanligen som tablett, men kan också administreras intravenöst eller intramuskulärt beroende på tillståndet och svårighetsgraden hos patienten.
Spontan remission refererar till en situation där en persons sjukdom eller symptom förbättras eller helt försvinner utan någon tydlig orsak eller behandling. Detta fenomen är ovanligt och kan vara svårt att förutsäga eller förklara. I vissa fall kan det bero på att sjukdomen spontant går in i en remissionsfas, där symptomen avtar eller försvinner under en period av tid. Detta ses ofta i vissa autoimmuna sjukdomar och cancer. Emellertid bör man vara försiktig med att använda termen "spontan remission", eftersom det kan finnas obekanta eller outredda faktorer som bidrar till förbättringen av patientens tillstånd.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.
Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Alfa 1-antitrypsin (AAT) är ett protein som produceras i levern och har till uppgift att skydda lungorna från inflammation och skada. Det gör detta genom att neutralisera en grupp enzymer, inklusive neutrofil elastas, som kan orsaka skada på lungvävnaden vid överdriven aktivering under inflammatoriska tillstånd. AAT är också känt som serumproteinaseinhibitor och ingår i akutfasresponsen. Genetisk mutation eller nedsatt produktion av AAT kan leda till en sjukdomsbild som kallas Alfa 1-antitrypsinbrist, vilket ökar risken för lungsjukdomar såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och emfysem.