Inflammation i mellanörat, inklusive hörselbenen och örontrumpeten.

Otitis media with effusion (OME) refers to the presence of fluid in the middle ear without signs or symptoms of acute infection. This condition can cause hearing difficulties and is often associated with inflammation or swelling of the Eustachian tubes, which connect the middle ear to the back of the throat. OME can occur as a complication of an upper respiratory tract infection, allergies, or other conditions that affect the eustachian tubes. It is most commonly seen in children and often resolves on its own within three months, but in some cases, medical intervention may be necessary to alleviate symptoms and prevent complications.

'Otitis externa' är en medicinsk term som refererar till inflammation eller infektion i yttre hörselgången, det rymliga delar av örat som ligger utanför trumhinnan. Detta tillstånd kan orsakas av bakterier, svampar eller irritanter och kan leda till symptom som smärta, rodnad, svullnad, ödem, värk eller sår i örat. Otitis externa är också känd som simmarsöron eftersom det kan uppstå som en komplikation av att ha vatten i örat efter simning.

Otitis media with effusion (OME) refers to a medical condition characterized by the presence of fluid in the middle ear without signs or symptoms of acute infection.

'Otitis' är ett samlingsnamn för olika typer av inflammationer i örat. Det kan delas in i två huvudgrupper: otitis externa och otitis media. Otitis externa, även känd som simmarsjuka, berör det yttre örontrumpetnen och orsakas ofta av fuktighet och bakterier. Otitis media däremot, som kan delas in i akut och kronisk otitis media, drabbar mellangården och är oftast orsakad av en infektion. Symptomen på otitis kan variera men inkluderar ofta smärta, svullnad, rödhet och nedsatt hörsel.

Den del av örat som utgörs av trumhinnan, hörselbenen, örontrumpeten och trumhålan.

Ett släkte av Chinchillidae, en familj gnagare bestående av tre släkten: Lagidium, Lagostomus och Chinchilla. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning, såväl som för pälsens skull.

Ventilering av mellanörat vid behandling av serös öroninflammation, oftast genom punktering av trumhinnan.

En kanal från mellanörat till svalgets översta del. Den har betydelse för tryckutjämning mellan svalget och mellanörat. Syn. eustakiska röret; tuba auditiva.

Otoscopy är en procedur där en otoskop, ett slags lupp med ett inbyggt ljus, används för att undersöka det yttre öronhinnan och trummembranet. Det används vanligen för att diagnosticera problem relaterade till örat, såsom infektioner, hörselnedsättning eller skador på örats strukturer.

En art av Haemophilus som fäster vid slemhinnorna hos människor och olika djurarter. Arten indelas vidare i biotyperna I till VIII.

Inflammation i det bikakeliknande utskottet (processus mastoideus) på klippbenet bakom örat. Den är ofta en komplikation till öroninflammation (otitis media).

Infektioner orsakade av bakterier av släktet Haemophilus.

Trumhinneperforation är ett medicinskt tillstånd där det finns en oönskad öppning (perforation) i trumhinnan, den membran som skiljer örat från näshålan. Denna skada kan orsakas av en rad faktorer, såsom infektioner, trauma eller åldrande. Trumhinneperforation kan leda till komplikationer som hörselnedsättning, smärta och öroninflammation.

Pneumokockinfektioner är infektioner orsakade av bacterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Infektionerna kan variera från öroninflammation och lunginflammation till blodförgiftning (sepsis) och meningit (hjärnhinnesacksinflammation). Symptomen varierar beroende på vilken typ av infektion det rör sig om, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, bröstsmärta vid andning och försämrad andningsförmåga. Vissa riskgrupper, som barn under 2 år, äldre vuxna över 65 år, och personer med nedsatt immunförsvar, är särskilt utsatta för allvarliga sjukdomsförlopp.

Inflammation i innerörat (labyrinten).

Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.

Trumhinna (tricuspid valve) är en hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan höger kammare och höger lungartär i hjärtat. Den består av tre flikar (latin: tricuspid) och har till uppgift att förhindra att blod flödar tillbaka när hjärtat contrakteras.

Objektiva undersökningar av mellanörats funktioner baserade på motstånd eller genomsläpplighet för ljudflöde.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Moraxellaceae.

Hörselförlust till följd av störningar i den mekaniska överföringen eller förstärkningen av ljud in till öronsnäckan. Störningen är i ytter- eller mellanörat, dvs hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen.

Förbindelsegång mellan ytterörat och innerörat. Den yttre hörselgången utgörs av en rörformad kanal mellan ytterörat och trumhinnan, den inre är en benkanal mellan tinningbenspyramidens spets och innerörat.

Alla typer av ospecificerade öronsjukdomar.

Kolesteatom som vanligtvis åtföljs av kronisk infektion och som ofta drabbar tympanum (trumhålan), epitympanum (övre delen av trumhålan) och antrum (klippbenets hålrum).

En kombination av amoxicillintrihydrat, aminopenicillin och betalaktamashämmaren kaliumklavulanat i ett bestämt förhållande, som används vid behandling av ett brett spektrum av bakteriella infektioner , särskilt sådana orsakade av resistenta stammar.

Otorinolaryngologi, även känt som ORL eller häulsjukvård, är en medicinsk specialitet som fokuserar på diagnosen och behandlingen av sjukdomar och störningar i huvudet och halsen, inklusive öronsjukdomar, näsa, svalg, struphuvud och hals. Specialisten kallas otorinolaryngolog eller häulspecialist.

Tympanoplastik är en chirurgisk procedur där ett hål eller en lucka i trumhinnan (tympanum) repareras, ofta genom att använda ett litet stycke brosk eller en konstgjord membran. Proceduren utförs vanligtvis för att behandla hörselrelaterade problem som orsakas av skador, infektioner eller andra tillstånd som påverkar trumhinnan och/eller medelörat. Tympanoplastik kan också ingå i en kombinerad operation tillsammans med mastoidectomi (bortoperation av mastoidprocessen) för att behandla kroniska medelörsinfektioner eller kirurgiskt borttagande av kolesterolskorpor (hörselstenar).

(2S-(2-alfa,5-alfa,6-beta(S*)))-6-((amino(4-hydroxyfenyl)acetyl)amino)-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo(3.2.0)heptan-2-karboxylsyra. Ett halvsyntetiskt bredspektrumantibiotikum liknande ampicillin , men med beständighet mot magsyra, vilket tillåter högre serumhalter om det ges oralt.

En otoskop är ett medicinskt instrument som används för att undersöka örat, särskilt örontrumpeten (koncha). Med hjälp av ett otoskop kan en läkare titta in i örat och inspektera örönmuskeln, öratrumpeten, örsnibben och trumhinnan för att diagnosticera eventuella sjukdomar eller skador. Det består av ett litet rör med en belysning och en lins på slutet som hålls mot örat.

Polyper.

Den bakre delen av tinningbenet. Den utgör ett utskott på klippbenet.

Luftvägsinfektioner är infektioner som drabbar luftvägarna, inklusive näsa, svalg, bronker och lungor, orsakade av olika patogener som bakterier, virus eller svampar.

Ett släkte mitosporsvampar som ger upphov till en rad olika hudåtkommor. Malassezia furfur (Pityrosporum orbiculare) orsakar tinea versicolor.

En allmän term för fullständig eller partiell förlust av hörseln på det ena eller båda öronen.

Ont i öronen.

Sulfisoxazole är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektioner och hudinfektioner. Det fungerar genom att störa bakteriens förmåga att producera viktiga proteiner som behövs för att överleva och föröka sig.

Metoder och förfaringssätt för diagnostisering av öronsjukdomar eller hörselrubbningar, eller för demonstration av hörselförmåga eller -bortfall.

Ett gult till brunt vaxartat sekret som utsöndras av de apokrina körtlarna i yttre örongången.

I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.

Borttagande av polyper.

Halvsyntetiska vacciner bestående av polysackaridantigener från mikroorganismer fästa vid bärarproteinmolekyler. Bärarproteinet känns igen av makrofager och T-celler och förstärker därmed immunsvaret. Konjugatvacciner framkallar antikroppsbildning hos individer som inte reagerar på enbart polysackariden, höjer antikroppsnivåerna, och ger booster-svar vid förnyad vaccination.

Neisseriaceae-infektioner är infektioner orsakade av bakterier som tillhör familjen Neisseriaceae, inklusive arter såsom Neisseria gonorrhoeae och Neisseria meningitidis. Infektioner kan vara allt ifrån lokala infektioner i andningsvägarna eller huden till systemiska infektioner som meningit och septikemi. Symptomen varierar beroende på typ av infektion, men kan inkludera sår, svullnad, smärta, utslag, feber och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen består vanligen av antibiotika.

Ytliga infektioner i huden och tillhörande vävnader, orsakade av någon form av svamp. Syn. dermatomykoser.

Trumhinneplastik är en medicinsk procedure där man återställer eller fixar en skada på trumhinnan, den tunnvävnad som separerar två hörselrum inne i inner ORBITA (öronbenet). Detta kan ske genom att antingen reparera eller ersätta den skadade trumhinnan med ett lämpligt substitut. Proceduren utförs vanligtvis av en öron-, näs- och halsspecialist (ENT-läkare) under lokal eller allmän bedövning. Trumhinneplastik kan behövas vid en rad olika tillstånd, inklusive kronisk medfödd eller förvärvad trumhinnesjukdom, infektioner, trauma eller tumörer.

En bihåleinflammation, också känd som tonsillit, är en inflammation av de två mandlar (bihålor) som finns lokaliserade i svalget. Den orsakas vanligtvis av en infektion, oftast av virusslag eller bakterier såsom streptokocker. Symptomen kan inkludera svullnad och rödning av bihålorna, smärta vid sväljning, feber, hosta och trötthet. I allvarliga fall kan komplikationer som halsabsCESS eller hjärtsvikt uppstå om infektionen sprider sig till andra delar av kroppen. Behandlingen kan bestå av antibiotika för bakteriella infektioner och smärtstillande medel för att lindra symtom.

Otologic surgical procedures refer to a group of surgeries that are performed on the ear with the goal of treating various conditions affecting hearing, balance, and inner ear functions. These procedures can range from relatively simple ones such as myringotomy (incision in the eardrum to relieve pressure and drain fluid) to more complex ones like cochlear implantation (surgical implantation of an electronic device that provides a sense of sound to a person with severe to profound hearing loss). Other examples of otologic surgical procedures include stapedectomy (removal or modification of the stapes bone in the middle ear to improve hearing), tympanoplasty (reconstruction of the eardrum), and mastoidectomy (removal of mastoid air cells to treat chronic ear infections).

Förskola för barn i åldrarna ett till fem år.

Näs-svalgsjukdomar är en samlingsbegrepp för olika sjukdomar som drabbar näshålan och svalget, inklusive allergisk rinit (inflammation av näshålan orsakad av överkänslighet), non-allergisk rinit (som kan ha flera orsaker, till exempel infektion eller strukturella abnormaliteter), och kronisk sinusit (inflammation eller infektion i slemhinnorna som tappar an på de små hålrummen i skallbenen runt ögonen).

Olika metoder för att mäta eller kontrollera hörseln, t ex audiometri eller tympanometri.

(2R-(2R*,3S*,4R*,5R*,8R*,10R*,11R*,12S*,13S*,14R*))-13-((2,6-dideoxi-3-C-metyl-3-O-metyl-alfa-L-ribo-hexopyranosyl)oxi)-2-etyl-3,4,10-trihydroxi-3,5,6,8,10,12,14-heptametyl-11-((3,4,6-trideoxi-3-(dime tylamino)-beta-D-xylo-hexopyranosyl)oxi)-1-oxa-6-azacyklopentadekan-15-on. Ett halvsyntetiskt makrolidantibiotikum, strukturellt besläktat med erytromycin, som använts vid Mycobacterium avium intracel lulareinfektioner, toxoplasmos och kryptosporidios.

Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.

I en enkel mening kan 'tinningben' definieras som den yttre huden eller membranen som omger och skyddar tinningbenet, även känt som temporalbenet, som är ett av skallens ben i huvudet. Tinningsbenets funktion är att hjälpa till att forma ögonhålan och ge struktur åt ansiktet.

Ett halvsyntetiskt bredspektrumantibiotikum, som är ett derivat av Cefalexin.

Ytaktivt, bakteriedödande desinfektionsmedel bestående av en katjonisk, kvartär ammoniumförening. Det används i läkemedel, deodoranter, munvatten osv., samt som konserveringsmedel. Medlet är giftigt v id förtäring.

Exsudat är vätskor, celler eller cellprodukter som långsamt utsöndras från blodkärl från oftast inflammerade vävnader. Transsudat är vätskor som passerar membran eller sipprar genom vävnad eller ut i vävnaders extracellulära utrymmen. Transsudat är tunnflytande och innehåller få celler eller proteiner.

Xylitol är ett sötningsmedel som är naturligt förekommande i vissa frukter och grönsaker, men som vanligtvis framställs kommersiellt genom att behandla xylan, en typ av kolhydrat som finns i trä och andra vegetabiliska material. Xylitol har ungefär lika mycket sötma som socker, men har cirka 40% färre kcal per gram. Det är ett populärt alternativ till socker för diabetiker och för dem som vill minska sin intag av kolhydrater och kalorier. Xylitol används också i vissa tandvårdsprodukter, eftersom det har visat sig kunna reducera tooth decay genom att hämma bakteriers förmåga att metabolisera socker och producera syra som skadar tänderna.

I en enda mening kan 'slemhinna' definieras som: "En slags slembildande, tät, skiktformad epitel som löper över ytor i kroppen och hjälper till att skydda dem från skada, infektion och uttorkning." Slemhinnan producerar slem, en vätska som innehåller vatten, salter, proteiner och andra substanser, vilket hjälper till att hålla ytan fuktig och glatt. Den finns i olika delar av kroppen, såsom näsa, mun, svalg, lungor, tarmar och könsorgan.

Otorhinolaryngologic diseases, also known as ENT (ear, nose, and throat) disorders, refer to a group of medical conditions that affect the ears, nose, and/or throat. These specialized areas of the head and neck are closely related in both anatomy and function, and many conditions can affect one or more of these areas simultaneously.

Audiometri. Mätning av hörselförmågan för att fastställa tröskelvärden för de lägsta ljudnivåer vid vilka en person kan uppfatta olika toner. För ljudöverföring i luft används frekvenser mellan 125 oc h 8000 Hz, och för att mäta tröskelvärden för överföring i benmassa används frekvenserna 250 till 4000 Hz.

Infektioner orsakade av olika bakterier.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

De tre små ben (ossicula tympani) i mellanörat som benämns hammaren, städet och stigbygeln.

Streptolysiner är ett samlingsnamn för toxiner som produceras av bakterien Streptococcus pyogenes, också känd som grupp A-streptokocker. Det finns två typer av streptolysiner: streptolysin S (SLS) och streptolysin O (SLO).

Betalaktamasresistent bredspektrumcefalosporin. Det har rekommenderats för bruk mot gramnegativa och grampositiva organismer, gonorré och haemophilusinfektioner.