Utbrott av erytem, vanligtvis förknippat med läkemedelsreaktion eller infektion, och känneteckat av ett antal oftast dubbelsidiga, ömma, inflammatoriska fläckar. Fläckarna uppträder företrädesvis på skenbenen, mindre ofta på lår och underarmar. Fläckarna genomgår typiska färgförändringar och kan till slut likna tillfälliga blåmärken. Sjukdomen går som regel tillbaka efter 3-6 veckor utan att lämna ärr eller andra defekter.
En typ av pannikulit som histologiskt kännetecknas av förekomst av granulom, vaskulit och vävnadsdöd. Sjukdomen anses av tradition utgöra den tuberkulösa motsvarigheten till nodulär vaskulit, men numera har även en icke-tuberkulös form påvisats. Den uppträder oftast hos tonårsflickor eller kvinnor i menopausen, framkallas av eller blossar upp vid kallt väder, och yttrar sig som en eller flera återkommande blåröda fläckar på vaderna. Rodnaderna kan utvecklas till fördjupningar, sår och ärrbildningar.
En typ av lupus erythematosus som kännetecknas av djupt belägna hud- eller underhudsknölar, oftast på huvudet, ansiktet och överarmarna. Det är en kronisk åkomma som oftast förekommer hos kvinnor i åldrarna 20 till 45 år.
Rodnader i huden till följd av kapillärstas. Orsakerna till detta tillstånd kan vara många.
En subakut eller kronisk muskel- och hudinflammation, kännetecknad av muskelsvaghet proximalt och typiska hudutslag. Sjukdomen förekommer ungefär lika ofta hos barn som hos vuxna. Hudåkomman har oftast formen av lilaaktiga utslag (eller mer sällan flagnande dermatit) på näsa, kinder, panna, överkropp och armar. Tillståndet är förknippat med komplementförmedlad, intramuskulär mikroangiopati, med förlust av kapillärer, muskelischemi, muskelfibernekros och perifascikulär atrofi. Hos barn har sjukdomen benägenhet att utvecklas till systemisk vaskulit (kärlväggsinflammation). Dermatomyosit kan uppträda tillsammans med maligna tumörer.