Nationella hälso- och sjukvårdsprogramProgramevalueringFolkhälsa: En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.Förenta StaternaHälsotillstånd: Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.Hälsoundersökningar: Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.Hälsokampanjer: Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.NäringsundersökningarHälso- och sjukvårdsförsörjning: Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.Hälso- och sjukvårdspolitik: Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.Hälso- och sjukvårdsreform: Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.Hälso- och sjukvårdsplanering: Behovsbaserad planering av sjukvårdstjänster och -inrättningar.ProgramutvecklingHälso- och sjukvårdstillgänglighet: Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.Hälsoupplysning: Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.Hälso- och sjukvårdsundersökningar: Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.Hälsobeteende: Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.Folkhälsoadministration: Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.Hälso- och sjukvårdsutgifter: De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.Distriktssjukvård: Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.Hälsomedvetande, attityder, beteende: Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.Psykisk hälsa: Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.PrimärvårdPrevalensTvärsnittsstudier: Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.Hälso- och sjukvårdsforskning: Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.Attityder till hälsa: Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.Sjukförsäkring: Försäkring som täcker kostnader för sjukvård.Statliga program: Program och verksamheter som genomförs på initiativ av regeringen.Hälso- och sjukvård: Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.VårdkvalitetHälso- och sjukvårdsbehov och efterfrågan: Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.Global hälsa: Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.Offentlig sjukvårdBarnhälsovård: Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).FolkhälsovårdMunhälsa: Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.Socioekonomiska faktorerNIHHälso- och sjukvårdspersonal: Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.Hälso- och sjukvårdsprioriteringar: Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.Hälsa: Kroppens tillstånd då den fungerar optimalt, utan tecken på sjukdom.Statlig finansieringPatientacceptans av hälso- och sjukvårdTextilierTextilindustriAvhumaniseringRNA, Spliced LeaderFöljsamhet gentemot riktlinjer: Anpassning till officiella eller vedertagna krav, riktlinjer, rekommendationer, anvisningar osv.SeasonsRiktlinjer, principer: En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.