Oljor, rika på omättade fettarter, som utvinns ur fiskar eller fiskdelar, särskilt levern. Fiskleveroljor är vanligtvis rika på A-vitamin. Oljorna används som näringstillskott, i tvål och rengöringsmedel, som ytskyddsmedel, och som basråvara i andra livsmedelsprodukter.
Olja framställd ur majsplantan.
Komplexa oljekolväten som huvudsakligen utgörs av destillat av råolja. Hit hör olika typer av eldningsoljor, som används för framställning av värmeenergi.
En blandning av flytande kolväten från petroleum. Mineralolja används som laxermedel, smörjmedel, bas i salvor och mjukgöringsmedel.
Fleromättad olja från mogna frön av lin, Linum usitatissimum (L. Linaceae). Den består huvudsakligen av estrar av glycerol och fettsyrorna linolensyra, linolsyra och oljesyra. Oljan används som uppmjukande medel i liniment, krämer och tvålar, som laxermedel i veterinärmedicin och som bindemedel i lacker och färger.
En blandning innehållande 38-42% organiskt bundet jod som används för diagnostiska ändamål (röntgentätt ämne).
Olja framställd ur fröna från Ricinus communis. Den används som laxermedel och som mjukgörare i farmaceutiska preparat, och har använts mjukgörande hudmedel vid vissa dermatoser. Syn. oleum ricini.
Oljor som används för industriella eller kommersiella ändamål.
Omättade fettsorter eller oljor, använda för matberedning eller som föda.
Seg olja som erhålls från buskväxten Croton tiglium, tillhörande familjen Euphorbiaceae (törelväxter), och som framkallar illamående. Den är blåsbildande och hudirriterande och används som farmakologisk standard för hudinflammationer och allergi, och den kan orsaka hudcancer. Oljan användes förr som kräk- och laxérmedel, med betydande dödlighet.
Olja som framställs ur färsk lever av torskfisk, Gadidae. Oljan är en A- och D-vitaminkälla.
Föreningar med en kärna av 10 kolatomer som vanligtvis bildas under mevalonatprocessen genom sammankoppling av 3,3-dimetylallylpyrofosfat och isopentenylpyrofosfat. De genomgår en rad olika cykler och oxidationsförlopp. Deras låga molekylvikt gör att många av dem förekommer i form av eteriska oljor.
Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.
Kolloider av två oblandbara vätskor, av vilka den ena är fettlösning och den andra vattenlösning. Fett-i-vattenemulsioner är oftast i vätskeform, som t ex mjölk, medan vatten-i-fettemulsioner brukar vara krämiga.
Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.
En grupp fettsyror, ofta av marint ursprung, vars första omättade bindning är belägen i den tredje positionen från omegakolet. Dessa fettsyror anses kunna minska halten serumtriglycerider, motverka insulinresistens, förbättra blodfettprofilen, ge förlängd blödningstid, reducera antalet blodplättar och minska plättarnas vidhäftningsförmåga.
En ordning pelagiska, räkliknande kräftdjur (Crustacea). Många lever av zooplankton, och några är rovdjur. Många antarktiska arter, som t ex Euphausia superba, utgör basföda för andra djurarter.
Viktig fleromättad fettsyra i fiskolja. Den tjänar som prekursor för prostaglandin-3- och tromboxan-3-familjerna. Diet rik på eikosapentaensyra sänker serumfetthalten, reducerar incidensen av kar diovaskulära sjukdomar, förhindrar trombocytaggregation och hämmar omvandlingen av arakidonsyra till tromboxan-2- och prostaglandin-2-familjerna.
C22-omättade fettsyror (omega 3-fettsyror) som främst finns i fiskoljor. Syn. DHA.
Familjen plisterväxter. Växterna är aromatiska och många odlas som kryddväxter eller för sina oljor. De flesta har fyrkantiga stjälkar, korsvis motsatta blad, tvåläppiga foder, fyra eller två ståndare och ett stift. Till familjen hör välkända kryddörter som timjam, salvia, basilika, rosmarin, mynta osv.
Olja framställd ur bomullsväxten, Gossypium herbaceum L. Oljan används i bl a margarin, matolja, tvål och kosmetika.
Fettsyror, vars kolkedjor innehåller en eller flera dubbel- eller trippelbindningar mellan kolen.
Tillägg av väte till ett ämne, särskilt till omättade fetter eller fettsyror.
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
En omega-6-fettsyra som i kroppen framställs som delta-6-desaturasmetaboliten av linolsyra. Den omvandlas till dihomo-gammalinolensyra, en biosyntetisk förelöpare till monoenoprostaglandiner som t ex PGE1.
Ett växtsläkte av familjen Verbenaceae. Lippsidokinon, triterpener, seskiterpener och tymol har påvisats hos detta släkte. Växtextrakt har cytotoxisk verkan. En välkänd art är Lippia citriodora (citronverbena), av vilken framställs en eterisk olja, citronverbenaessens. Släktet kallas ibland mexikansk oregano, men växten är inte besläktad med oregano (av släktet Origanum).
Ett växtsläkte (pepparmynta) av familjen Lamiaceae, från vilket erhålls pepparmintolja.
Ett flertal arter av Brassicaceae som allmänt kallas senap. Sinapis alba är vitsenap, Brassica juncea är sareptasenap, brunsenap eller kinesisk senap, Brassica nigra är svartsenap. Sinapis arvensis är den vanliga åkersenapen. Senap odlas både för frönas skull och som foderväxt. Växterna användes tidigare som kräkmedel och mot gasbildning. Senap har inget samband med senapsföreningar (alkylerande, toxiska ämnen).
En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.
Livsmedelsprodukt bestående huvudsakligen av mjölkfett. Smör framställs genom kärning av pastöriserad och syrad grädde. Vid kärningen fås kärnmjölk som restprodukt.
Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.
Ett växtsläkte (lavendel) inom familjen Lamiaceae.
cis-13-Dokosensyror, med generell formel C22H42O2.
Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.
Fettsyror som är omättade i en position.
Ett släkte australiska träd inom familjen Myrtaceae som producerar gummi, oljor och kådor, vilka används som smakämnen, sammandragande medel och aromämnen. Tidigare användes produkterna till behandling av diarré, astma, bronkit och luftvägsinfektioner.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Ett släkte (myntor) inom familjen Lamiaceae. Växterna är kända för sin typiska, aromatiska smak.
Ett släkte blommande örter omfattande bl a malört (A. absinthium), strandmalört (A. maritima) och gråbo (A. vulgaris), från vilka fås santonin. Oljan från malört (absint), förr en vanlig brännvinskryd da, innehåller nervgifterna 1-tujon och d-isotujon.
Ett växtsläkte (teträd) av familjen Myrtaceae. M. alternifolia-blad är källa för teträdsolja.
Glycerylestrar av en eller flera fettsyror. Vanligtvis är de luktfria, färglösa och utan smak i rent tillstånd, men de kan smaksättas. Fetter är olösliga i vatten, men lösliga i de flesta organiska lösningsmedel. De förekommer i djur- och växtvävnad, och kan utvinnas genom kokning eller extrahering under tryck. Matfetter är viktiga energikällor i födan.
Ett växtsläkte av familjen Euphorbiaceae. Växterna innehåller jatrofon och andra diterpener.
En dubbelomättad fettsyra som är vanlig i växtglykosider. Den är en essentiell fettsyra i däggdjursföda och ingår i biosyntesen av prostaglandiner och cellmembran.
Etylester av joderad fettsyra från vallmofrön. Oljan innehåller 37% organiskt bundet jod och har använts som kontrastmedel vid radiodiagnostik och vid tumörbehandling (då en del av jodet utgörs av isotopen 131-I).
Fraktionering av ett förgasat prov genom avskiljning mellan en rörlig gasfas och en fast fas i kolonn. Det finns två typer: gas-fastfaskromatografi och gas-vätskekromatografi.
Medel som insekter undviker.
Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.
Långa fettsyramolekyler som är nödvändiga för, men inte bildas i organismen, utan måste tillföras via födan. Linolsyra och linolensyra är exempel på essentiella fettsyror.
Ett växtsläkte av familjen Apiaceae som används som krydda.
Fysiologiska processer vid biosyntesen (anabolism) och nedbrytningen (katabolism) av fetter.
Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Ett växtsläkte (koriander) av familjen Apiaceae. Både blad och frön används som kryddor.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
1-allyl-4-hydroxi-3-metoxibensen. Den aktiva beståndsdelen i kryddnejlikolja och oljor från några andra kryddörter.
Essentiella fettsyror med 18 kol och två dubbelbindningar.
En kryddört (basilika) av släktet Ocimum och familjen Lamiaceae. Bladen används färska eller torkade. Syn. basilika.
Ett släkte högväxta örtväxter (solrosor) tillhörande Compositae. Fröna ger olja och används som föda och djurfoder. Rötterna av H. tuberosum (jordärtskocka) är ätliga.
En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.
En allmän benämning på en grupp alifatiska kolväten (Cn-H2n+2). De betecknas med ändelsen -an.
Ett växtsläkte (citronteträd; rosenmyrten) av familjen Myrtaceae. Trivialnamnet teträd används även för Melaleuca och Kunzea.
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
Behandling av sjukdomar eller smärta med växter eller örter.
Halvflytande, hartsartade och väldoftande vätskor härstammande från växtriket, oftast träd, som vanligen består av hartser, flyktiga oljor, kanelsyra och bensoesyra. Ett exempel är perubalsam.
Ett flyktigt, lättantändligt bränsle (bestående av flytande kolväten) som erhålls ur råolja genom destillation, polymerisering osv.
Essentiella fettsyror med 18 kol och tre dubbelbindningar.
En växtart (jordnöt) av familjen Fabaceae som ger frön (jordnötter), rika på protein, olja och lektiner.
Kemiska föreningar som fås vid reaktion mellan en syra och en alkohol under avgång av vatten. Estrar har oftast behaglig lukt och används som smak- eller luktämnen, eller som lösningsmedel.
Ett keton som utvinns ur Cinnamomum camphora, ett vintergrönt träd hemmahörande i östra Asien, eller som framställs syntetiskt.
Ett växtsläkte tillhörande familjen Lauraceae, omfattande bl a kanelträd och kamferträd.
Träd eller buske av släktet vinruteväxter, eller frukter av dessa växter.
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Lipid-proteinkomplex som ingår i transport och omsättning av fettämnen i kroppen. De är runda partiklar, bestående av en hydrofob kärna av triglycerider och kolesterolestrar som är omgiven av ett lager hydrofilt, fritt kolesterol, fosfolipider och apolipoproteiner. Lipoproteiner definieras utifrån sin varierande densitet och storlek. De stora lipoproteinerna, som kylomikroner och VLDL, transporterar triglycerider, och de små lipoproteinerna, som LDL och HDL, transporterar kolesterol.
Ett enzym i hydrolasklassen som katalyserar reaktionen mellan triacylglycerol och vatten till diacylglycerol och en fettsyraanjon. Det produceras av körtlar i tungan och av bukspottkörteln och inleder nedbrytningen av fetter i födan. EC 3.1.1.3.
Medel för bekämpning av för människor skadliga insekter, antingen sådana som är direkt skadliga, som att t ex överföra smitta, eller sådana som gör indirekt skada genom att angripa grödor, livsmedel eller textilier.
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
En familj trädväxter (mahogny) av ordningen Sapindales och klassen Magnoliopsida.
Ett växtsläkte (kalmusrot) av familjen Acoraceae, ordningen Arales och underklassen Arecidae, mest känd för arten Acorus calamus, som innehåller asaron och som använts inom folkmedicin.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).
Ett växtsläkte av familjen Lauraceae. Växterna innehåller laurotetanin och andra aporfiner. Från Litsea cubeba erhålls en väldoftande eterisk olja.