"Tool use behavior" in medicine typically refers to the ability of a person or animal to use an external object as a means to achieve a goal or complete a task that they would otherwise have difficulty accomplishing due to physical or cognitive limitations. This can include using assistive devices such as wheelchairs, walkers, hearing aids, or communication boards to help with mobility, sensory perception, or communication. The evaluation and treatment of tool use behavior is often addressed in rehabilitation medicine and occupational therapy to help individuals improve their functional abilities and independence in daily activities.

En ester av ftalsyra (1,2-bensendikarboxylsyra). Det är en ljus, luktfri vätska som används som mjukgörare i många hartser och elastomerer.

En grupp föreningar med den allmänna strukturen av en dikarboxylsyrasubstituerad bensenring. Ortoisomeren används för färgämnesframställning.

Polyvinylchlorid (PVC) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som används inom en mängd olika industrier, däribland medicinsk utrustning. PVC består av polymeriserade molekyler av vinylklorid (C2H3Cl) och är känt för sin låga kostnad, lättformbarhet och goda elektriska egenskaper. I en medicinsk kontext kan PVC användas till bl a slangar för infusion, katetrar och andra former av medicinsk utrustning på grund av dess bakteriedödande egenskaper och förmåga att stå emot kemiska påfrestningar. Emellertid kan det vara omdiskuterat huruvida PVC är ett säkert material för användning inom medicinen på grund av möjliga hälsorisker relaterade till utsöndringar av klorider och andra ämnen under uppvärmning eller nedbrytning.

En mjukgörare som används i de flesta plastsorter, och som påträffas i vatten, luft, jord, växter och djur.

Isomerer och derivat av hexanol (C6H11OH).

Material som används på den sida av en tandprotes som vänder mot mjukvävnaden, för att ge en protesen en mjuk anliggningsyta mot vävnaden.

Används t ex som bindemedel i lacker.

Polymetakrylsyror är syntetiska polymerer som består av metakrylatmonomerenheter. De används vanligtvis inom medicinsk kontext som hud- och slemhinneskydd, där de bildar en transparent, vattenavvisande film som skyddar mot fukt, smuts och mekanisk skada. Polymetakrylsyror är också vanliga i kontaktlinser, där de bidrar till att hålla linserna fuktiga och komfortabla att bära.

Gren av kemin för utformning och framställning av kemiska preparat för användning vid behandling av patienter eller för diagnostiska undersökningar.

En transdermal patch är ett medicinskt tillämpningssätt som innebär att ett läkemedel levereras genom huden, med hjälp av ett adhesivt patch som fästes på huden. Denna metod gör det möjligt för läkemedlet att penetrera huden och diffundera in i blodomloppet, vilket ger upphov till en systemisk effekt. Transdermal patches är vanliga för att ge konstant och kontrollerad dosering av olika läkemedel, till exempel smärtstillande medel, hormonersättning och nikotinersättning.

I en enkel medicinsk kontext kan "adipater" definieras som ett samlingsbegrepp för fettsyror och deras derivat, som kan förekomma naturligt eller syntetiskt. Det bör dock poängteras att termen i sig själv inte är specifik för en viss medicinsk betydelse eller användning.

En histamin H1-antagonist som används mot illamående, som hostdämpande medel, mot dermatoser och klåda, mot överkänslighetsreaktioner, som hypnotikum och mot parkinsons sjukdom. Medlet används även som ingrediens i förkylningspreparat. Det har vissa mindre önskvärda antimuskarin- och sedativa effekter.

Endokrina disruptorer (EDs) är kemiska ämnen som kan störa eller påverka hormonsystemet hos djur och människor. De gör detta genom att hämta, efterahanda eller förvränga signalsubstanser i kroppen, såsom hormoner, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter. EDs kan hittas i en mängd olika produkter och miljöer, inklusive livsmedel, plastprodukter, kosmetika och industriella avfall. Exponering för höga nivåer av endokrina disruptorer har associerats med allvarliga hälsoeffekter som cancer, reproduktionsproblem, neurotoxicitet och störningar i immunsystemet.

Metylestrar av metakrylsyra som lätt bildar polymerer. Dessa används som vävnadscement, tandmaterial och absorptionsmedel för biologiska ämnen.

Salter eller estrar av citronsyra.

Sammansättning, blandning och tillverkning av ett läkemedel.

Medel som får två ytor att fästa vid varandra. Hit hör lim, klister, gummi, harts och latex.

Föreningar som innehåller metylradikalen med två bensenringar i substitution. Alla utbyten är tillåtna, men fusion med bensenringarna får inte förekomma.

Polymerer eller oligomerer framställda från någon akrylsyraester, vilka används i ett flertal kemitekniska produkter.

Tabletter med överdrag av något ämne som fördröjer frisättandet av läkemedlet tills de lämnat magsäcken.

Placering av kropp eller föremål eller delar därav i en vätska.

I en enskild medicinsk betydelse refererar "plaster" till ett medico-tekniskt bindemedel som används för att hålla stilla och skydda sår, skador eller operationella områden på kroppen. Plaster består vanligtvis av ett lager av ett stödjande material, som kan vara en non-woven tyg, skum, plast eller ett kompositmaterial, som är belagt med ett adhesivt ämne för att hålla plastern i place. Plaster finns i olika storlekar, formor och nivåer av stickfasthet beroende på användningsområdet. Det är viktigt att applicera plaster korrekt för att undvika ytterligare skador eller infektioner.

Löslighet är ett mått på hur mycket av ett ämne som kan lösas i ett visst medium, ofta en vätska som vatten. Det specificerar den maximala mängden av ett ämne som kan fördelas i ett givet volym av medium under specifika betingelser, vanligtvis vid en given temperatur. Lösligheten uttrycks ofta kvantitativt som en koncentration, till exempel i enheter som gram per liter (g/L) eller mol per liter (M). Det är värt att notera att löslighet kan variera beroende på faktorer som temperaturen och påverkan från andra ämnen.

Förorenande ämnen i allmänhet i omgivningen.

I en enkel medicinsk definition kan 'puder' definieras som ett torrt, finmaskigt preparat av en substans som används för att behandla huden eller inre ytor i kroppen. Puder kan innehålla en aktiv substans med läkemedelsverkan eller användas som en barriär mot fukt, irriterande ämnen eller bakterier. Exempel på medicinska puder är those som innehåller kalciumkarbonat för att behandla hudirritationer eller zinkoxidpuder som används för att behandla och förebygga nystan i barn.

I en enkel medicinsk kontext kan potentiometri definieras som en metod för att mäta elektrisk potentialskillnad mellan två punkter i ett elektrokemiskt system. Potentiometri används ofta för att bestämma koncentrationen av joner i en lösning, till exempel när man vill mäta pH-värdet i en lösning med hjälp av en pH-elektrod. Metoden bygger på att man använder en nonpolariserbar elektrod som inte själv orsakar någon ström, utan endast registrerar potentialskillnaden mellan de två punkterna.

Den serie av förändringar i form, storlek, beståndsdelar och funktioner som en enskild organism genomgår under tiden från sitt ursprung till slutlig storlek och mognad.

Tillämpning av teknologisk kunskap i farmaci, farmakologi och i läkemedelsindustrin. Hit hör metoder, teknik och instrumentering för framställning, sammansättning, dispensering, paketering och lagring av läkemedel och andra preparat för diagnostiskt och analytiskt bruk, och för behandling av patienter.

Kemiska föreningar som fås vid reaktion mellan en syra och en alkohol under avgång av vatten. Estrar har oftast behaglig lukt och används som smak- eller luktämnen, eller som lösningsmedel.

Copepoda är en ordning av små, övervägande marina kräftdjur som ofta utgör en viktig del av zooplanktonet. De flesta arterna är mikroskopiskt små och lever pelagiskt i havets övre vattenlager, men några få arter kan vara upp till ett par centimeter långa och lever i bottensediment eller på andra djurs skal. Copepoderna är vanligtvis tvådelade med en kropp som består av en främre del (cefalon) och en bakre del (thorax/abdomen). De har också ett par antenner, mandibler och maxiller för att fånga och äta små partiklar som alger eller andra encelliga djur. Copepoderna är viktiga som föda för många andra marina djur, inklusive fiskar, valar och sjöfåglar.

I en enkel medicinsk kontext kan 'polymer' definieras som en stor molekyl som består av upprepade subenheter, även kallade monomerer, som är kemiskt bundna tillsammans i en lång kedja. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, till exempel som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska tillämpningar, såsom i härdande material för tandfyllningar eller som biokompatibla beläggningsmaterial för medicinska enheter som kateter.

Dikarboxylsyror är organiska syror som innehåller två karboxylgrupper (-COOH). Exempel på dikarboxylsyror är oxalsyra (C2H2O4), malonsyra (C3H4O4), och succinsyra (C4H6O4). Dessa molekyler har viktiga funktioner inom kroppens energiproduktion och stoffomsättning.

Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.

I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.