En art av släktet Flavivirus som hos människor ger upphov till akut febersjukdom, som ibland är blödande. Dengue överförs med myggor och har fyra kända serotyper.
En smittsam, häftig, akut febersjukdom som orsakas av fyra antigent närbesläktade, men distinkta serotyper av denguevirus. Den överförs genom bett av infekterade Aedesmyggor, särskilt Aedes aegypti. Klassisk denguefeber är självbegränsande och kännetecknas av feber, muskelsmärta, huvudvärk och utslag. Dengue-blödarfeber är en mer virulent, och separat klinisk, form av denguevirusinfektion.
En familj inom ordningen Diptera som omfattar myggorna. Larverna är vattenlevande, och de vuxna känns igen på sin speciella vingådring och indelningen längs ådrorna, samt sin långa snabel. Många arter är av medicinsk betydelse.
Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.
Möss som är homozygota för den muterade autosomalt recessiva "scid"-genen, som är belägen på centromeränden av kromosom 16. Dessa möss saknar mogna, funktionella lymfocyter och är därför synnerligen mottagliga för dödliga opportunistiska infektioner om de inte får ständig antibiotikabehandling. Bristen på B- och T-cellsimmunitet liknar det svåra immundefektsyndromet SCID (severe combined immunodeficiency) hos barn. SCID-möss är användbara som djurmodeller, då de genom att vara mottagliga för implantat från mänskliga immunsystem kan producera hematochimära möss med humant SCID-syndrom (SCID-hu).
En art apor av släktet Macaca som lever i Indien, Kina och andra delar av Asien. Aporna används i stor utstreckning i biomedicinsk forskning och anpassar sig väl till vistelse bland människor.
Ett släkte myggor (Culicidae) i tropiska och subtropiska områden. Gula febern och dengue hör till de sjukdomar som kan överföras av arter tillhörande detta släkte.
Sekvensen vid 3´-änden av budbärar-RNA som inte kodar för något. Detta område innehåller transkriptions- och translationsreglerande sekvenser.
Utbyte av varor eller tjänster, i stor skala, mellan olika länder eller mellan olika regioner eller befolkningsgrupper. Både byteshandel och affärsverksamhet ingår.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Sjukdomstillstånd till följd av födoämnes- eller ämnesomsättningsbrister. Begreppet omfattar alla sjukdomar orsakade av otillräckliga förråd i kroppen av livsviktiga näringsämnen, t ex protein (eller aminosyror), vitaminer och mineral.
Republik i södra Asien, mellan Burma och Pakistan. Landets yta är 3 287 590 km2, och folkmängden är knappt 1,1 miljard invånare (juli 2005). Huvudstad är New Delhi.
Ett hav som utgör ca en femtedel av jordens totala havsyta och som sträcker sig från Afrika i väster till Australien i öster, och från Asien i norr till Sydpolen i söder. Indiska oceanen är det tredje havsområdet i storlek efter Stilla havet och Atlanten.
En monoteistisk religion förkunnad av profeten Mohammed, med Allah som gud.
De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Inrättningar för fysisk träning. Syn. gym.
Systematiska fysiska övningar. Hit räknas även kallistenisk gymnastik, avsedd att främja styrka och vacker hållning.
Utvändig behandling med vatten i terapeutiskt syfte.
En familj RNA-virus med Astrovirus som enda släkte. Viruset orsakar mag-tarminfektioner hos människa och infekterar andra ryggradsdjur.
Kräkning orsakad av befarade obehag.
En teknik för borttagande av vävnad ur någon kroppshålighet, för att rensa eller för att erhålla material för vänadsdiagnostik. Ingreppet utförs med ett särskilt, skedformat instrument (kyrett). Syn. kyrettage.
Den slemhinna som täcker livmoderhålans insida och reagerar på hormonverkan under menstruationscykeln och graviditet. Slemhinnan genomgår cykliska förändringar som är typiska för menstruation. Efter befruktning utgör den stöd åt det växande embryot.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Uttänjning av livmoderhalsen och skrapning av endometriet (livmoderslemhinnan) med en kyrett.
Utdrivning av foster före fullgången graviditet utan avsiktligt ingripande.