Nukleära överföringstekniker
"Nuclear transfer techniques" refer to scientific methods involving the removal and transplantation of nuclei, containing genetic information, from one cell to another, leading to the creation of a new organism or modification of an existing one's genetics, with applications in fields like cloning, gene therapy, and stem cell research.
Förflyttning och lyft av patienter
Kloning, organism
Bildande av genetiskt identiska organismer genom vegetativ förökning utifrån en enda cell. Det ursprungliga kärnmaterialet kan härstamma från ett embryo, foster eller en vuxen, somatisk cell.
Genöverföringstekniker
Införande av funktionella (vanligen klonade) gener i celler. Olika sorters teknik och naturliga processer används för genöverföringen, som t ex cellhybridisering, liposomer eller mikrocellförmedlad genöverföring, elektroporering, kromosomförmedlad överföring, transfektion och genetisk transduktion. Genöverföring kan leda till såväl ombildade celler som organismer.
Embryoöverföring
Embryoöverföring är en teknik inom infertilitetsbehandling, där ett eller flera embryon överförs till livmodern hos en befruktningsvillig kvinna, med hopp om att en graviditet ska uppstå.
Fluorescensresonansenergiöverföring
Bioluminescence Resonance Energy Transfer Techniques
Bioluminescence Resonance Energy Transfer (BRET) is a technique used in molecular biology to study protein-protein interactions and measure distances between molecules within living cells. It is a type of energy transfer that occurs between two fluorescent proteins, one acting as a donor and the other as an acceptor. The donor protein, when excited, emits light at a specific wavelength which is then transferred to the acceptor protein, causing it to emit light at a longer wavelength. This energy transfer only occurs when the two proteins are in close proximity to each other (typically within 10 nanometers), making BRET a useful tool for studying molecular interactions and conformational changes in real-time within living cells. The technique can be used to study various biological processes, including signal transduction, gene expression, and protein trafficking.
Energiöverföring
Blastocysta
Genetiska vektorer
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
Partenogenes
Partenogenesis är en form av asexuell fortplantning där ett individuellt könscellsbildande äggcell (ovum) utvecklas till en fullt utvecklad organism utan att bli befruktat av en motsvarande könscell (spermie). Denna typ av reproduktion förekommer hos vissa djurarter, som insekter, groddjur och reptiler. Partenogenes kan ske genom olika mekanismer, till exempel automikt eller apomixis, beroende på artens specifika reproduktiva strategi. Det är värt att notera att partenogenes inte förekommer hos däggdjur, inklusive människan.
Embryoodlingsmetoder
Teknik för bevarande och odling av däggdjursembryon in vitro. Den ger möjlighet till att övervaka embryoutveckling, ämnesomsättning och känslighet för teratogena ämnen.
Genetic Therapy
Genetic therapy, also known as gene therapy, is a medical discipline that involves the use of genetic material, such as DNA or RNA, to treat or prevent diseases. It typically involves introducing functional genes into cells in order to correct genetic defects or to provide a therapeutic benefit. This can be accomplished through various methods, including the use of viral vectors, naked DNA, or RNA interference techniques. The goal of genetic therapy is to restore normal function to cells or tissues that have been affected by genetic disorders or diseases, offering the potential to treat or cure conditions that are currently considered incurable.
Oocyter
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
Graviditet
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Transfektion
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Nukleär reprogrammering
Skapandet av forskningembryon
'Skapandet av forskningsembryon' refererar till den process där embryon skapas specifikt för att användas i forskningssyfte, ofta genom att kombinera egg och spermieceller i laboratoriemiljö. Detta är också känt som "deliberat skapande av embryon för forskning". Det är en kontroversiell fråga inom medicinsk forskning på grund av etiska och moraliska överväganden.
Embryo, däggdjur
Adenovirus
Celler, odlade
Provrörsbefruktning
En teknik för konstgjord fortplantning som innebär en direkt manipulering av äggceller och sädesceller för att åstadkomma befruktning in vitro.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Cellkärna
Nötkreatur
Embryo- och fosterutveckling
Morfologisk och fysiologisk utveckling och tillväxt av embryo eller foster hos däggdjur.
Mullbärskula
Ett tidigt embryo i form av en kompakt massa av ca 16 blastomerer. Det liknar ett mullbär, med två typer av celler, yttre och inre. Morula utgör stadiet före blastula hos andra djur än däggdjur eller blastocyst hos däggdjur.
Blastomerer
Fibroblaster
Totipotenta stamceller
Totipotente stamceller är stamceller som har potentialen att differensiera till alla celltyper i ett organism, inklusive både embryonala och extraembryonala vävnader, såsom moderkaka och placentan. Dessa stamceller kan formsättas till en komplett individ, vilket gör dem unika bland andra typer av stamceller. Ett exempel på totipotenta stamceller är de första cellerna i ett embryo, som kallas blastomer.
Svin
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Miniatyrsvin
Genöverföring, horisontell
Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).
Celldedifferentiering
"Celldedifferentiering är en process där stamceller eller tidigare celltyper blir mer specialiserade och utvecklar specifika funktioner och strukturer, vilket resulterar i att de blir olika celltyper som utgör olika vävnader och organ i kroppen."
Pluripotenta stamceller
Pluripotent stem cells are a type of undifferentiated cells that have the ability to differentiate into any cell type in the body, under the right conditions. These cells can potentially give rise to all three germ layers: ectoderm, mesoderm, and endoderm, which form various tissues and organs during embryonic development.
Metafas
Mikromanipulation
Cleavage Stage, Ovum
Embryot i sitt tidigaste stadium, blastogenesen, som varar från det befruktade äggets första mitotiska delning i två blastomerer till bildandet av morulan, en tät massa av blastomerer.
Oct-3-transkriptionsfaktor
Embryonala stamceller
Embryonal stem cells are a type of pluripotent stem cell that are derived from embryos that are typically 3-5 days old. These stem cells have the ability to differentiate into any cell type in the body, making them a promising area of research for regenerative medicine and the treatment of various diseases and conditions. However, there are ethical concerns surrounding the use of embryonic stem cells due to the fact that their derivation requires the destruction of a human embryo.
Epigenes, genetisk
"Epigenetiskt genetiskt" är ett begrepp inom forskningen som refererar till de förändringar i genuttryck som inte beror på ändringar i DNA-sekvensen, utan istället på andra mekanismer som påverkar geners aktivitet. Dessa mekanismer kan inkludera metylering av DNA, modifikationer av histonproteiner och RNA-interferens. Epigenetiska förändringar kan vara reversibla och är ofta beroende av miljön och åldern, till skillnad från genetiska förändringar som är ärftliga och orsakas av mutationer i DNA-sekvensen. Epigenetiska förändringar kan spela en viktig roll i cellulär differensiering, cancerutveckling och åldrande.
Zygot äggledaröverföring
Zygot äggledaröverföring, även känd som zygote insemination (ZI), är en fertilitetsbehandling där en befruktad äggcell (zygota) placeras direkt i livmodern hos mottagaren, vanligtvis under en kontrollerad operation.
Cellfusion
Polar Bodies
I en mening kan "Polar bodies" definieras som små, icke-vitala celler som bildas under den tidiga utvecklingen av äggcellen (oocyten) under meiosen delning i kvinnlig fertilitet. De bildas när cytoplasman och en halv mängd kromosomer elimineras från den dividierande oogen, resulterande i två små celler som kallas polar kroppar. Dessa celler är genetiskt underrepresenterade jämfört med äggcellen och har ingen roll i embryonal utveckling eller reproduktion. De kan användas i forskning för att undersöka den kvinnliga fertiliteten och för att upptäcka genetiska avvikelser.
DNA-metylering
Foster
Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.
Befruktad äggcell
En befruktad äggcell, även känd som zygot, är den cell som bildas när en spermie och ett ägg har smält samman under processen som kallas fertilisation. Denna nya diploida cell har 46 chromosomer (23 från varje förälder) och har potentialen att dela sig och utvecklas till en embryo, om den implanteras i livmodern och utvecklas korrekt.
Sus scrofa
'Sus scrofa' är den vetenskapliga beteckningen för vildsvin, ett djur som tillhör familjen släpgrisar (Suidae). Det är den art av svin som förekommer vilt över stora delar av Eurasien och Nordafrika. Vildsvinet är ett robust och anpassningsbart djur som kan leva i olika habitat, från skogsområden till odlingsmark. Det kännetecknas bland annat av sin tjocka hud, långa snabel och grova borst på ryggen. Vildsvinet är allätare och har en diversifierad föda som kan inkludera växter, rötter, frukt, as och smådjur. Det är också ett mycket intelligent djur med starka sociala band.
Tekniker för fortplantningshjälp
Moderkaka
Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).
Reglering av genuttryck, utveckling
Cytoplasma
Triploidy
Triploidy är ett genetiskt tillstånd där en individ har treslag av varje kromosom istället för de vanliga två slagen, vilket ger en total kromosomtal på 69 i stället för 46. Detta orsakas vanligtvis av att ett ägg eller spermiecell har extra kopior av kromosomen innan befruktningen sker. Triploidi är kompatibelt med livet under tidiga utvecklingsstadier, men de flesta foster som har triploidi avslutas spontant under den första trimestern. De få barn som föds levande med triploidi tenderar att ha allvarliga missbildningar och har en mycket kort livslängd.
Möss, inavlade DBA
Odlingsmetoder
Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.
Mitokondrie-DNA
MPF
Ett proteinkinas som driver både mitos- och meioscykeln i alla eukaryota organismer. Under meiosen får enzymet omogna oocyter att genomgå en mognadsdelning. Vid mitos har det en roll i G2/M-fasövergången. När det aktiverats av cykliner fosforylerar MPF omedelbart vissa av de proteiner som medverkar i nedbrytning av kärnmembran, kromosomförtätning, spindelbildning och nedbrytning av cykliner. Den katalytiska underenheten av MPF är protein P34CDC2.
Katjonbyteshartser
Alfamannosidos
Alfamannosidos är ett sällsynt autosomalt recessivt enzymbrist som orsakas av mutationer i genen MAN2B1, vilket leder till nedsatt aktivitet eller total absens av enzymet alpha-mannosidase. Detta enzym är involverat i nedbrytningen och katalogiseringen av komplexa kolhydrater i lysosomen. Bristen på alfa-mannosidase orsakar pålagring av ometaboliserade kolhydrater i lysosomen, vilket leder till progressiv celldamage och de kliniska tecknen på sjukdomen. Alfamannosidos kännetecknas av neurodegenerativa symtom som kognitiva funktionsnedsättningar, muskuloskeletala anomalier, synnedsättning och hörselnedsättning. Det finns två typer av alfamannosidos, typ 1 och typ 2, beroende på patientens ålder vid diagnos och den specifika gen
Oocyte Donation
Oocyte donation är en fertilitetsbehandlingsmetod där äggceller (oocyter) ges ifrån en donator till en mottagare, ofta en kvinna med ofruktsamhet orsakad av ålder, menopaus, tidigare behandlingar som kan ha skadat äggstockarna eller ärftliga faktorer. Donatorn genomgår en hormonbehandling för att stimulera äggstockarna att producera flera äggceller samtidigt. Dessa äggceller tas sedan bort under en lättningsprocedur och befruktas i laboratoriet med spermier från mottagarens partner eller en spermdonator. Den resulterande embryot placeras sedan tillbaka in i mottagaren's livmoder för att utvecklas. Oocyte donation är en teknik som används när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga eller inte möjliga.
Genetisk prägling
Konstgjord befruktning
Införande av sädesceller i vaginan på konstgjord väg för att åstadkomma befruktning.
Pleurodeles
Pleurodeles är ett släkte av vattenmärken (Salamandridae). Det innehåller vanligen fyra arter, men systematiken är omstridd. En vanlig art som ofta nämns i släktet är den italienska vattensalamandern (Pleurodeles Bertoli). Dessa amfibier förekommer naturligt i sydvästra Europa och nordvästra Afrika. De kännetecknas bland annat av sin robusta byggnad, långa svans och färgstarka teckningar.
Stamceller
Stamceller, eller "stamm cells" på engelska, är celler som har förmågan att dela sig och differensiera till olika typer av specialiserade celler i kroppen. De kan renas ut från vissa typer av vävnader, såsom benmärg, moderkaka eller fostersäck, och kan användas inom regenerativ medicin för att ersätta skadade eller sjuka celler eller vävnader. Stamceller delas in i flera olika kategorier beroende på deras potential att differensiera till olika typer av celler, och deras potential kan variera mellan olika individer och beroende på hur de hanterats under laboratorieförhållanden.
Intracytoplasmatisk spermieinjektion
En metod för konstgjord befruktning, genom mikroinjicering av en enda livsduglig sädescell i ett frilagt ägg. Metoden används vanligen för att komma till rätta med lågt sädescellantal, låg rörlighet hos sädescellen, oförmåga att tränga in i ägget, eller andra tillstånd förknippade med manlig infertilitet.
Adoptiv överföring
In Vitro Oocyte Maturation Techniques
In vitro oocyte maturation (IVM) techniques refer to the process of promoting the maturation of immature oocytes, also known as oocytes arrested at the germinal vesicle stage, outside of the human body in a laboratory setting. This procedure is typically performed by culturing the immature oocytes in a specialized medium and exposing them to specific hormones or growth factors that stimulate their development.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Grönfluorescerande proteiner
Cytokalasin B
Cytokalasin B är ett toxin som isolerats från svampar av släktet Bacillus thuringiensis och fungerar som ett inhibitor av aktinfilamentdynamiken i celler, vilket leder till att cellkärnan deformeras och slutligen kollapsar. Det används inom forskning för att studera cytoskelettet och dess regleringsmekanismer.
Balaenoptera
'Balaenoptera' är ett släkte inom familjen fenvalar (Balaenopteridae) och ordningen baraeter (Balaenopterales). Det inkluderar sex arter av stora bardvalar, däribland blåvalen, som är världens största djur. Karaktäristiskt för släktet är att de har en långsträckt kroppsform, två blåshål och en tandsvans med 30-50 tunntandade plattor på varje sida. Dessa valar lever i alla världens hav och är huvudsakligen filtralfeeder som livnär sig på krill och fisk.
Celldifferentiering
RNA, transfer
Transfer RNA (tRNA) är ett slags RNA-molekyler som spelar en central roll i den genetiska koden och proteinsyntesen. Varje tRNA-molekyl bär en specifik aminosyra, och under proteinsyntesen matchas varje tRNA med en komplementär mRNA-sekvens (ett kodon) i ribosomen för att korrekt infoga den rätta aminosyran i den nya peptidkedjan som byggs upp.