Osmotisk skörhet
"Osmotisk skörhet" refererar till den grad av semipermeabilitet hos en cellyta eller ett membran, där det tillåter vattenmolekyler att diffundera fritt genom det, medan stora polära molekyler (som kolhydrater och proteiner) inte kan passera. Detta fenomen orsakar osmos, där sötningsgraden på var sida av membranet utjämnas, vilket kan resultera i celldöd om osmotisk tryckskillnad blir för stor och cellmembranet inte kan tåla den.
Sfärocytos, ärftlig
Röda blodkroppar
Erytrocyter, abnorma
"Erytrocyter, abnorma" refererer til røde blodlegemer (erytrocyter) som afviger fra det normale udseende eller funktion. Dette kan skyldes forskellige sygdomme eller tilstande, der fører til ændringer i størrelse, form, pigmentindhold eller membranestruktur hos erytrocyterne. Et eksempel på en abnorm erytrocyt er sicklecellen, som har en abnormal form og kan forårsage sygdommen sickle cell anæmi.
Membranoxygenatorer
Apparater, där blod och syrgas åtskiljs med ett halvgenomträngligt membran, oftast av teflon eller polypropylen, genom vilket det sker ett gasutbyte. Membranet kan utgöreas av en serie parallella plattor eller ett antal ihåliga fibrer. I det senare fallet kan antingen blodet passera genom fibrerna, som är omgivna av gas, eller passera utanför fibrerna, som i detta fall är gasfyllda.
Erytrocytmembran
Den halvgenomträngliga, yttre delen av den röda blodkroppen. Efter hemolys bildar membranet en "spökcell".
Sfärocyter
Sfärocyter är röda blodkroppar som har en sfärisk (rund) form istället för den normalt äggformade. Denna abnorma form beror vanligtvis på en genetisk mutation eller en sjukdomsförändring i membranproteinerna hos röda blodkroppar. Sfärocyterna är mindre än normala röda blodkroppar och tenderar att ha en kortare livslängd, vilket kan leda till anemi.
Barbital
Erytrocytdeformerbarhet
Hemolys
Nedbrytningen av röda blodkroppar genom verkan av olika ämnen, som t ex antikroppar, bakterier, kemikalier, temperaturförändringar och ändringar i tonicitet (tryckförhållanden).
Erytrocytindex
Kvantifiering av storlek på och hemoglobininnehåll eller -koncentration i den röda blodkroppen, baserad på erytrocyttal, hemoglobinhalt i blodet och hematokrit. Specificeringen omfattar medelcellvolym (MCV), medelcellhemoglobin (MCH) och medelcellhemoglobinkoncentration (MCHC). Hit hör även mätning av celldiameter och -tjocklek.
Erytrocytåldrande
'Erytrocytåldrande' refererar till den naturliga nedbrytningsprocessen för röda blodkroppar (erytrocyter) som sker i märgen, där de bryts ner av celler som kallas makrofager. Denna process innebär att hemoglobinet i de äldre och nedbrutna röda blodkropparna separeras, omvandlas och elimineras från kroppen, medan järnet från hemoglobinet recyclas för användning i nyskapade röda blodkroppar.
Osmos
Osmose är ett biologiskt och fysikaliskt fenomen som beskriver sättet på vilket vattenmolekyler diffunderar genom en semipermeabel membran från ett område med lägre salthalt (eller sötningsgrad) till ett område med högre salthalt (eller sötningsgrad), i ett försök att utjämna koncentrationsskillnaden. Den resulterande kraften som skapas av denna diffusion kallas osmotisk tryck, och den påverkar livsviktiga processer hos levande organismer, såsom reglering av vatten- och näringsupptag i celler och vätskebalans i kroppen.
Kromisotoper
Stabila kromatomer med samma atomnummer som krom, men med annan atomvikt. Cr-50, Cr-53 och Cr-54 är stabila kromisotoper.
Kromosomsvaghet
Benägenhet hos kromosomer att drabbas av brott, translokationer eller andra avvikelser. Svaghetsställen är områden som visar sig som gap (okomprimerade sträckor) på kromatidarmen hos karyotyper. De är ofta förknippade med kromosombrott och andra aberrationer. Ett svaghetsställe på X-kromosomen har samband med fraxasyndromet. Svaghetsställen betecknas med bokstäverna FRA, följda av kromosombenämnin gen och en bokstav som hänför sig till någon av svaghetsställena på kromosomen (t ex FRAXA).
Blodförvaring
Autotransfusion
Autotransfusion är en medicinsk procedur där patientens eget blod samlas in, filtreras och returneras tillbaka till patienten under eller efter en operation. Detta görs ofta för att minska behovet av donerat blod och minskar risken för transfusionsrelaterade komplikationer. Autotransfusion kan delas in i två typer: intraoperativ autotransfusion (IAT) och postoperativ autotransfusion (PAT). IAT utförs under operationen medan PAT utförs efter operationen.