Myofasciella smärtsyndrom, även känt som chronic exertional compartment syndrome (CECS), är ett tillstånd där muskel- och fascievävnaden i en extremitet sväller under eller strax efter intensiv fysisk aktivitet, orsakande smärta, stelhet och ibland förlorad känsel eller rörelseförmåga. Symptomen avtar vanligtvis efter vila.

Nervsmärtssyndrom och andra tillstånd som har kroniska eller återkommande ansiktssmärtor som primära symtom. Sjukdomar i trigeminusnerven och ansiktsnerverna är ofta förknippade med dessa tillstånd.

Trigger points är lokaliserade, små, sammandragna områden i skelettmuskulaturen som orsakar smärta och kan leda till restriktioner i rörelse. De uppstår ofta som ett resultat av trauma, överansträngning eller hållning, och kan orsaka smärta som strålar ut från den aktiva triggerpunkten till omgivande muskler och vävnader. Trigger points kan också vara kopplade till andra symtom som trötthet, sömnsörja och förhöjda muskeltonus.

Ett symtomkomplex bestående av smärta, muskelömhet, ledknäppande och begränsad rörlighet i käkleden. Symtomen är subjektiva och ger sig till känna mer i tuggmusklerna än i själva käkleden. Etiologin är oklar, men kan omfatta t ex onormalt bett och psykofysiologiska faktorer.

Smärta i ansiktsområdet, även omfattande munnen och övergången mellan ansikte och skalle. Associerade sjukdomstillstånd inkluderar infammatoriska och tumörsjukdomar, samt nervsmärtssyndrom som utgår från trigeminusnerven, ansiktsnerven och de glossofaryngiska nerverna. Sjukdomstillstånd som har återkommande eller ihållande ansiktssmärta som främsta manifestation benämns ansiktssmärtsyndrom.

Tillstånd med smärta i någon lem eller annan kroppsdel, hyperestesi och lokal, autonom funktionsrubbning till följd av mjukvävnads- eller nervskada. Smärrtan är ofta förenad med rodnad, hudtemperaturförändringar, onormal sudomotorisk aktivitet (svettstimulering) eller ödem. Smärtintensitet och andra manifestationer står inte i proportion till vad som kan förväntas av den utlösande händelsen. Två typer av tillståndet har beskrivits: typ1 (reflexdystrofi) och typ 2 (kausalgi).

Smärtlindring genom placering av akupunkturnålar i vissa punkter på kroppen. Dessa aktiverar de fina, myelinförsedda nervtrådarna i musklerna som sänder impulser till ryggmärgen och aktiverar de centr a som åstadkommer smärtlindringen.

I en enkel mening kan bettskenor definieras som smala, böjliga rör av plast eller metall som används under behandlingen av bråckoperationer för att stötta och hålla tarmslemhinan på plats i bukhålan. De fästs vid insidan av buken och hålls fast med klister eller sömmar, och sedan leds de genom en liten öppning i muskulaturen till en punkt under huden där de kan lätt tas ut om behov ska uppstå. Bettskenor används vanligen inte längre än några veckor efter operationen, då det naturliga läkprocessen har stabiliserat bråcket.

En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.

Patellofemoralt smärtsyndrom (PFPS) är en vanlig orsaka till smärta i knäskålens område, karaktäriserad av ond stundtals intensiv smärta eller en diffus, djupare smarta känsla under eller nära knäskålen, ofta uppflammande efter längre perioder av inaktivitet eller belastning, och som kan förvärras av att stiga uppför stegar, springa, sitta stilla under lång tid eller göra djupa knäböj.