Etinylöstradiol och norgestrel administrerade i givna proportioner. Kombinationen har visat sig vara ett effektivt preventivmedel.
Ett något alkaliskt sekret från livmoderhalskörtlarna. Konsistensen och mängden av sekret beror på fysiologiska hormonändringar under menstruationscykeln. Det innehåller glykoproteinet mucin, aminosyr or, socker, enzymer och elektrolyter; vattenhalten uppgår till 90 %. Sekretet hindrar bakterier och sperma att nå livmodern.
Preparat, vanligtvis hormonpreparat, för oralt bruk, avsedda att hindra ägglossning och förebygga graviditet. Hormonerna är östrogen eller progesteron eller båda.
Ett halvsyntetiskt östrogen med god östrogen verkan per os. Det används ofta som den östrogena beståndsdelen i preventivmedel för oralt bruk.
Den periodiska avstötningen av livmoderslemhinnan och därmed sammanhängande menstruationsblödning under menstruationscykeln hos människor och primater. Menstruationen beror på sjunkande halt cirkulerande progesteron och inträder sent i gulkroppsfasen, när
Ett fosfoprotein som kodas i BRCA1-genen. Det har begränsad likhet med sekvenser från kända proteiner. I normala celler finns BRCA1-proteinet i cellkärnan (nukleus), medan det i de flesta brösttumörce llinjer återfinns i cytoplasman.
En tumörsuppressorgen belägen på plats 17q21 på människans kromosom 17. Mutationer hos denna gen är förknippade med uppkomst av familjär bröst- och äggstockscancer. Den kodar för ett stort kärnprotein som ingår i DNA-reparationsförlopp.
En tumörsuppressorgen på plats 13q12.3 på människans kromosom 13. Mutationer hos denna gen predisponerar människor för bröst- och äggstockscancer. Den kodar för ett stort kärnprotein som är väsentligt i DNA-reparationsförlopp och undertrycker uppkomst av stora kromosomala omfördelningar.
Lymfocyter som visar specificitet för autologa tumörceller. Ex vivo-isolering och odling av TIL med interleukin-2 och efterföljande återförsel till patienten utgör en form av adoptiv immunterapi mot cancer.
Behandling med två eller flera läkemedel var för sig för deras sammanlagda effekt.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Ett släkte inom Flaviviridae som ger upphov till parenteral smitta med hepatit C genom transfusioner eller drogmissbruk. Hepatit C-virus är typarten och dessutom den enda medlemmen i släktet.
En typ av hepatit liknande transfusionshepatit typ B, men som orsakas av ett virus som serologiskt skiljer sig från dem som ger hepatit A, B och E, och som kan finnas i blodet hos kroniska, asymtomatiska bärare. Hepatit C överförs parenteralt och i samband med transfusioner och drogmissbruk.
Inflammatorisk leversjukdom, orsakad av hepatit C-virus, som kan vara ett halvår eller längre.
Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.
Ett av typ I-interferonerna som produceras av leukocyter i perifert blod eller lymfoblastoida celler som utsätts för levande eller inaktiverat virus, dubbelsträngat RNA eller bakterieprodukter. Det är det huvudsakliga interferonet som produceras av virusaktiverade leukocytkulturer och ger, förutom sin uttalade antivirusverkan, upphov till aktivering av NK-celler.
Onormalt utbredd hårväxt hos kvinnor och barn, liknande en vuxen mans hårighet. Hit hör inte hypertrikos, onormalt kraftig hårväxt, lokalt eller allmänt.
Ett tillstånd orsakat av överproduktion av androgener i njurbarken, äggstockarna eller testiklarna. Hos män är den kliniska betydelsen ringa, men hos kvinnor ses de vanliga manifestationerna hirsutism (hårighet) och virilism (mansdrag) hos patienter med polycystiskt ovariesyndrom och adrenokortikal hyperfunktion.
Preventivmedel för oralt bruk, bestående av kombinationspreparat.
De yttersta lagren av buken, som sträcker sig från bröstkorgen ner till bäckenet. Bukväggen består till största delen av muskler, men utgör totalt sju lager: hud, subkutant fett, bindvävshinna, bukmuskler, tvärsgående bindvävshinna, fettvävnad utanför bukhinnan och parietala bukhinnan.
Handinstrument avsedda för bruk vid kirurgiska operationer.
Muskler som bildar bukhålans vägg. De inkluderar den raka bukmuskeln, yttre och inre sneda bukmusklerna, den tvära bukmuskeln och den fyrkantiga bukmuskeln.
Utbuktning av del av tarmen vid naveln.
Den gula, körtelliknande massa som bildas i äggstocken när en follikel brustit och släppt sin äggcell, och som avsöndrar progesteron.
Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.
Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.
Menstruationer med onormalt långa intervaller.
Ett medel med androgenmotverkande och progestogena egenskaper. Det binder kompetitivt med dihydrotestosteron vid androgenreceptorställen.
Kronisk inflammation av hudens talgkörtlar med förhöjd utsöndring av talg. Sjukdomens kännetecken är bl a porrmaskar. Orsaken till sjukdomen är inte känd, men ärftlighet och åldern kan vara bidragande faktorer.
Utvecklande av manliga, sekundära könsdrag hos kvinnor. Fenomenet beror på effekten av androgena metaboliter av endogena eller exogena prekursorämnen från t ex binjurekörtlar eller läkemedel.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.