NervkompressionssyndromUlnarnervkompressionssyndromBukartär: Den pulsåder som utgår från bukaortan och efter en kort sträcka delar sig i vänstra magsäcksartären och lever- och mjältartärerna.Höftven: En ven på båda sidor av kroppen som utgör föreningen av den yttre och inre höftvenen och löper uppåt tills den går samman med motsvarande ven från andra kroppshalvan och bildar nedre hålvenen.Dekompression, kirurgisk: Kirurgiskt ingrepp för att minska på trycket i en kroppshålighet eller kroppsdel.SyndromSolar plexus: Ett komplext nätverk av autonoma nervtrådar, omfattande sympatiska och parasympatiska efferenta nerver och afferenta viscerala nerver. Solarplexus är det största av de autonoma nervnäten och beläget i den del av bukhålan som omger bukartären och övre tarmkäxartären.Ligament: Blanka, flexibla band av fibrig vävnad som förbinder skelettbenens ledändar. De är böjliga, starka och icke utdragbara.Sammandragning, patologisk: Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.Mediannerv: En av armens huvudnerver. Hos människan utgår mediannervens fibrer från ryggradens nedre nackkota och bröstryggens övre (vanligtvis C6 - T1), löper via armnervnätet och leder sensoriska och motoriska nerver till delar av underarmen och handen.Karpaltunnelsyndrom: Inklämning av mediannerven i karpaltunneln (handlovstunneln), som bildas av flexor retinaculum och handlovsbenen. Syndromet kan hänga samman med skada av ensidigt arbete (belastningsskador), handledss kador, amyloida neuropatier, ledgångsreumatism, akromegali, graviditet eller andra tillstånd. Symtomen omfattar brännande smärta och parestesier (stickningar o d) i handflatan och fingrarna. Försämrad känsel i mediannerven och tenarmuskelatrofi kan förekomma.TibialisneuropatiUlnarnervKubitaltunnelsyndromet: Sammanpressning av ulnarisnerven i kubitaltunneln, som bildas av ulnarismuskelns båda huvuden, humero-ulnarissenhinnan och de mediala armbågsledbanden. Tillståndet kan följa på skada eller processer som leder till nervförstoring eller förträngning av kanalen. Till symtomen hör armbågssmärta och parestesi (stickningar) som strålar ut, svaghet i de inre handmuskler som styrs av ulnarisnerven, och förlust av känseln i tumvalksområdet, lillfinget och "ulnarisdelen" av ringfingret.PeroneusneuropatierToraxapertursyndromKompartmentsyndrom: Tillstånd där lokalt förhöjt tryck inom ett begränsat område negativt påverkar cirkulation och vävnadsfunktioner i området. Kompartmentering ses oftast i benen, men armar, lår, skuldror och skinkor drabbas också. Orsaker till förhöjt tryck kan vara skada, hårt sittande förband, blödning och fysisk träning. Till komplikationerna hör nervkompression, kramp och sammandragning.Ansiktsnervssjukdomar: Sjukdomstillstånd i ansiktsnerven eller dess kärnor. Störningar i pons (hjärnbryggan) kan återverka på ansiktets nervkärnor eller nervknippen. Nerven kan vara påverkad intrakraniellt, längs den del som passerar tinningsbenet, eller längs nervbanorna utanför skallbenet. Till de kliniska tecknen hör svaghet i ansiktsmusklerna, bortfall av smaksinnet i främre delen av tungan, hyperakusi (ljudöverkänslighet) och minskat tårflöde.Flebografi: Röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.Buksmärta: Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.Pulsåderförträngning: Sjukdomstillstånd med helt eller delvis tilltäppta artärer, så att blodflödet genom dem hindras.Ischiasnerv: En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.Elektrodiagnos: Diagnos av sjukdomstillstånd genom mätning av den naturliga elektriska aktiviteten i vävnader eller organ, eller mätning av reaktionen hos vävnder vid elektrisk retning.Perifera kärlsjukdomarIschiaticusneuropati: Sjukdomstillstånd hos eller skada på ischiasnerven, som delar sig i vadnerven och skenbensnerven. Kliniska manifestationer kan omfatta ischias eller smärta i höftpartiet, pares eller förlamning av de bakre lårmusklerna och musklerna som försörjs av vad- och skenbensnerverna, känselbortfall på sidan och baksidan av låret, benet och fotsulan. Ischiasnerven kan drabbas av skada, ischemi, kollagensjukdomar och andra sjukdomstillstånd.NervledningHandledSynnervssjukdomarLedbandDatakomprimeringRyggmärgskompressionKompressionsstrumporPerifera nerverKompressionsfrakturer: Splittring av benvävnad av krafter som verkar parallellt med benets längdriktning. Begreppet är särskilt tillämpligt i samband med ryggradsfrakturer.SynnervNervtrådarPrivatlivGiktartrit: Inlammation, särskilt i stortån, till följd av gikt. Akut giktartrit föregås ofta av skada, infektion, eller t ex operativt ingrepp. De första attackerna är oftast begränsade till en led, men senare a ttacker kan omfatta flera leder.GiktGikthämmande medel: Medel som ökar utsöndringen av urinsyra från njurarna, minskar urinsyraproduktionen (antihyperurikemimedel), eller lindrar smärtan och inflammationen vid akuta giktattacker.UrinsyraLedgångsreumatism: En kronisk, systemisk ledgångssjukdom som kännetecknas av inflammatoriska förändringar i ledhinnor och ledstrukturer, omfattande nedbrytning av kollagen bindväv och försvagning av benvävnad. Sjukdomen har okänd etiologi, men det finns antydan om autoimmuna mekanismer.Ledinflammation: Inflammation i lederna som kännetecknas av värk, svullnad, rodnad och ökad temperatur runt leden. Syn. artrit.Pain PerceptionForskningsplanering: En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.Hälsomedvetande, attityder, beteende: Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.Enkäter: Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.Hälsoupplysning: Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.Tvärsnittsstudier: Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.Medicinskt bistånd, internationellt: Besök av en grupp läkare till ett främmande land i avsikt att där genomföra tidsbegränsade specialstudier eller insastser. Begreppet får inte förväxlas med "Mission och missionärer", som avser permanenta medicinska inrättningar och personal tillhörande religiösa organisationer.Sensitivitet och specificitet