En utbredd ordning av basidiomycetsvampar vars fruktkroppar allmäntkallas champinjoner.

Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.

En ordning av grampositiva, primärt aeroba bakterier med förgrenade filament.

En stor och heterogen grupp av svamporganismer som saknar sexuellt stadium. Många humanpatogena svampar tillhör denna grupp.

Ett släkte basidiomycetsvampar, familjen Agaricaceae, ordningen Agaricales, bestående bl a av ängschampinjon (Agaricus campestris), snöbollschampinjon (A. arvensis), kungschampinjon (A. augustus), kar bolchampinjon (A. xanthoderma; giftig) och den vanliga "handelschampinjonen" (A. bisporus).

Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.

Ett släkte zygomycetsvampar inom familjen Mucoraceae och ordningen Mucorales. Medlemmarna är huvudsakligen saprofytära, men kan ge upphov till mukormykos hos människor genom sporutveckling i lungorna.

Mikroskopiska, protoplasmafyllda rottrådar hos svampar. Hyferna bildar omfattande nätverk (mycel), som kan bestå av kilometervis med trådar.

Aspergillus. Ett släkte mitosporsvampar med ca 100 arter och elva olika teleomorfer tillhörande familjen Trichocomaceae.

En mögelsvamp som orsakar svartmögel på frukt och grönsaker.

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.

En ordning av svampar (tickor) tillhörande fylet Basidiomycota med makroskopiska basidiokarper. De har typisk saprofytisk aktivitet och bryter ned cellulosa och lignin. Många arter har haft medicinsk användning.

Alla proteiner som förekommer i svampar.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos svampar.

Ett svampsläkte av familjen Tricholomataceae och ordningen Agaricales. Den välkända matsvampen shiitake är Lentinula edodes.

En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.

Ett släkte svartsporiga basidiomycetsvampar (bläcksvampar) av familjen Coprinaceae och ordningen Agaricales. Några arter är ätliga. Syn. bläcksvamp.

Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.

Ett släkte mitosporsvampar som orsakar koccidioidomykos.

DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.

Morot. Nyttoväxt och rotfrukt, Daucus carota sativa, med ett knippe starkt flikiga blad, platta grupper av små, vita blommor och en långsmal, konisk och gulröd rot, som äts som grönsak.

Dihydro-2(3H)-furanon. En endogen substans, framställd ur gamma-aminobutyrat och prekursor till gamma-hydroxybutyrat, som även används farmakologiskt. Den verkar uppenbarligen som modulator vid bindni ngsstället för pikrotoxin på GABA-A-receptorer och kan också ha verkan på GABA-B-receptorer. Används huvudsakligen experimentellt. Bland andra systemiska effekter orsakar den en ökning av dopamin i hj ärnan genom att hämma frisläppandet från nervändarna. Har också bruk som industrellt lösningsmedel och prekursor.

Ett släkte s k fältsvampar i familjen Hypocreales. De omfattar mykotoxinproducerande mögelarter med global utbredning som angriper både växter (t ex spannmål och potatis) och djur. Till deras teleomorfer hör Gibberella.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Ett släkte mitosporsvampar med många ascomycetteleomorfer. Cefalosporiner kommer från detta släkte.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos svampar.

Det genetiska materialet i svampar. Hit hör även sexgenerna (typgenerna för parning) hos Saccharomyces cerevisiae.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

a-N-acetylglukosaminidas. Ett enzym som bryter ned kitin. EC 3.2.1.50.

En art av sporsäcksvamp som producerar det antibiotiska medlet nidulin. Dess teleomorf är Emericella nidulans.

Aminosyra som finns i prokaryota celler. Syn. API; DAP.

En antracenring med två ketondelar i någon position. I alla positioner utom på ketongruppernas plats kan substitutioner ske.

En ordning zygomycetsvampar, oftast saprofytära, som förstör lagrade livsmedel och kan förorsaka infektion i andningsvägarna eller mukormykos hos personer med nedsatt motståndskraft.

3,6-diamin-10-metylakridinkloridblandning med 3,6-akridindiamin. Fluorescensmedel som används som lokalt antiseptikum och för biologisk färgning. Det tas upp av nukleinsyror och hämmar därmed bakterie - och virusreplikation.

En ordning av svampar (tickor) tillhörande fylet Basidiomycota med makroskopiska basidiokarper. De har typisk saprofytisk aktivitet och bryter ned cellulosa och lignin. Många arter har haft medicinsk användning.

Ett släkte mögelsvampar tillhörande familjen Clavicipitaceae, av ordningen Hypocreales. De parasiterar på olika grässorter. Deras sklerotier innehåller flera giftiga alkaloider. Claviceps purpurea i r åg ger upphov till ergotism.

Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.

En familj grampositiva, saprofytiska bakterier som lever i jord och vattenmiljöer.

Ett förhållande där mikroorganismer inte kan samexistera, utan organismer av en typ bekämpar, dödar eller hämmar tillväxten hos, en annan. Motsatsen är symbios.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

En svampordning i fylet Ascomycota som omfattar ett antal arter och lever som parasiter på högre växter, insekter eller svampar. Andra arter är saprofyter.

En aminopolysackarid som ingår i bl a insekters hudskelett och i svampar. Den är en rak polysackarid av acetylglukosaminlänkar och den näst vanligaste biopolymeren på jorden. Den deacetylerade formen kallas kitosan.

En art av sporsäcksvamp som producerar den antibiotiska substansen fumigatin. Sporerna kan ge upphov till infektion hos fåglar och däggdjur.

Blandningar av många beståndsdelar i oexakta proportioner, vanligtvis naturliga, så som växtextrakt, gifter och gödsel. Dessa särskiljes från läkemedelskombinationer, som innehåller ett fåtal komponenter i givna proportioner.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.