Nervdegeneration refererar till den progressiva och ofta irreversibla nedbrytningen eller förlusten av strukturen och funktionen hos neuroner (nervceller) i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) eller perifera nervsystemet (de nerver som sträcker sig ut från hjärnan och ryggmärgen till resten av kroppen). Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive åldrande, genetiska mutationer, toxiner, infektioner eller trauma. Nervdegeneration kan leda till en rad symtom beroende på vilka nervceller som är drabbade, såsom rörelse- och koordinationssvårigheter, smärta, känselbortfall, kognitiva svårigheter och i vissa fall död.

En medicinsk definition av 'synnerv' (optisk nerv) är: Den nerv som för transporterar synsinnet från ögat till hjärnan, bestående av ganglioncellernas axoner inbundna i en nerversträng.

Wallerian degeneration är en process som sker efter att ett nervfibrer (axon) har skadats eller avskilts från sin källa av signalsubstanser. Processen innebär att den del av axonen som ligger distal till skadan degenererar och bryts ned, medan den proximala delen av axonen förblir intakt. Denna process leds av aktivering av gliala celler och inflammatoriska respons i det skadade området. Slutresultatet är att axonet inte kan överföra signalsubstanser längre, vilket kan leda till neurologiska symtom beroende på var skadan har inträffat.

'Synnervssjukdomar' är en övergripande benämning på olika medfödda eller aquireda tillstånd som drabbar nervtrådarna i ögat och stör synfunktionen, inklusive grava former av neuropati som exempelvis optisk neurit (inflammation av optisk nerven) och retinitispigmentosa (progressiv degeneration av näthinnan).

Retinal ganglion cells are a type of neuron located in the inner layer of the retina, the light-sensitive tissue that lines the back of the eye. These cells receive visual information from other cells in the retina and transmit it to the brain via the optic nerve. They play a critical role in processing and transmitting visual signals, including detecting contrast, motion, and color. Damage to retinal ganglion cells can lead to vision loss or impairment, as seen in conditions such as glaucoma and optic neuritis.

En nervfibrom är en typ av neurologisk tillstånd som kännetecknas av övervuxna och felet utvecklade celler i nerverna eller omkringliggande vävnader, vilket kan orsaka tumörer eller cystor. Dessa tillväxtler kan komprimera nervbanorna och leda till olika nervrelaterade symptom som smärta, känselbortfall, muskelstelhet eller svaghet. Nervfibromer kan vara sporadiska eller ärftliga och delas vanligtvis in i två typer: neurofibromatosis typ 1 (NF1) och neurofibromatosis typ 2 (NF2).

Nervtrådar som snabbt förmedlar signaler från nervcellen.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

Näthinneförtvining, eller 'Descemet's membrane detachment', är ett tillstånd där det tunna lagret av transparenta vävnader, näthinnan, separerar från underliggande skikt i ögat, vilket kan orsaka synnedsättning och i vissa fall leda till permanent synskada om inte behandling erhålls.

Nedbrytningsförändringar i näthinnans gula fläck.

En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.

Perifere nerver är nervtrådar som utgår från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och försörjer kroppens olika organ och muskler med nervimpulser. De perifera nerverna bildar ett komplext nätverk av sensorer och motoriska signaler som gör att vi kan uppfatta värme, kyla, smärta och tryck, samt kontrollera rörelse och koordination i kroppen.

"Nervtrådar är det del av nervsystemet som består av vit substance, innehållande axoner som överför signalsinformation i form av elektriska impulser till och från hjärnan och ryggmärgen till den perifera muskulaturen och känselreceptorerna."

Intervertebral Disc Degeneration (IDD) refers to the structural and functional changes that occur in the intervertebral discs of the spine due to aging, injury, or disease. These changes include loss of water content, decreased disc height, tears or fissures in the annulus fibrosus (the outer layer of the disc), and degeneration of the nucleus pulposus (the inner, gel-like portion of the disc). IDD can cause pain, stiffness, and reduced mobility in the spine, and is often associated with other spinal conditions such as herniated discs and degenerative joint disease.

A nerve crush injury refers to a traumatic neuronal insult where the nerve is compressed between two surfaces with sufficient force to cause damage to the nerve's outer protective covering (the epineurium) and axons, leading to disruption of nerve function. This type of injury can result in varying degrees of sensory and motor deficits, depending on the severity and location of the crush injury. Immediate medical evaluation and management are crucial to optimize recovery outcomes.

En medicinsk definition av 'Vadnerv' (latin: Nervus saphenus) är den längsta sensiga nerven i kroppen och en gren av femoralnerven. Den förgrenar sig från femoralnerven vid nedre delen av lårbenet och passerar genom knäskålen (genu) för att fortsätta ner längs med vaden och innanför innerkanten på skenbenet (tibia). Vadnerven ger känsel till huden på framsidan av benet från knäet och nedåt, inklusive insidan av foten upp till stortån. Den är också ansvarig för reflexerna i knäskålen (genu-reflexen).

En nervändslut, även kallad neurom, är en overkänslig och oftast smärtsam förtjockning eller knuta i en nervend som orsakas av skada, sjukdom eller irritation.

En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum injiceras nära en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta orsakar en temporär eller permanent förlust av känsel och/eller rörelse i den berörda kroppsdelen.

Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.

Peripheral nerve injuries refer to damage to the nerves outside of the brain and spinal cord, which are part of the peripheral nervous system. These injuries can occur due to various reasons such as trauma, compression, or stretching, and can result in a range of symptoms including numbness, tingling, weakness, and pain in the affected area. The severity of the injury can vary from mild damage with partial loss of function to complete nerve severance leading to permanent disability. Treatment options may include medication, physical therapy, or surgery, depending on the nature and extent of the injury.

En av armens huvudnerver. Hos människan utgår mediannervens fibrer från ryggradens nedre nackkota och bröstryggens övre (vanligtvis C6 - T1), löper via armnervnätet och leder sensoriska och motoriska nerver till delar av underarmen och handen.

"Skenbensnerven, eller nervus fibularis communis, är en nerv som i benet innerverar musklerna på ytan av lårets baksida och delar sig senare i två grenar: skenbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus brevis) och lårbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus longus). Dessa grenar innerverar musklerna som flexerar foten och extendera/abducera/eversera (roterar utåt) underbenet."

"Ulnarnerven", eller den "nedre ulnara nerven" som den också kallas, är en nerv som innerverar musklerna och huden i den mediale (insidan) aspekten av underarmen, handleden och lillfingret, samt hälften av ringfingret. Den delar sig ofta från den mediala nervstammen på nivån av armbågen och passerar genom en uttrymme i muskeln ulnaris, varifrån den får sitt namn. Ulnarnerven kan skadas eller komprimeras vid flera olika tillfällen, vilket kan leda till symptom som känselbortfall, smärta och muskelsvaghet i det drabbade området.

Wet macular degeneration, also known as neovascular age-related macular degeneration (nAMD), is a medical condition characterized by the abnormal growth of new blood vessels from the choroid layer into the macula, a small area in the center of the retina responsible for sharp, detailed vision. These new blood vessels are fragile and prone to leakage, leading to fluid accumulation and hemorrhage in the macula. This can result in rapid and severe central vision loss if left untreated. Immediate medical attention is necessary to manage this condition and slow down its progression.

Frontotemporal lobar degeneration (FTLD) refers to a group of heterogeneous neurodegenerative disorders that primarily affect the frontal and temporal lobes of the brain. These disorders are characterized by progressive neuronal loss, gliosis, and accumulation of abnormal protein aggregates in those regions. FTLD can be divided into several clinical subtypes based on the predominant symptoms, including behavioral variant frontotemporal dementia (bvFTD), primary progressive aphasia (PPA), and motor neuron disease (MND) variants such as amyotrophic lateral sclerosis (ALS). The underlying pathology of FTLD can be classified into different subtypes based on the proteinaceous inclusions, which mainly consist of tau, TDP-43, or FUS.

'Ryggradsnerver' (spinal nerves) är de nervrötter som förbinder centralnervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) med kroppens muskler, hud och andra vävnader. De utgör en del av det perifera nervsystemet och löper i par ut från varje segment av ryggmärgen genom ryggradens öppningar (foramina). Varje ryggradsnerver innehåller både sensoriska och motoriska nerver som tillsammans styr känsel, rörelse, reflexer och andra funktioner i specifika regioner av kroppen.

En nerv som utgår ifrån ländryggsträngen (L2-L4) och löper genom ländplexus för att leda motoriska signaler till lårets sträckmuskler och sensoriska impulser till delar av låret, underbenet, foten, samt till höft- och knäled.

Nervtillväxtfaktorer (NGF) är proteiner som stimulerar tillväxt, underhåll och överlevnad av specifika neuron i det nervsystemet, där de spelar en viktig roll i signaleringen mellan celler och har visat sig vara involverade i neurodegenerativa sjukdomar, smärta och känslosamma störningar.

"Nervtillväxtfaktor (NGF) är ett protein som verkar som neurotrofin, det vill säga, ett signalsubstans som styr överlevnaden, differentieringen och reproduktionen av neuroner under embryonal utveckling och i vuxna djur."

Trigeminusnerven är den femte kranialnerven och ansvarar för sensorisk och motorisk innervation av ansiktet, särskilt känsel i huden och skleran (ögonvitans vita del), smak i främre två tredjedelar av tungan samt muskulatur i masticationsapparaten (käkmuskulatur).

Celler som är specialiserade på att uppfatta och förmedla ljus. Stavar och tappar utgör fotoreceptorerna i näthinnorna hos ryggradsdjur.

'Näthinna' refererar till den membranösa struktur som skiljer ögats främre och bakre kammare. Det består av två delar: en central, transparent del som kallas cornea, och en mer perifer del som kallas limbus. Näthinnans huvudsakliga funktion är att skydda ögat, hålla vätskan i ögats främre kammare inne, och hjälpa till att fokusera ljus på näthinnan bakom den, där synen sker.

Spinala nervrötter, eller spinalnervrotorner, är de nerveslutna ledningar som utgår från ryggraden (spinal cord) och innerverar kroppens muskler, hud och andra vävnader med sensorisk och motorisk information.

Mellangärdets motornerv. Diafragmanervtrådarna utgår från halskotpelaren (i huvudsak C4) och passerar plexus cervicalis på sin väg till mellangärdet.

En intervertebral disc är en skiva av vävnad som sitter mellan varje ryggkotstock (vertebra) i ryggraden (columna vertebralis). Den består av ett yttre skikt av tufft bindväv, annulus fibrosus, och ett inre geléartat kärnmaterial, nucleus pulposus. Intervertebral discen fungerar som en kuddning och amortisering mellan ryggkotorna, samt möjliggör flexibilitet och rörelse i ryggraden.

Tolv par nerver som innehåller generella afferenta, viscerala afferenta, särskilda afferenta, somatiska efferenta och autonoma efferenta nervtrådar. Syn. kranialnerver.

Den radialen nerven är en nerver som förgrenar sig från den bakre grenen av axillaran (armens kärl- och nervknut) och innerverar de muskler som sträcker ut armen bakåt samt känsel i baksidan av handleden, fingrarnas leder och yttre tredjedelen av tummen. Radialnerven kan skadas vid frakturer på överarmsbenet eller vid ovanligt placerade intramuskulära injektioner, vilket kan leda till sårbarhet, smärta och förlust av rörelseförmåga i handleden och fingrarna.

Nervkompressionssyndrom är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som alla kännetecknas av att en nerv eller en grupp nerver komprimeras, oftast på grund av strukturella förändringar i kroppen. Detta kan orsaka diverse symtom som svara på den skadade nervens funktion, till exempel smärta, krypning, stickning, forminskad känsel eller svaghet i de muskler som nerven innerverar. Ett exempel på ett nervkompressionssyndrom är karpaltunnelsyndrom, där medianusnerven komprimeras i handleden, vilket kan orsaka smärta, krypning och forminskad känsel i handen.

Mätning av elektriska spänningsskillnader i näthinnan efter ljusstimulering.

"Nervvävnad är ett specialiserat vävnadssystem bestående av neuroner och gliala celler som tillsammans bildar nervsystemet, ansvarigt för känselupplevelser, rörelsekoordinering, tankar, minnen, känslor och andra funktioner i kroppen."

The ophthalmic nerve, also known as the first cranial nerve or CN I, is a sensory nerve that transmits visual and non-visual information from the eye and parts of the face to the brain. It carries afferent fibers for the senses of sight, smell, and touch. The ophthalmic nerve has three major branches: the nasociliary nerve, the frontal nerve, and the lacrimal nerve. These nerves provide sensory innervation to the forehead, eyelids, conjunctiva, cornea, and mucous membranes of the nose. Any damage to the ophthalmic nerve can result in vision loss or other sensory impairments in these areas.

"Retrograde degeneration" är ett medicinskt begrepp som refererar till när nervceller (neuron) i centrala nervsystemet dör och bryts ned, vilket leder till att axoner (nervtrådar) också bryts ned. Detta sker oftast när en nervcells axon skadas eller avskiljs från sin kärna eller cellkropp. När detta händer kan signalsubstanser inte längre transporteras tillbaka till cellkroppen, vilket orsakar en bakåtgående nedbrytning (retrograd degeneration) av axonet och eventuellt även den associerade nervcellen. Detta kan leda till neurologiska skador eller sjukdomar.

"Synnervsskada, eller optikus nerve skada, refererar till skada på den nerv som skickar synsinformation från ögat till hjärnan. Det kan orsaka synförlust, från milda symptom som nedsatt synskärpa eller flimmer, till allvarligare symptom som tunnelsyn eller total synförlust i ett eller båda ögonen."

En gren av trigeminalnerven (den femte kranialnerven). Underkäksnerven leder motoriska nerver till tuggmusklerna och känselnerver till tänderna och tandköttet, till nedre delen av ansiktet och till delar av den hårda hjärnhinnan.

Kokleardelen av den åttonde kranialnerven (vestibulokoklearnerven). Hörselnervstrådarna utgår från hörselnervgangliets nervceller och sträcker sig perifert till snäckans hårceller och centralt till hj ärnstammens nucleus cochlearis. De förmedlar ljudförnimmelse.

Myelinated nerve fibers, also known as neurons, are characterized by a fatty insulating sheath called myelin that surrounds the axon, the part of the neuron responsible for conducting electrical signals. This myelin sheath is formed by supportive cells called glial cells (specifically, oligodendrocytes in the central nervous system and Schwann cells in the peripheral nervous system). The myelin sheath facilitates the rapid and efficient transmission of nerve impulses by allowing for "saltatory conduction," where electrical signals jump from one node of Ranvier (gaps in the myelin sheath) to the next, rather than traveling continuously along the axon.

En nervledning, även kallad nerveus impuls, är en elektrisk signal som leds genom nervceller (neuron) för att överföra information inom eller mellan levande organismer. Denna signalsubstans, bestående av aktionspotentialer, reser sig längs med axonen i neuron och orsakar en kemisk respons när den når slutet av nervcellen (synapsen), vilket kan leda till ytterligare elektriska signaler eller andra biokemiska händelser.

"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.

Sjuklig förändring, bestående av nybildning av blodkärl i ögats åderhinna (koroidea).

Den nionde kranialnerven, nervus glossopharyngeus. Denna nerv är såväl motorisk som sensorisk. Den leder ut somatiska och autonoma signaler, och leder in allmänna och speciella impulser, samt signaler från inre organ. Bland ledarna finns motornerver till stylopharyngeusmuskeln, parasympatiska nervfibrer till öronspottkörtlarna, generella och smaknerver från den bakre tredjedelen av tungan, nasofarynx och gommen, samt nerver från tryck- och kemoreceptorer i karotissinus.

Retinitis pigmentosa (RP) är en grupp genetiska sjukdomar som orsakas av skada på och förlust av fotopigmentceller (stavar och tappar) i näthinnan, vilket leder till nedsatt syn och eventuell blindhet. Symptomen kan inkludera nattblindhet, tunnel syn och en gradvis försämring av det centrala synfältet över tid. RP är vanligtvis ärvlig och finns i olika former med varierande symtom och svårighetsgrad.

De viktigaste nerverna som försörjer buken med sympatiska nervimpulser. De större, mindre och minsta inälvsnerverna utgörs av pregangliontrådar från ryggmärgskanalen som passerar de paravertebrala ganglierna och löper vidare till bukganglierna och nervnäten. Ländnerverna för nervtrådar som passerar igenom ländryggens paravertebrala ganglier till de mesenteriala och hypogastriska ganglierna.