Monoklonala gammopati av obestämd betydelse (MGUS) är en benign (ovåldsam) förändring i ämnesomsättningen där en abnorm, monoklonal immunglobulin (protein) produceras av en klonad population av plasmaceller. MGUS karaktäriseras av närvaro av monoklonala protein i serum eller urin utan tecken på malignitet eller andra organrelaterade skador. Det är vanligt förekommande hos äldre vuxna och kan vara en förstadium till multipel myelom, primär amyloidos eller andra plasma cellska cancerformer. MGUS kräver longitudinell följd upp eftersom risken för progression till cancer är relativt låg men ändå förekommande.

Paraproteinemia är ett medicinskt tillstånd där det förekommer en ökning av ett specifikt typs immunoglobulin (protein som produceras av B-celler) i blodet, vanligtvis av IgG, IgA eller IgM typen. Paraproteiner kallas ofta M-proteiner och kan vara ett tecken på monoklonala gammopati, vilket innebär att det finns en klonal population av plasma cells som överproducerar en specifik typ av immunoglobulin.

"Multiple myeloma is a type of cancer that forms in a type of white blood cell called a plasma cell, which helps fight infections by making antibodies. In multiple myeloma, cancerous plasma cells accumulate in the bone marrow and crowd out healthy blood cells, leading to symptoms such as fatigue, recurrent infections, and bone pain or fractures. The cancer cells can also produce abnormal amounts of a single type of antibody, called M protein, which can cause damage to organs and tissues."

Waldenström's makroglobulinemi är en sällsynt cancerform som karaktäriseras av att monoklonala IgM-immunglobuliner överproduceras av abnormalt prolifererande B-lymfocyter, vilket leder till symptomen och tecken på sjukdomen, inklusive makroglobulinemi, neuropati, autoimmuna komplikationer och organskada.

Hypergammaglobulinemia är ett medicinskt tillstånd där individen har förhöjda nivåer av immunglobuliner (gammaglobuliner) i blodplasman. Detta kan orsakas av olika sjukdomar eller störningar i immunsystemet, exempelvis multipel myelom, chronisk infektion eller autoimmuna sjukdomar. I vissa fall kan hypergammaglobulinemia även vara en genetisk störning. Förhöjda nivåer av gammaglobuliner kan öka risken för blodproppar och ledswullnad.

Paraproteiner är en typ av protein som produceras i överdrivet stora mängder av abnormalt fungerande plasmaceller, en typ av vit blodcell som normalt producerar antikroppar för att bekämpa infektioner. Paraproteiner kan också kallas M-proteiner eller monoklonala proteiner. De är ofta associerade med monoklonala gammopathier, en grupp av sjukdomar som inkluderar multipel myelom, småcellig B-cells lymfom och vissa former av leukemi. Paraproteinerna kan orsaka skada på olika organ i kroppen genom att störa deras funktion eller bilda aggregat som blockerar blodkärlen.

En medicinsk definition av 'Plasmaceller' är en typ av vit blodcell (en leukocyty) som utvecklas från B-celler och producerar antikroppar som en del av det adaptiva immunförsvaret. Plasmaceller producerar stora mängder specifika antikroppar, som är proteiner som hjälper till att bekämpa infektioner genom att binda till främmande substance, såsom bakterier och virus, och neutralisera deras funktion eller markera dem för förstörelse av andra immunceller. Plasmaceller är specialiserade celler som finns i benmärgen, lymfknutor och andra lymfatiska vävnader i kroppen.

Plasmacellsléukemi (PCL) är en aggressiv form av plasma cells cancer, som karakteriseras av att onormala mängder plasmaceller (en typ av vit blodscellighet) accumulerar i benmärgen och kan spridas till andra kroppsdelar. Denna ackumulation stör normal produktion av andra blodceller, vilket kan leda till cytopenier (nedsatt antal blodceller). Det finns två typer av PCL: immunoglobulin G (IgG) typ och immunoglobulin A (IgA) typ. Prognosen för PCL är generellt sämre än för multipel myelom, en annan form av plasma cells cancer som växer långsammare.

En vaginal cytologisk prov är ett laboratoriemedicinskt test som innebär att en cellprover tas från vaginan för att undersöka cellytan och cellulära förändringar, vanligtvis för att upptäcka eventuell cervikal cancer eller förändringar som kan vara förknippade med ökad risk för cancerutveckling.

Metod för separation av blodproteiner i ett elektriskt fält.

POEMS-syndrom är ett sällsynt och komplext autoimmunt syndrom som påverkar flera olika system i kroppen. Akronymen POEMS står för:

En av de lätta kedjorna hos immunglobuliner, med en molekylvikt av ungefär 22 kD. De utgör ca 40% av alla lätta kedjor och kan identifieras såväl serologiskt som genom sina specifika aminosyrasekvenser.

En av immunglobulinernas lätta kedjor, med en molekylvikt av ca 22 kD. Dessa kedjor utgör ungefär 60% av samtliga lätta kedjor och kan identifieras såväl serologiskt som genom sina specifika aminosyrasekvenser.

Myeloma proteiner är monoklonala immunglobuliner eller fragment av dessa, som överproduceras och ackumulerar sig i serum eller urin hos patienter med multipelt myelom, en malign tumör av plasma cells.

Elakartad tumörbildning i livmoderhalsens epitel, och begränsad till detta. Neoplasin utgör en serie av histologiska förändringar, från väldifferentierad CIN 1 (tidigare benämnd mild dysplasi) till sv år dysplasi/karcinom in situ, CIN 3. Tumören uppstår vid skvamo-pelarcellkontakten intill endocervikalkanalens tranformationszon. Den har ibland en tendens att utveckla ett invasivt epidermoidkarcinom , något som förstärks av samtidig papillomavirusinfektion.

Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.

En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.

Cancer i livmoderhalsen.

Den mest acceptade engelska benämningen på det medicinska test som du frågar efter är "Pap test" eller "Pap smear". Det är en typ av citologisk screeningtest, vanligtvis utfört på kvinnor, för att upptäcka abnorma celler i livmoderhalsen som kan vara tecken på cancer eller förändringar som kan leda till cancer. Testet innebär att en liten skrapning tas från livmoderhalsens slemhinna och analyseras under mikroskop. Termen "Papanicolaou Test" refererar till den grekiske läkaren Georgios Papanikolaou som utvecklade metoden under 1920-talet.

Undersökning och behandling av livmodermunnen och slidan med hjälp av ett speciellt utformat endoskop som förs in via slidan.

Polyneuropathy är en neurologisk term som refererar till en grupp av sjukdomar eller tillstånd som orsakas av skada på flera perifera nerver samtidigt, vilket kan leda till symtom som känselbortfall, smärta, svaghet och koordinationssvårigheter i extremiteterna. Polyneuropatier kan ha många olika orsaker, inklusive diabetes, alkoholmissbruk, autoimmuna sjukdomar, exponering för toxiner eller arvet.

Ett antal tillstånd av varierande orsaker som kännetecknas av ansamling av olösliga fiberliknande proteiner (amyloid) i olika organ och vävnader så att livsviktiga funktioner äventyras.

Polypeptidkedjor, bestående av 211 till 217 aminosyrasekvenser, som kan isoleras från immunglobuliner och som har en molekylvikt av ca 22 kD. Det finns två huvudtyper av lätta kedjor, kappa och lambda, vilka hos människa förekommer ungefär i förhållandet 60% till 40%. Båda kedjor består av linjärt upprepade, likartade, men inte identiska, segment av ca 110 aminosyrarester. I varje segment lägger en disulfidbindning grunden till en tätt veckad, 60-delad slinga eller domän. Angränsande domäner länkas med mindre tätveckade regioner. Båda de lätta kedjorna innehåller två sådana domäner. Två lätta och två tunga kedjor utgör en immunglobulinmolekyl, men båda lätta kedjor i ett Ig är av samma typ.

Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.

Onormal utveckling av omogna skivepitelceller i livmoderhalsen. Termen används för att beskriva förmaligna cellförändringar i livmoderhalsepitelet. Dessa atypiska celler tränger inte igenom epitelets basalmembran.

Plasmacellsnéoplasmer är en grupp av ovanliga cancerformer som karaktäriseras av abnormalt växande plasmaceller, en typ av vita blodkroppar som producerar antikroppar. De två vanligaste typerna av plasmacellsnéoplasmer är multipla myelom och immunocyttmalignitet av odefinerad celltyp (ICD-10: D46.4). Plasmacellsnéoplasmer kan leda till komplikationer som benförstöring, njurarskador och försämrad immunfunktion.

Ett av de tre paren i den fjärde gruppen (grupp D) av mänskliga kromosomer, enligt gällande klassificering.

En Papillomvirusinfektion är en infektionssjukdom orsakad av human papillomavirus (HPV), ett dubbelt strangat DNA-virus som smittar genom direkt kontakt, ofta genitalt, och kan leda till olika typer av hud- eller slemhinneslesionsbildningar som exempelvis vanliga vårtor, plantara vårtor, åländska vårtor och livmoderhalscancer beroende på vilken HPV-typ det är fråga om.

'Skivepiteltumörer' (neuroendocrine tumors, NETs) är en sammanfattande benämning på en grupp ovanliga cancerformer som utgår från skivepitelsälskiktade celler i kroppen, vilka normalt producerar hormoner och neuropeptider. Dessa tumörer kan uppstå varsomhelst i kroppen, inklusive tarm, lungor, lever, bukspottkörtel och andra endokrina organ. Skivepiteltumörer har potentialen att växa långsamt och sprida sig gradvis till andra delar av kroppen. Symptomen kan variera beroende på tumörtyp, storlek och läge, men inkluderar ofta diarré, kräkningar, smärtor, hosta och hormonella rubbningar.

Förvärring av en sjukdom med tiden. Begreppet används mest i samband med kroniska och obotliga sjukdomar, där sjukdomsstadiet är avgörande för behandling och prognos.

Necrobiotic xanthogranuloma (NXG) är en sällsynt, kronisk inflammatorisk hudsjukdom som karaktäriseras av nekrotiska områden infiltrerade av skumceller och andra inflammatoriska celltyper. Detta leder till bildning av gräddvita eller gula papeler eller noduler, ofta runt ögonens hörn eller på extremiteterna. Sjukdomen kan vara relaterad till underliggande systemiska sjukdomar som monoklonala gammopatier och lever- eller njursjukdomar. Diagnosen ställs vanligen genom biopsi och histopatologisk undersökning av hudprover. Behandlingen kan vara utmanande, men inkluderar ofta kortikosteroider, immunosuppressiva läkemedel eller biologiska terapier.

Ett onormalt protein i plasma eller urin, bestående av monoklonala lätta immunoglobinkedjor, som utsöndras i samband med vissa plasmacelldyskrasier.

IgA utgör 15-20% av människans serumimmunglobuliner, huvudsakligen i form av polymerer med 4 kedjor. Hos andra däggdjur dominerar dimerer. Sekretoriskt immunglobulin A är det vanligaste immunglobulinet i sekret.

Schnitzler syndrom är en mycket sällsynt autoimmun sjukdom, karaktäriserad av ett kontinuerligt utbrott av feber, hudutslag (urtikaria), ledvärk och monoklonala gammaglobuliner i blodet. Typiskt är också att patienten har en förhöjd nivå av IgM-immunglobulin. Symptomen kan vara kroniska eller återkommande under lång tid, och sjukdomen kan leda till komplikationer som amyloidos, som kan skada olika organ i kroppen. Behandlingen av Schnitzler syndrom innefattar ofta användning av antiinflammatoriska läkemedel och immunmodulerande terapi.

Papillomaviridae är en familj av små, dubbelsträngade DNA-virus som infekterar däggdjursceller och kan orsaka olika typer av godartade tillväxtsjukdomar, så kallade papillomer eller vårtor. Det finns över 200 kända humana papillomavirus (HPV) som kan variera i sin patogenicitet och orsaka en bred skala av sjukdomar, från ofarliga till cancerframkallande. HPV-infektioner är särskilt förknippade med anogenitala cancersjukdomar, såsom livmodercancer och analcancer, samt hals- och svalgcancer. Vissa typer av HPV kan också orsaka vanliga vårtor på huden eller slemhinnor.

Cancerförstadier, eller precancerösa tillstånd, är cellförändringar som kan utvecklas till cancer om de inte behandlas, men som ännu inte har utvecklat alla karaktäristika för cancer, såsom invasiv växt eller spridning till andra delar av kroppen.

La livmoderhals, även kallad cervix uteri, är den nedre, smalare delen av livmodern som förbinder den med vaginala kanalen. Den har två funktioner: dels att leda spermier upp till äggstockarna under befruktning och dels att agera som en slags "sluss" under graviditeten för att hålla fostret kvar inne i livmodern. Livmoderhalsens öppning, cervixkanalen, är vid under ovulationen (ägglossningen) och vid menstruationen, medan den stängs till under resten av graviditetstiden för att skydda fostret.

Hudsjukdomar som har samband med ämnesomsättningssjukdomar.

Glykoproteiner som förekommer i blod (antikroppar) och andra vävnader. De klassificeras utifrån struktur och verkan i fem klasser (IgA, IgD, IgE, IgG och IgM).

Diagnos av typ av och, om möjligt, orsak till en patologisk process genom mikroskopisk undersökning av celler. Syn. celldiagnostik.

Peripheral nervous system disorders refer to conditions that affect the functioning of the nerves outside the brain and spinal cord, which are responsible for transmitting messages between the brain and the rest of the body. These disorders can result from trauma, infection, genetic factors, or degeneration, and may cause symptoms such as pain, numbness, tingling, weakness, or loss of reflexes. Examples of peripheral nervous system disorders include neuropathy, carpal tunnel syndrome, and Guillain-Barre syndrome.

Ett av tre par i den fjärde gruppen (grupp D) av mänskliga kromosomer, enligt gällande klassificering.

Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.

I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.

Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.

Genetisk translokation är en typ av genetisk avvikelse där delar av två olika kromosomer byter plats med varandra. Denna process kan resultera i att gener på de två kromosomerna hamnar i en ny position, vilket kan störa normal proteinproduktion och orsaka genetiska sjukdomar eller abnormaliteter hos den drabbade individen.

De immunglobulinklasser som återfinns hos någon djurart. Hos människor finns det nio klasser som vandrar i fem olika grupper vid elektrofores. Var och en av dem består av två lätta och två tunga proteinkedjor, och varje grupp har sina utmärkande strukturella och funktionella egenskaper.

Ett av de två paren i den andra gruppen (grupp B) av de mänskliga kromosomerna, enligt gällande klassificering.

Klassificering av immunsystemets celler utifrån strukturella och funktionella skillnader. Denna bestämning används allmänt för analys och sortering av olika underklasser av T-lymfocyter, baserad på CD-antigen och med hjälp av flödescytometri.

Blood protein disorders are medical conditions that affect the production or function of proteins in the blood. These disorders can be inherited or acquired and can lead to a variety of health problems, depending on the specific protein involved and how it is affected. Some examples of blood protein disorders include hemophilia (a disorder that affects clotting proteins), multiple myeloma (a cancer of plasma cells, which produce antibodies), and alpha-1 antitrypsin deficiency (a genetic disorder that affects a protein involved in protecting the lungs). Treatment for these conditions varies depending on the specific diagnosis and may include medications, surgery, or other interventions.

Viktiga beståndsdelar av immunglobulinmolekyler. De utgör de större av de två typerna av polypeptidkedjor som svarar för de olika immunglobulinernas biologiska och immunologiska egenskaper. De skiljer sig åt, beroende på vilken Ig-klass de kommer från, innehåller mellan 450 och 600 aminosyrarester per kedja, och har molekylvikter mellan 51 och 72 kD. Varje immunglobulinmolekyl har två tunga och två lätta kedjor.

Provtagning och histologisk utvärdering av benmärg.

En kronisk glomerulonefrit vars histologiska kännetecken är tillväxt av mesangialceller, ökning av mesangiets massa och förtjockning av filtreringsnystanets kapillärväggar. Förtjockningen förklaras ibland med avsättning av mesangiecytoplasma eller massa mellan kapillärväggens basmembran och endotelskickt. Den indelas ofta i typerna i och II, ibland även III. Patogenesen är inte helt klarlagd, men vissa typer tros involvera immunsystemet, och då särskilt komplementsystemet.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Ett sällsynt och ibland fatalt sjukdomstillstånd kännetecknat av återkommande läckage av intravaskulära vätskor ut i det extravaskulära utrymmet. Syndromet kan ses hos patienter med allmänt otäta kapillärer till följd av chock, nedsatt flöde, ischemi-reperfusionsskador eller förgiftning. Det kan leda till generaliserat ödem och flerorgansvikt.

En Plasmacytom är en ovanlig cancerform som karaktäriseras av onormal proliferation (överdriven celldelning) och accumulering av plasma cells (en typ av vit blodcell) i vävnaden, ofta i benet. Plasmacytomer producerar monoklonala immunoglobulin (proteiner som är en del av vår immunförsvar) som kan leda till höga nivåer av protein i blodet och urinen. I ett senare stadium kan cancerformen utvecklas till multipelt myelom, en mer allvarlig form av plasma cell tumör.

En typ av in situ-hybridisering, där målsekvenserna färgats med fluorescerande ämnen, så att läge och storlek kan bestämmas medelst fluorescensmikroskopering. Färgningen är tillräckligt distinkt för att hybridiseringssignalen skall kunna ses såväl i metafasutstryk som i interfaskärnor.

"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."

Ett av de sju paren i den tredje gruppen (grupp C) av mänskliga kromosomer, enligt gällande klassificering.

En grupp genetiskt identiska celler som alla utvecklats ur en enda modercell genom mitos (hos eukaryoter) eller binär delning (hos prokaryoter). Till kloner hör också molekyler av rekombinant-DNA som alla bär en och samma sekvens.

Delstat i norra USA, gränsande till Iowa i Söder, Nord- och Syddakota i väster, Kanada i norr och Wisconsin i öster. Ytan är 206 190 km2, och huvudstad är St. Paul.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Myelin P0-protein, även känt som MPZ (Myelin Protein Zero), är ett strukturellt protein som hör till den famili av proteiner som kallas för "hitt-proteiner". Detta protein är en viktig komponent i det fettrika lagret av myelin som omger och skyddar axonerna i nervceller, särskilt i de perifera nerverna. Myelin P0-proteinet hjälper till att hålla samman de många lager av lipider och proteiner som bildar myelinskidan och är också involverat i underhållet och reparationen av myelinet. Mutationer i MPZ-genen har associerats med vissa arvsmassabaserade neurologiska sjukdomar, till exempel Charcot-Marie-Tooth syndrom typ 1B.

Lymfoida celler, även kallade B-celler, verksamma i det humorala immunförsvaret. B-cellerna är kortlivade och bildas i stora mängder i människokroppen. De har fått sitt namn pga likheten med celler fr ån fåglarnas bursa. Vid stimulering producerar B-cellerna antikroppar, dock endast av en sort, som sprids i kroppsvätskorna.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.

'Sverige' är ett land i Nordeuropa, känt för sitt avancerade sjukvårdssystem, med höga standarder på vården och lika tillgång till vård oavsett bakgrund eller ekonomisk status.

Avvikelser från det normala antalet kromosomer eller från den normala strukturen, vilka inte alla nödvändigtvis är förknippade med sjukdom (kromosomrubbningar).

Beta 2-mikroglobulin (β2M) är ett litet protein som förekommer naturligt i kroppen och är en komponent i MHC klasse I-molekyler, vilka spelar en viktig roll i immunförsvaret. Det uttrycks också av tumörceller och kan på så sätt användas som markör för aktiv tumörväxt. Höga nivåer av β2M kan hittas vid monoklonala gammopatier, såsom multipel myelom och B-cells lymfom.

"Skadeklassificering" er en proces innen medisinsk evaluering, hvor en skade eller en sykdom plasseres i en bestemt klasse basert på art, alvorlighetsgrad og/eller omfanget av skaden eller sykdommen, for å hjelpe med behandlingsbeslutninger, prospektive utfall, arbeidsgjenopptakelse, forsikringssaker og statistisk analyse.

En finnålsbiopsi är en medicinsk procedur där en tunn, böjlig tub som kallas en finnål införs genom huden och under vävnad till en avbildning eller ett område som behöver undersökas, ofta för att taga ett vävnadsprov (biopsi) från en särskild struktur, såsom en lymfkörtel eller en tumör.

Pyoderma gangrenosum är ett sällsynt, icke infektiöst, nekrotiserande hudsjukdom som kännetecknas av plötslig uppkomst av små vårtor eller blåsor som snabbt expanderar och bildar ulcerationer med svullna, blodfyllda kanter. Sårskikten innehåller ofta nekrotiskt vävnadsmaterial och är mycket smärtsamma. Pyoderma gangrenosum kan vara relaterat till underliggande sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom, artrit, hematologiska sjukdomar eller cancer. Sjukdomen behandlas vanligen med immunosuppressiva läkemedel och kortikosteroider för att minska inflammationen och underlätta wound healing.

Alfa papillomvirus (Alpha-PV) är en grupp av humana papillomvirus (HPV) som orsakar vanliga sexuellt överförbara infektioner och är associerade med olika typer av genitala sjukdomar, inklusive condylomata acuminata (genitala vårtor) och olika typer av cancer, särskilt cervixcancer. De flesta alfapapillomvirusinfektionerna är ofarliga och botas spontant, men vissa högrisktyper kan orsaka cellförändringar som kan leda till cancer om de inte behandlas.

Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Vaginal tumors refer to abnormal growths in the vagina that can be benign or malignant.

I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.

Förfarande för utvärdering av hälsostatus och riskfaktorer hos potentiella givare av biologiskt material. Donatorer utses under de principiella förutsättningar att deras hälsotillstånd ej påverkas negativt i processen och att de donerade vävnaderna eller organen riskfritt kan användas i mottagarna.

Teknik för användning av mikrotom till att skära ytterst tunna skivor av vävnad som är innesluten i något stödjande material. Mikrotomen är en apparat med en kniv av stål, glas eller diamant som i en viss vinkel mot vävnadspreparatet sknittar detta i jämntjocka skivor.

Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.

Störningar i lymfvävnadstillväxten, allmänna eller ospecificerade.

Papillomavirus 18 (HPV18) är ett typ av humant papillomavirus som kan infektera människor och orsaka olika typer av sjukdomar, framförallt samband med cancersjukdomar. HPV18 är ett onkogent virus, vilket betyder att det kan påverka cellers tillväxt och delning på ett sådant sätt att det kan leda till cancerutveckling.

Sjukdomar kännetecknade av förlust av eller bristande funktion hos myelin i det centrala eller perifera nervsystemet.

Godartad tillväxt av livmoderslemhinnan (endometriet). Endometriehyperplasi klassificeras utifrån cytologi och körtelvävnad. Det finns enkla, komplicerade (adenomatösa utan atypiska drag) och atypiska hyperplasier, vilka kan utgöra risk för en elakartad utveckling.

En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.

Virologi är en biomedicinsk specialitet som handlar om studiet av virus, inklusive deras struktur, klassificering, genetik, förekomst, patogenesi, diagnostik, prevention och behandling. Virus är små infektiösa partiklar som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. De kan orsaka sjukdom hos både djur och växter, och deras studie är viktig för att förstå och möta utmaningarna kopplade till infektionssjukdomar.

Skelettsjukdomar är sjukdomar som drabbar skelettet och kan innefatta allt från smärre frakturer till systemiska sjukdomar som påverkar hela kroppen, såsom osteoporos och reumatoid artrit. Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, stelhet, skörbegång och andra symtom som kan vara funktionsnedsättande eller till och med livshotande.

En tumörvirusinfektion är en infektion med ett virus som kan orsaka onormal celltillväxt och bildning av tumörer eller cancer i värden. Tumörvirusen integrerar sitt genetiska material i värdcellens DNA, vilket kan leda till oreglerad celldelning och slutligen cancer. Exempel på sådana tumörvirus inkluderar humant papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och Epstein-Barr virus (EBV).

Egenskap som gör att antikroppar kan reagera med vissa antigena determinanter och inte med andra. Specificiteten beror på kemisk sammansättning, fysikaliska krafter och bindningsplatsens molekylära st ruktur.