Metylaminers är en grupp signalsubstanser i hjärnan som är involverade i regleringen av kognitiva funktioner, emotioner och homeostatiska processer. De är excitatoriska neurotransmittorer som verkar genom att påverka jonkanaler i postsynaptiska neuron. Metylaminerna inkluderar dopamin, norepinefrin (noradrenalin) och serotonin, vilka alla har unika effekter beroende på var de aktiveras i centrala nervsystemet.

Enzym som katalyserar dehydrogeneringen av sekundära aminer och ger upphov till en C=N dubbelbindning som primär reaktion. I vissa fall hydrolyseras denna senare.

Indoler med två ketogrupper som bildar kinonliknande strukturer av den aromatiska indolringen.

"Paracoccus denitrificans" är en gramnegativ, aerob bakterie som utför denitrifikation, en process där nitrat reduceras till gasformig kväve (N2) under syrebrist. Den kan leva på ett varierat näringsval och är vanligen belägen i vattenmiljöer, såsom mark och vattenreningssystem.

Alfamakroglobuliner är ett slags protein som förekommer i blodplasma hos däggdjur, inklusive människor. De har en vikt av ungefär 820 kDa och består av fyra identiska subenheter, var och en med en molekylvikt på cirka 170 kDa. Alfamakroglobulinerna har en central roll i koagulationsprocessen och fungerar som transportproteiner för små proteaser, det vill säga enzymer som bryter ner andra proteiner. De hjälper också till att neutralisera dessa proteaser och skydda kroppen från överdrivet proteinav Bakterier kan också bindas till alfamakroglobulinerna, vilket gör dem till en viktig del av immunförsvaret.

Dimetylamin (DMA) är en ammoniakdoftande gas med flera användningsområden som råvara inom t ex kemisk-teknisk industri och läkemedelsindustrin.

En grupp föreningar erhållna ur ammoniak genom utbyte av väte mot organiska radikaler.

Semikarbazider är en grupp av kemiska föreningar som innehåller en funktionell grupp bestående av en karbonylgrupp (en carbonyl är en dubbelbindning mellan kol och syre) kombinerad med en semikarbazidgrupp. Semikarbazider definieras ofta som derivat av hydrazin (där två väteatomers plats i ammoniak har ersatts av varsin karbonylgrupp), där en av karbonylgrupperna har ersatts av en aryl- eller alkylgrupp. Semikarbazider är viktiga reagenser inom organisk kemi och används ofta för att identifiera och isolera karbonylföreningar, såsom aldehyder och ketoner, genom en process som kallas semikarbazidreaktion.

En färglös, brännbar vätska som används vid framställning av formaldehyd och ättiksyra, i kemiska synteser, som frostskyddsvätska och lösningsmedel. Förtäring av metanol ger förgiftning och kan orsaka blindhet.

Butylamin är ett organisk förening som består av en kolatom (carbon) med fyra metylgrupper (CH3) kopplade till den, och en aminogrupp (-NH2) kopplad till det. Det kan definieras som en sekundär amin med formeln (CH3)3CH-NH2. Butylamin är en färglös vätska med en stark, obehaglig lukt och är löslig i vatten och etanol. Det används inom industrin för att producera andra kemikalier, såsom läkemedel, pesticider och gummivarumer.

En grupp enzym, omfattande dem som oxiderar primära monoaminer, diaminer och histamin. De är kopparproteiner vars verkan är beroende av en karbonylgrupp och kan hämmas av semikarbazid. EC 1.4.3.6.

En art icke-rörliga, halofila arkéer. Deras livsmiljöer utgörs av sötvatten- och havssediment, laguner med spillning och vommen hos klövdjur.

En stor grupp aeroba bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning. Detta beror på att de gramnegativa bakterierna har liten mängd peptidoglykan i cellväggen och därför låg affinitet för lila färgämnen och hög affinitet för det rosa färgämnet safranin.

(NH4)Cl. En systemisk, försurande substans som använts som diuretikum och slemlösande medel.

En långsamt verkande undertyp av shaker-kaliumkanaler som påvisats i nervceller och astrocyter.

En färglös, alkalisk gas. Den bildas i kroppen vid nedbrytning av organiskt material i samband med ett stort antal metaboliskt viktiga reaktioner.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

Pseudomonas är ett släkte gramnegativa, aeroba stavformade bakterier, vanligtvis icke-sporbildande, som förekommer vitt spridd i naturen, särskilt i fuktiga miljöer. Några arter av släktet Pseudomonas kan orsaka infektioner hos människor och djur, framför allt Pseudomonas aeruginosa, som är känd för sin förmåga att utveckla antibiotikaresistens och orsaka livshotande sjukdomar, särskilt hos immunförsvagna individer.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Har en ovanlig och selektiv cytotoxicitet för vaskulär glatt muskulatur hos hundar och råttor. Används för experimentella studier av kärlskador, hjärtmuskelfibros och dekompensation.

Thiobacillus är ett släkte av svavelbakterier som utför oxidation av svavelväte (H2S) och sulfider till svavelsyra (H2SO4). Dessa bakterier lever i miljöer med låga pH-värden, till exempel i syrerika sjöar, mark och mineraler. De kan också orsaka korrosion av metaller genom att producera svavelsyra som en biprodukt under sin näringsupptagning.

Ett släkte icke-sporbildande jordbakterier med stav/kockform.

1,5-pentandiamin. En illaluktande diamin som uppstår genom bakteriell dekarboxylering av lysin.

Ett bakteriellt protein från Pseudomonas, Bordetella eller Alcaligenes som fungerar som elektronöverföringsenhet tillsammans med cytokromkedjan. Molekylvikten är ca 16 000, och det innehåller en enda kopparatom, har intensivt blå färg och fluorescerar vid 308 nm.

En familj gramnegativa, aeroba bakterier som lever av organiska enkelkolföreningar. De har påvisats i jord och vatten.

En starkt reaktiv, gasformig aldehyd som bildas genom oxidation eller ofullständig förbränning av kolväten. I lösning har ämnet många användningsområden, t ex för framställning av plaster och syntettextilier, som desinfektionsmedel och som fixerings- och konserveringsmedel. Formaldehyd och dess lösningar är slemhinneretande och giftiga, och anses cancerframkallande.

Variant av monoaminoxidas. Enzymet katalyserar oxidationen av bensylamin, som ger bensaldehyd, ammoniak och väteperoxid. EC 1.4.3.4.

Ett blåsbildande och nekrotiserande ämne som förstör slemhinnor. Det användes förr som stridsgas (HN2). Vätekloridderivatet används som antitumörmedel vid Hodgkins sjukdom och lymfom. Det ger svåra skador på inälvor och benmärg.

En underklass broskfiskar som utgörs av hajar, rockor, slätrockor och sågfiskar. Dessa broskfiskar är rovdjur, som förlitar sig mer på sitt väl utvecklade luktsinne än på sin relativt svaga syn för att fånga sina byten.

Paracoccus definieras vanligtvis som ett släkte av gramnegativa, aeroba, encelliga bakterier som tillhör familjen Rhodobacteraceae inom proteobakteriesläktet. Dessa bakterier är kemoorganotrofa och kan oxidera en rad olika organiska substrat för sin växteenergi. De flesta arterna av Paracoccus är också fototrofa, vilket betyder att de kan använda ljus som energikälla genom fotosyntes. Släktet innehåller ett antal arter, varav den mest välkända är Paracoccus denitrificans, som är en modellorganism för studier av denitrifikation och cellulär respiration.

(+-)-N-(4-((aminoiminometyl)amino)-1-(((4-nitrofenyl)amino)karbonyl)butyl)bensamid. Ett kromogent (färgalstrande) substrat som medger direkt mätning av peptidhydrolasaktivitet, t ex papain och trypsin , genom kolorimetri. Substratet frigör p-nitroanilin som kromogen produkt.

Ett ämne som används som elektronbärare i stället för Warburgs flavinenzym i hexosmonofosfatsystemet och vid framställning av succinatdehydrogenas.

Etilaminer är ett centralstimulerande medel och anaestetikum som verkar genom att blockera återupptaget av dopamin, noradrenalin och serotonin i synapsklyftan. Det används inte som läkemedel men kan förekomma som en illegal drog.

"Fenaziner" är ett samlingsnamn för en grupp syntetiska föreningar med en speciell kemisk struktur, bestående av två benzenringar som är fästade vid varandra genom en nitrogenatom. Fenaziner har potentialen att agera som elektrontransportörer och har därför studerats inom områdena medicin och biologi för möjliga användningsområden, till exempel som läkemedel mot infektioner orsakade av mikroorganismer respektive som antioxidanter. Det bör dock poängteras att fenaziner ännu inte har blivit etablerade som kliniskt använda substanser inom medicinen.

Ett medel mot protozoer som alstras av Streptomyces cinnamonensis.

Diazoderivat av anilin som används som reaktionsmedel för sockerarter, ketoner och aldehyder.

Kolväteringar med två ketondelar i någon position. De kan substitueras i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.

En trypsinhibitor, eller Trypsinhämmare, är ett protein som binds till och nedsätter aktiviteten hos enzymet trypsin, som är involverat i protein- och peptidnedbrytning i kroppen.

Ett medel mot epilepsi som består av den aktiva metaboliten av trimetadion.

Prototypen för malariamedel, med en verkningsmekanism som inte är helt känd. Medlet har också använts för behandling av reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och sytemisk behandling av amöbaorsakad leverabscess.

*Alcaligenes faecalis* är en gramnegativ, aerob bakterie som förekommer naturligt i miljöer såsom vatten, jord och djurspillning. Den är en opportunistisk patogen hos människor, vilket betyder att den kan orsaka infektioner, särskilt hos immunsupprimerade individer. Infektioner som orsakas av *A. faecalis* innefattar urinvägsinfektioner, blodförgiftning och hud- och webbinfektioner. Den kan vara svår att behandla på grund av dess resistens mot flera antibiotika.

Serumglobuliner med hög molekylvikt.

En familj gramnegativa bakterier inom ordningen Methylophilales.

Föreningar med både en hydroxylgrupp (-OH) och en aminogrupp (-NH2).

I en enkel mening kan 'PQQ-kofaktor' definieras som ett koenzym eller en prostetisk grupp som hjälper till att katalysera en biokemisk reaktion i levande organismer, inklusive människor. PQQ står för pyrroloquinolinkinon, och det är ett mycket potent antioxidativt ämne som har visat sig ha potential som en närings supplement för att möjligen förbättra hälsa och livslängd. Som en del av ett enzym komplex kan PQQ-kofaktorn bidra till att underlätta elektronöverföringen mellan molekyler, vilket är nödvändigt för cellandningen och andra viktiga biokemiska processer i kroppen.

Cykliska tetrapyrroler som är uppbyggda på korrinskelettet.

Teobromin är ett mild stimulans och vasodilatator som naturligt förekommer i kakaobönor, choklad, te och colanötter. Det är strukturellt och farmakologiskt relaterat till koffein och kan ha liknande effekter på centrala nervsystemet. Teobromin är toxiskt för vissa djur, särskilt hundar och katter, och kan orsaka muskelrelaxation, ökad urinproduktion och i extrema fall till och med dödsfall.

Tryptophan är en essentiell aminosyra, som betyder att den måste införas genom kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv. Det är en building block för proteiner och spela en viktig roll i produktionen av neurotransmittor, såsom serotonin och melatonin, som är involverade i sömnschema reglering och humör.

Proteiner som har en eller fler hårt bundna metalljoner i sin struktur.

Ett släkte anaeroba, oregelbundet klotformade Methanosarcinales med orörliga medlemmar. De bildar inte endosporer. Dessa arkéer får sin energi genom att bilda metan från acetat, metanol, mono-, di- och trimetylamin, och möjligen kolmonoxid. De påträffas i sötvatten och havsmiljöer.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Organisk kemi handlar om studiet av kol-baserade föreningar, som ofta innehåller väte, syre, kväve, svavel, och halogener, och kan ha varierande komplexitet i deras struktur och funktion. Många organiska föreningar är biologiskt betydelsefulla, såsom kolhydrater, proteiner, lipider och nukleinsyror.

"Medicinhistoria är ett akademiskt ämne som undersöker utvecklingen, användningen och effekterna av medicinska behandlingsformer, teorier, institutioner och tekniker över tid, inklusive deras sociala, kulturella och politiska kontexter."

Alkylföreningar med en hydroxylgrupp. De klassificeras efter kolatomens förhållande: primära alkoholer (R-CH2OH), sekundära (R2-CHOH), tertiära (R3-COH).

I en enkel medicinsk betydelse är ett imin ett organisk förening som innehåller en funktionell grupp bestående av en kolatom bunden till två kväveatomer genom dubbla bindningar, med en av kväveatomerna som också är bunden till en annan substituent. Denna struktur skiljer sig från en amin, där kvävet endast har en singelbindning till kol. Iminer kan vara stabila eller innebära en reaktiv mellanprodukt i en kemisk reaktion. De kan också ingå i strukturen hos vissa biologiskt aktiva föreningar, såsom alkaloider och läkemedel.

Föreningar med femgrenad ring av fyra kol och en syreatom. De är aromatiska heterocykliska föreningar. Den reducerade formen är tetrahydrofuran.

In organic chemistry, a 'phenomenon' could refer to an observable event or trend related to the behavior or properties of organic compounds. This could include, for example, patterns in reactivity, structural relationships, or physical properties that are characteristic of certain classes of organic molecules. These phenomena can often be explained by underlying principles and theories in organic chemistry, such as electron distribution, molecular orbitals, and reaction mechanisms. Understanding these phenomena is crucial for predicting the behavior of organic compounds and designing new synthetic methods.