En svampordning i fylet Ascomycota som omfattar ett antal arter och lever som parasiter på högre växter, insekter eller svampar. Andra arter är saprofyter.
Ett växtsläkte (svingelgräs) i familjen Poaceae (gräs). Vanligast i Sverige är fårsvingel och rödsvingel.
Ett släkte (repen) gräsarter av familjen Graminae (Poaceae) som används som kreaturfoder. De kan hysa ett flertal svampaarter och andra parasiter som är giftiga för boskap och människor och innehålla allergena ämnen, särskilt i pollen. De vanligaste arterna är L. perenne, L. multiflorum och L. rigidum. I Sverige är fyra arter kända: dårrepe (L. temulentum), engelskt rajgräs (L. perenne), italienskt rajgräs (L. multiflorum) och linrepe (L. remotum). Dårrepe är giftig och ger upphov till yrsel och illamående.
Ergotaminderivat. En rad strukturellt besläktade alkaloider med ergotaminets basstruktur.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
Förgiftning till följd av förtäring av ergotangripen säd eller missbruk av ergot som läkemedel.
Ett släkte mitosporsvampar med många ascomycetteleomorfer. Cefalosporiner kommer från detta släkte.
Ett växtsläkte (lostor) av familjen Poaceae. Den vanligaste arten i Sverige är luddlosta (B. hordeaceus).
Alkaloider som ursprungligen isolerades från ergotsvampen (Claviceps purpurea). Till dessa hör föreningar som är strukturellt besläktade med ergolin och ergotamin. Många av ergotalkaloiderna verkar som alfa-adrenerga antagonister.
Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos svampar.
Organiska kvävebaser. Många medicinskt betydelsefulla alkaloider finns i både djur- och växtriket.