Kontroll av läkemedelsanvändning genom internationella avtal eller genom nationella kontrollmyndigheter, vilka godkänner läkemedel för bruk och reglerar tillverkning, marknadsföring och försäljning av läkemedel. Den centrala läkemedelskontrollmyndigheten i Europa heter EMEA och den federala i USA heter FDA. I Sverige är det Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet.

Ett narkotiskt smärtstillande medel som kan vara vanebildande. Det är nästan lika effektivt per os som injicerat.

Ett smärtstillande medel som är användbart för att lindra de flesta typer av medelsvår till svår smärta, inkl. postoperativ smärta och förlossningssmärtor. Långvarigt bruk kan leda till beroende liknande morfinberoende. Symtomen vid utsättande kommer snabbare, men är kortvarigare, än efter morfin.

En opioidantagonist med egenskaper liknande dem hos naloxon.

Narkotiska eller opioida preparat, samt syntetiska eller halvsyntetiska medel som framkallar omfattande smärtlindring, dåsighet och svängningar i humöret. Den ändrade sinnesstämningen kan upplevas som behaglig, varför risk för missbruk kan föreligga. Prototypen för alla dessa preparat är morfin.

Den huvudsakliga alkaloiden i opium och prototypen för smärtstillande och narkotiska opiater. Morfin har omfattande verkan i det centrala nervsystemet och på glatt muskulatur.

En smärtstillande opioid som har kemisk likhet med och verkan som meperidin, men med snabbare initialverkan och kortare verkningstid. Medlet har använts inom obstetrik, för preoperativ medicinering, v id mindre kirurgiska ingrepp och tandvårdsingrepp.

Ett smärtstillande preparat med blandade, narkotiska agonist-antagonistegenskaper.

Föreningar som bygger på delvis mättat iminoetanofenantren och kan beskrivas som benso-dekahydronaftalener med etyliminobryggor. Bland dem ingår några av de opioider från vallmo (Papaver) som används som smärtstillande medel.

Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.

Ett kraftigt verkande narkotiskt smärtstillande medel, som vid missbruk är beroendeframkallande. Det är främst en my-opioidagonist. Fentanyl används även som tillsats till generella narkosmedel och för narkosinduktion och underhållsnarkos.

En syntetisk opioid som används i sin klorväteform. Den är en smärtstillande opioid med huvudsakligen mu-opioidagonistegenskaper. Medlet har verkan och användning liknande morfinets. Det har även undertryckande verkan på hostcentret och kan ges för att kontrollera ihållande hosta i samband med lungcancer i slutskedet. Metadon används också för att behandla drogberoende, men långvarigt bruk av metadon kan i sig leda till beroende.

Medel som lindrar smärta utan att orsaka medvetslöshet.

Ett opiumliknande, smärtstillande medel besläktat med morfin, men med svagare smärtstillande egenskaper och med svagt lugnande effekt. Det har även hostdämpande verkan.

Smärtstillande, narkotiskt preparat (derivat av morfin) som är starkt vanebildande.

Ofrivillig sammandragning av en muskel eller en muskelgrupp. Kramper kan drabba såväl skelettmuskler som glatt muskulatur.

Fortskridande mental påverkan och medvetslöshet till följd av inandning av blandningar av syre och ädelgaser (argon, helium, xenon, krypton samt atmosfäriskt kväve) under högt tryck.

Sjukdomstillstånd som beror på drogmissbruk, biverkningar av läkemedel, exponering för toxiner och alkoholmissbruk.

En organisation för alkoholister som regelbundet möts för att stärkas och stödja varandra i sin strävan för avhållsamhet.

Ett växtsläkte av familjen Rubiaceae. Växterna innehåller indolalkaloider med antimalaria- och smärtstillande verkan.

En familj tricykliska kolväten som omfattar många av de vanligaste tricykliska antidepressiva medlen.

Ett fenotiazin vars farmakologiska verkan liknar den hos klorpromazin och prometazin. Det har antihistaminernas histaminantagonistegenskaper förenade med cns-effekterna hos klorpromazin.

Starkt beroende av morfin, såväl fysiologiskt som känslomässigt.

En opioid för smärtstillande bruk som erhålls från morfin. Den har kortare verkningstid än morfin.

Ketoner är en klass organiska ämnen som typiskt består av en karbonylgrupp och två kolvätegrupper. Vid reduktion bildas alkoholer.

Cykliska kolväten med flera ringar och en eller flera gemensamma atomer.

Ett narkotiskt smärtstillande medel med långt anslag och lång verkningstid. Det används huvudsakligen för behandling av drogberoende.

Tillverkning och dispensering av preparat för medicinskt bruk.

Gradvis förminskad känslighet hos djur eller människor för ett läkemedel, till följd av fortlöpande tillförsel av medlet. Tolerans skall skiljas från läkemedelsresistens, som innebär att en organism, sjukdom eller vävnad inte svarar på den förväntade effekten av ett läkemedel. Begreppet måste också skiljas fråm "maxdos" och NOAEL.

Förlust av känsel. Dämpning av känselnervfunktionen åstadkoms vanligtvis på farmakologisk väg i smärtstillande syfte.

N-(1-(2-(4-etyl-4,5-dihydro-5-oxo-1H-tetrazol-1-yl)etyl)-4-(metoxymetyl)-4-piperidinyl)-N-fenylpropanamid. Ett korttidsverkande opioidderivat av fentanyl för bedövning och smärtlindring. Det ger en sn abb smärtstillande effekt och återhämtning av medvetandet. Alfentanil används som bedövnings- och smärtstillande medel i kirurgi och för smärtlindring vid kritiska tillstånd.

Ett syntetiskt morfinliknande smärtstillande medel med narkotisk antagonistverkan. Det används vid behandling av svår smärta.

Analoger eller derivat av morfin.

Vätskeframdrivningssystem med mekanisk, elektrisk eller osmotisk drift för injicering av preparat i patienter eller försöksdjur under längre tid. Infusionspumpar används rutinmässigt på sjukhus för fast, intravenös tillförsel av t ex cancerpreparat, medel mot tromboembolism, hjärtsjukdom, diabetes mellitus (termen Insulinpumpar finns också) och andra tillstånd.

Kväveoxid (N2O), en färglös och luktfri gas som används för narkos och smärtlindring. Höga halter har en bedövningseffekt och kan ersätta syre, vilket leder till död genom syrebrist. Gasen används även i livsmedelsindustrin som aerosol vid framställning av vispgrädde.

Föreningar med femgrenad ring av fyra kol och en syreatom. De är aromatiska heterocykliska föreningar. Den reducerade formen är tetrahydrofuran.

En av de tre huvudgrupperna av endogena, opioida peptider, stora peptider som härstammar från en pro-opiomelanokortinprekursor. I denna grupp ingår alfa-, beta- och gammaendorfin. Termen endorfin avser ibland alla opioida peptider, men här avses den snävare betydelsen. För endorfiner i vid bemärkelse används termen opioida peptider.

Medel som förvärvas eller framställs olagligt för den subjektiva verkan de sägs ha. De sprids ofta i stadsmiljö, men är även tillgängliga i förorts- och landsortsområden. De kan vara mycket orena och ge upphov till oväntade förgiftningar.

Otillåtet bruk av läkemedel eller droger i syfte att öka prestationsförmågan inom tävlingssporter, såväl vad gäller människor som djur.

Sjukdom i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen.

Medel som kan framkalla totalt eller partiellt känselbortfall, speciellt förlust av smärtförnimmelse. Vid total anestesi (narkos) nås ett tillstånd av medvetslöshet.

17-(cyklopropylmetyl)-alfa-(1,1-dimetyletyl)-4,5-epoxi-18,19-dihydro-3-hydroxi-6-metoxi-alfa-metyl-6,14-etenmorfinan-7-metanol. Ett derivat av opioidalkaloiden tebain, som har kraftigare och mer långv arig verkan än morfin. Det tycks verka som agonist vid my- och kappaopioidreceptorer och som anatagonist vid deltareceptorer. Frånvaron av deltaagonistverkan tros vara orsaken till utebliven buprenorf intolerans vid kronisk sjukdom.

Såväl fysiologiskt som känslomässigt beroende av heroin.

Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.

Minskning av ett läkemedels eller annan kemisk substans farmakologiska aktivitet eller toxicitet i en levande organism, vanligen genom enzymatisk verkan. Processen omfattar sådan ämnesomsättning som ökar ämnets löslighet så att en snabbare utsöndring via njurarna kan ske.

Smärtlindring, utan förlust av medvetandet, med hjälp av smärtstillande medel som ges genom självdosering. Metoden har använts framgångsrikt vid postoperativ smärta, vid förlossning, efter brännskador och vid smärtlindring i livets slutskede. Risken för överdosering kan minimeras med en kombination av små doser och bestämda väntetider (lockout intervals) mellan doserna.

Ett mycket använt lokalbedövningsmedel.

Medel som vid lokal applicering i lämpliga mängder blockerar nervledningsförmågan. De har verkan på alla delar av nervsystemet och på alla typer av nervtrådar. I kontakt med ett nervknippe kan medlen ge både sensorisk och motorisk förlamning i det bedövade området. Verkan är fullständigt reversibel.

Ett förfarande där ett laparoskop förs in genom ett litet snitt nära naveln i syfte att undersöka buk- eller bäckenorganen i bukhinnehålan. Om nödvändigt, kan biopsier eller kirurgiska ingrepp utföras i samband med laparoskopi.

En av de tre huvudgrupperna av endogena opioidpeptider. Enkefalinerna är pentapeptider med omfattande utbredning i det centrala och perifera nervsystemet samt i binjuremärgen.

Läkemedel som används för att framkalla sömnighet eller sömn, eller för att minska psykisk stress eller ångest.

Läkemedel med smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatorisk verkan som inte binder till opioidreceptorer och inte klassificeras som narkotiska preparat.

Prototypen för psykosmedel av fentiazintyp. Liksom andra läkemedel denna klass tros klorpromazinets antipsykosverkan bero på en långvarig anpassing i hjärnan till en blockering av dopaminreceptorer. Klorpromazin har flera andra verkningsmekanismer och användningsområden, bl a mot illamående och ihållande hicka.

Påvisande av droger eller läkemedel, såväl lagliga som olagliga, som missbrukats på något sätt. Urinprov är den vanligaste metoden.

Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.

Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.

Sjukdomstillstånd med kronisk eller återkommande tarmsymtom utan klarlagd orsak. Typiska tecken är kronisk eller återkommande buksmärta, gasspänningar, slem i avföringen och oregelbunden avföring.

Smärtstillande, febernedsättande derivat av acetanilid. Det har svaga antiinflammatoriska egenskaper och används som ett vanligt smärtstillande medel, men kan orsaka skador på lever, blodceller och nj ure.

Narkos.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Kolväteringar med två ketondelar i någon position. De kan substitueras i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.

Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.

Praxis i diagnos och behandling, i synnerhet i förhållande till kostnaden för efterfrågade och erbjudna tjänster.

Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.

Akut eller kronisk smärta i den nedre delen av ryggen som kan vara förknippad med muskel- eller ledbandssträckningar, diskbråck och andra tillstånd.