En ordning av anaeroba, metanbildande bakterier i riket Euryarchaeota. De är pseudosarcina, kockoida eller höljeförsedda stavformade, och de kataboliserar metylgrupper. Cellväggen består av protein. Ordningen omfattar endast en familj, Methanococcaceae.
Ett släkte anaeroba, kockoida Methanococcaceae, som förflyttar sig med hjälp av polära flagelltofsar. Dessa metanbildande bakterier finns i saltsjöar, marina och flodsediment, samt i tarmkanalen hos djur.
En familj anaeroba Methanococcales, vars medlemmar kan förflytta sig med hjälp av flageller. Dessa metanbildande organismer nyttjar koldioxid som elektronacceptor.
Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.
Tryckvågor med stor amplitud som utmärker sig genom kraftiga variationer i densitet, tryck och partikelhastighet.
Proteiner från någon arkeart.
Ett mått på värmeenergialstringen hos en organism vid lägsta nivån av cellulär kemisk aktivitet i passivt, vaket och fastande tillstånd. Energiomsättningen kan mätas direkt med en kalorimeter eller in direkt, antingen genom analys av organismens oxidationsprodukter eller genom analys av mängden förbrukat syre. Kallas också basal ämnesomsättning eller grundomsättning.
Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.
Beräkning av energiförbrukningen i form av värmealstring i hela kroppen eller i enskilda organ på basis av det respiratoriska gasutbytet.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.
En grupp cykliska, alifatiska kolväten med den allmänna formeln R-C5H9.
Naturlig matlust.
Rodnader i huden till följd av kapillärstas. Orsakerna till detta tillstånd kan vara många.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
Anteckningar om födointaget under en viss tidsperiod, vanligen förda av patienten.
Salt eller estrar av ättiksyra, där den yttersta väteatomen ersatts av en metall, som t ex kopparacetat Cu(CH3COO)2, eller en radikal, som t ex etylacetat CH3COOC2H5.
S-isomeren av fenfluramin. Den är en serotoninagonist som används som bantningspreparat (aptitnedsättande). Till skillnad från fenfluramin har det ingen katekolaminagonistverkan.
En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.
Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
In- och utandning av cannabisrök.
Förhållandet mellan en given stråldos och organismens eller vävnadens gensvar på strålningen.
Känsla av behov av föda till följd av tom magsäck.
En väteoxidisotop (vattenisotop), bestående av en förening av tungt väte (deuterium) och syre. Det används för olika studier av kemiska reaktioner eller kärnreaktioner, och även av biologiska processer.
Deuterium är en stabil väteisotop med kemiskt tecken 2H eller D. Atomen har en proton och en neutron i kärnan och är sålunda ungefär två gånger så tung som väteatomen.
Utsöndring av mjölk från moderns mjölkkörtlar efter en förlossning. Tillväxten av mjölkkörtelvävnad, mjölkbildning och mjölkutsöndring regleras genom samverkan mellan ett flertal hormoner, så som östradiol, progesteron, prolaktin och oxytocin.
Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.
Kroppens nedbrytning av föda för ämnesomsättningen.
Föreningar av anilin och syror. Paracetamol är ett derivat av en sådan förening.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Epidermceller som syntetiserar keratin och genomgår typiska förändringar när de vandrar uppåt från epidermis bottenskikt till hudens hornlager. Successiva steg i differentieringen av de epidermisbildande keratinocyterna sker via basalceller, stratum spinosum och granulärceller.
Oskadliggörande av mikroorganismer genom upphettning, bruk av antiseptiska medel, antibakteriella preparat osv.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Mätning av värmeenergimängden i olika processer, som t ex kemiska reaktioner, tillståndsövergångar, när lösningar bildas, och vid bestämning av ämnens värmekapacitet. Måtenheter är joule (J) eller kalori (cal; 4,184 J).
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
Brännbara, amorfa växtutsöndringar som ofta avsätts i speciella håligheter i växterna. De är vanligtvis olösliga i vatten, men lösliga i alkohol, koltetraklorid, eter eller flyktiga oljor. De är smältbara och har mussligt brott. Hartser är oxidations- eller polymeriseringsprodukter av terpener, och de består av blandningar av aromatiska syror och estrar. De flesta är mjuka och kletiga, men stelnar i kyla.
Den genetiska massan hos arkéer.
Fragmentering av ffa njurstenar och gallstenar med laser. Litotripsin utförs oftast med en endoskopstyrd, pulserande färgämneslaser. Metoden är både säker och effektiv och används när utvändig chockvågslitotripsi inte är möjlig.
Ett fylum protozoer kännetecknade av förekomsten av komplexa apikala organeller, som är till hjälp vid penetreringen av värdceller. Fylet omfattar två klasser: Perkinsea och Sporozoea.
Mätning av kroppens storlek, vikt mm hos människan och andra primater.
Speciella dietformer som omfattar kemiskt specificerad kost, syntetisk eller halvsyntetisk kost, kost för rymdfarare, bantningskost, kost för sondmatning, samt flytande eller fast kompletteringskost.
Det enklaste, mättade kolvätet (CH4).
Organismens funktioner för att reglera kroppstemperaturen genom uppvärmning eller avkylning.
Oftast regelbunden, fysisk aktivitet avsedd att leda till god fysisk kondition och hälsa.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Skelettmuskulaturens förbrukning av energi. Belastningsintensiteten kan mätas som syreförbrukning, värmeproduktion eller hjärtfrekvens. Hit hör också utmattning, ett psykologiskt mått på energiuttömning.
Bindväv bestående av fettceller (adipocyter) i ett nätverk av stödjeceller. Pigmenterad, värmealstrande fettvävnad i många däggdjurarters foster och nyfödda kallas brunt fett.
Salter och estrar av glycerofosforsyra.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.
Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.
Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Cancer i huden.
Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.
Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.
Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.
Antal avkomlingar vid en och samma födsel hos djur som föder levande ungar.
Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.
Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.
Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.
Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.
Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.
En essentiell aminosyra. Den tillsätts ofta djurfoder.
Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.
Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Särskilda platser på såväl bakterie- som bakteriofag-DNA-molekyler, vid vilka fag-DNA genom rekombination integreras med bakterie-DNA.
Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.
Kroppens fysiska kännetecken, inklusive funktionssätt, ämnesomsättning, sättet att reagera på stimuli samt motståndskraft mot sjukdomsalstrande organismer.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.
Känsloreaktion i samband med en ide eller mental föreställning. En hastigt påkommen sinnesrörelse som ger uttryck åt instinktivt grundade kroppsliga reaktioner. Affekt.
Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Avstående från föda.
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
En essentiell, grenad aminosyra som är viktig för hemoglobinbildning.
Intagning eller uppsugning av gasformiga eller flytande ämnen, ljus eller värme. Metabolisk absorption av näringsämnen, kemikalier och läkemedel i mikroorganismer, vävnader och organ.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Fysiologiska processer vid biosyntesen (anabolism) och nedbrytningen (katabolism) av fetter.
Rörelse eller förmåga att röra sig från en plats till en annan. Detta gäller såväl människor, ryggradsdjur eller ryggradslösa djur som mikroorganismer.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Ett enzyms förmåga att bibehålla sin strukturform eller sin verkan när det utsätts för lagring, isolering, rening eller annan fysikalisk eller kemisk manipulering, inklusive proteolytiska enzymer och värme.
En ordning av grampositiva, primärt aeroba bakterier med förgrenade filament.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
En undergrupp enzymer av transferasklassen som katalyserar överföringen av en metylgrupp från en förening till en annan. EC 2.1.1.
Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Det område i ett enzym som genom verkan på sitt substrat utlöser en enzymreaktion.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
Kolväteringar med två ketondelar i någon position. De kan substitueras i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
En familj membrantransportproteiner som kräver ATP-hydrolys för transport av ämnen genom membran. Proteinfamiljen har fått sin benämning från den ATP-bindande domänen på proteinet.
Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.
Teknik för bevarande eller odling av djurceller in vitro. Den avser cellkulturer av dispergerade celler hämtade från ursprungsvävnad, från primär odling, eller från någon cellinje eller cellstam genom enzymatiskt, mekaniskt eller kemiskt avskiljande.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Virus som infekterar bakterieceller.
Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.