Moralisk plikt: Förpliktelser grundade mer på etik än på lagstiftning.Moral: Uppförandenormer som skiljer mellan rätt och fel.Mänskliga karakteristika: Människors grundläggande egenskaper och särdrag.Etisk teori: En samling filosofiskt samhöriga idéer (som t ex utilitarianism), vars avsikt är att tillhandahålla allmänna normer för vägledning och värdering av moraliskt beteende.Livets börjanPersonhoodLiv: Det tillstånd som skiljer organismer från oorganisk materia, kännetecknat av tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning och anpassning. Det omfattar tillvarons förlopp, samlade erfarenheter, livs- och levnadsform, eller varandet i sig. Genom århundraden har frågor om livet varit föremål för engagemang inom filosofi, biologi, rättsmedicin, antropologi osv, i den skapande så väl som den vetenskapliga litteraturen.Socialt ansvarLivsvärde: En levande varelses inre, icke-materiella värde.Medicinsk etik: Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.Moralisk utveckling: Den process genom vilken individer införlivar normer för rätt och felaktigt beteende.VälgörenhetDygder: Karaktärsdrag som anses moraliskt lovvärda.Etiska koderVårdetik: De yrkesetiska regler som är vägledande för sjuksköterskor i deras roll och rättigheter i vården, liksom för deras patienter, deras kollegor, och för bemötandet av patienter och deras anhöriga.Vägran att behandlaPersonlig autonomiEtisk analys: Bruk av systematiska, etiska undersökningsmetoder, så som kasuistik eller etisk teori, i arbeten om moraliska frågeställningar.Bioetiska angelägenheterMänskliga rättigheter: Individens rätt till de kulturella, sociala, ekonomiska och utbildningsmöjligheter som samhället erbjuder, som t ex rätten till arbete, till utbildning och till social trygghet.Samvete: De kognitiva och känslomässiga processer som avgör en persons förmåga att skilja mellan det som är moraliskt rätt och det som är moraliskt orätt.Sociala värderingarFilosofi, medicinskYrkesetik: Den moralfilosofi som är vägledande för god sed hos varje yrkesutövare i hans/hennes handlande gentemot och förhållningssätt till kollegor, patienter, klienter eller kunder.Grundetik: En syn på etiken som fokuserar på teorier om vikten av allmänna principer, som t ex respekt för självständighet, godhet och rättvisa.PatientlagstiftningFörsökspersonerBarns rättigheter: Tillvaratagande av barns rättigheter, bl a genom lagstiftning (FN's barnkonvention, Lagen om Barnombudsman) och oberoende organisationers arbete (BRIS-Barnens Rätt i Samhället).UppgiftslämnandeEtik, klinisk: Identifiering av, analys av och beslut i etiska frågeställningar som uppkommer i samband med patientvård.Bioetik: En gren inom tillämpad etik med inriktning på värderingsfrågor vid tillämpningar och utveckling inom biovetenskaperna.PatienträttigheterForskare-försökspersonrelationerSocial rättvisaHippokratiska eden: En ed som tillskrivs Hippocrates och tjänar som etisk vägvisare inom läkaryrket.Meningsskiljaktigheter och tvisterFörmyndarmentalitetForskningsetik: De moraliska förpliktelser som skall ligga till grund för hur forskning bedrivs. Termen avser forskningsetik generellt.Informerat samtycke: Frivilligt medgivande av en patient eller försöksperson med full insikt i riskerna med deltagande i diagnostiska eller forskningsundersökningar, eller med medicinsk eller kirurgisk behandling.Avslöjande: Yppande av information, muntligen eller skriftligen.Humanförsök: Undersökningar utförda på människor.Filosofi: Läran om kunskap och grundläggande, allmänvetenskapliga värderingar och principer.TjänstefelOmdöme: Intellektuell process som innebär upptäckten eller fastställandet av ett objektivt eller egentligt förhållande mellan två ting eller begrepp; en persons förmåga att göra ett omdöme; den process som tydliggör och bekräftar ett begrepps verkliga mening; en kritisk värdering av en person eller situation.Juridisk roll: Domstolarnas verksamhet och aktiviteter, särskilt deras juridiska beslutsansvar.Statsförvaltning (USA): Den organisation av politiska institutioner, lagar och regelverk, genom vilken regeringsmakten utövas.PolitikEuropeiska unionen: En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.Hälso- och sjukvårdslagstiftning: Lagar och förordningar som reglerar hälso- och sjukvård.Regeringsmakt: Utövande av regeringsmakten i det staliga styret.Sverige1900-talshistoria: Tiden från 1901 till 2000.