"Organisationskultur refererer til de normer, værdier, holdninger, og traditioner som deles af medlemmerne i en organisation og påvirker deres adfærd, interaktioner og beslutninger."

Samordning av sjukvårdstjänster inom ett område för ökad effektivitet.

Medical sociology is a subfield of sociology that focuses on the social aspects of health, illness, and healthcare. It examines how societal structures, institutions, and cultural norms influence health outcomes, access to care, and experiences of sickness and healing. Medical sociologists study topics such as health disparities, medicalization, patient-provider interactions, and the social determinants of health. They use various research methods, including surveys, interviews, and ethnographic observation, to understand these issues and inform healthcare policy and practice.

'Organisationsförändringar' refererar till planerade eller oplanerade förändringar som påverkar ett helhetligt system inom en organisation, inklusive struktur, processer, personal, teknik och kultur, med syfte att förbättra effektivitet, lösa problem, möta nya krav eller nå strategiska mål.

Utvärdering av anställds prestationsförmåga i arbetet.

'Läkare-sjuksköterskerelationer' refererar till det professionella samarbetet och samarbete mellan läkare och sjuksköterskor som arbetar tillsammans för att ge vård och behandling till patienter. Det innebär att de kommunicerar ömsesidigt, delar information och stöd varandra i sin gemensamma målsättning att främja patienternas hälsa och välbefinnande.

En funktion och förmåga att bestämma över och styra en individs eller grupps handlingar och attityder, med större eller mindre villighet från deras sida.

"Sociala värderingar" refererar till de subjektiva bedömningarna och omdömen som individen eller gruppen gör om vad som är moraliskt rätt eller fel, önskvärt eller undviksakt, bra eller dåligt i sociala interaktioner och relationer. Dessa värderingar kan variera mellan olika kulturer, samhällen och historiska perioder och påverkar beteenden, attityder och normer inom socialt umgänge.

Health Facility Administration refers to the management and oversight of medical facilities, including hospitals, clinics, and other healthcare centers. It involves ensuring that these facilities are run efficiently, effectively, and safely, with a focus on providing high-quality care to patients. This can include tasks such as developing policies and procedures, managing staff and budgets, ensuring compliance with regulations and standards, and coordinating services and resources. The ultimate goal of health facility administration is to provide optimal healthcare services that improve patient outcomes while also maintaining the financial sustainability of the facility.

Teoretiska framställningar eller konstrukter som beskriver eller förklarar hierarkiska förhållanden och interaktioner inom eller mellan organisatoriska enheter eller informella sociala grupper.

"Total Quality Development" (TQD) in a medical context refers to a comprehensive approach that aims to continuously improve the quality of healthcare services, patient safety, and overall patient outcomes by integrating evidence-based practices, clinical guidelines, and performance metrics into all aspects of healthcare delivery. TQD involves a culture shift towards data-driven decision making, transparency, and collaboration among healthcare professionals, patients, and other stakeholders to ensure that the healthcare system is safe, effective, patient-centered, timely, efficient, and equitable.

Skötsel av sjukhusets inre organisation.

"Säkerhetshantering" inom medicinsk kontext refererar till systematiska processer och procedurer för att hantera, reducera och förebygga risker relaterade till patienters behandling och vård, inklusive skydd av personlig integritet, korrekt användning av mediciner och andra terapier, samt infektionskontroll.

"Quality Improvement (QI) in a healthcare setting is a systematic and continuous process of identifying and addressing gaps in care, with the goal of increasing positive outcomes through the use of evidence-based practices, ongoing monitoring, and evaluation to make data-driven changes."

En organisations eller institutions förmåga att nå uppsatta mål med minsta möjliga resursförbrukning.

"Personalrörlighet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den fysiska förmågan hos en individ att kunna röra sig och ändra position på egen hand, ofta använd för att bedöma funktion och mobilitet hos en patient.

Arbetssamverkan mellan två eller fler yrkesutövare.

I den medicinska kontexten, kan "organisationsfall" (engelska: "case management") definieras som en systematisk metod för att koordinera och planera de olika tjänsterna och behandlingarna för en patient med komplexa medicinska, sociala eller funktionella behov. Det inkluderar ofta att sammanföra insatser från flera olika vårdgivare och specialister för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården och att uppnå de bästa möjliga resultaten. Organisationsfall kan även innebära att samordna omsorgen mellan olika vårdnivåer, såsom primärvård, specialistvård och rehabilitering, för att säkerställa en kontinuerlig och helhetlig vårdprocess.

Social rangordning, grundad på vissa beteendemönster, storlek, styrka, ålder mm.

Det antal sängplatser som ett sjukhus beräknats ha, eller det antal sängplatser som faktiskt finns.

Personlig tillfredsställelse med arbetssituationen.

Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.

Spridning av nya idéer, rutiner, tekniker, material och apparater, samt omfattningen av acceptans och användning av dessa.

"Vårdlag" är ett begrepp inom sjukvården som refererar till den typ och omfattning av vård och behandling som en patient har rätt till baserat på deras medicinska behov, lagstiftning och resurskonsekvens. Det bestämmer vilka tjänster som ska erbjudas och hur mycket av dem som ska finansieras av det offentliga sjukvårdssystemet. Vårdlag kan variera mellan olika regioner och länder, beroende på deras specifika policyer och resurser.

En uppsättning statistiska metoder för analys av korrelationerna mellan flera variabler i syfte att beräkna antalet grundläggande storheter bakom observerade data och att beskriva och mäta de storheterna. Den används ofta vid konstruktion av poängsystem för skattningsskalor och enkäter.

"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."

"En institution där äldre eller funktionshindrade personer bor och får omfattande omsorg, stöd och viss sjukvård, men som inte är ett sjukhus."

Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.

Samtal med en eller flera personer i syfte att få uppgifter om deras bakgrund och andra personliga, biografiska data, ställningstaganden och åsikter m m. Hit hör inträdesintervjuer och anställningsintervjuer.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:

Forskning som hämtar uppgifter från observationer, intervjuer eller samtal och inriktas på deltagarnas åsikter och tolkningar.

Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

I en medicinsk kontext kan 'kläder' defineras som:

NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.

Uppförandenormer som skiljer mellan rätt och fel.

"Hälsoinformation refererar till vetenskapligt underbyggda och opartiska kunskaper om hälsan, sjukdomar, preventiv åtgärder, behandlingsalternativ och livsstilsval som delas ut till allmänheten för att stödja individers möjlighet att ta informerade beslut om sin egen hälsa."

'Tvättverksamhet' (eng. 'Money laundering') är en process där medel som har erhållits från olagliga aktiviteter, såsom droghandel eller bedrägeri, förs via en serie steg för att göra pengarna till synes legitima och skilja dem från deras kriminella ursprung. Detta innebär vanligtvis att tvätta pengarna genom finansiella institutioner eller affärstransaktioner med hjälp av komplicerade scheman, för att försvåra spårning och undanröja bevis på deras olagliga ursprung.

Social media kan definieras som internetbaserade tekniker och tjänster som möjliggör för användare att dela innehåll, kommunicera och etablera samhällsrelationer online. Det innefattar plattformar som sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn), bloggar (t.ex. WordPress), mikrobloggar (t.ex. Twitter), bild- och videoservice (t.ex. Instagram, YouTube) samt recensionsplatser (t.ex. Yelp). Sociala medier används ofta för personliga, sociala och kommersiella syften.

En "hålrot" är inom medicinen ett tillstånd där rotanslutningen i magsäcken eller tjocktarmen saknas, vilket orsakar en hålighet (defekt) i mag-tarmsystemet och kan leda till symptom som illamående, kräkningar och förräntning.

En växtfamilj (irisväxter) i klassen Liliopsida. I Sverige finns tre släkten: Crocus (krokusar), Iris (irisar) och Sisyrinchium (gräsliljor).

I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.

Ett växtsläkte (gyckelblommor) av familjen Scrophulariaceae. Växterna innehåller 6-geranylflavanoner och mimulon.

Växters fortplantningsorgan.

En sjöborre är ett marint djur med en sköldformad, mineralisk exoskelett, tillhörande klassen Echinoidea inom stammen tagghudingar (Echinodermata), som lever på botten av världshaven och primärt livnär sig på att filtrera organiska partiklar ur vattnet.

Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.