Den frivilliga delen av det amerikanska Medicare-programmet, omfattande sjukvårdstjänster utöver dem som ingår i den obligatoriska delen, som t ex hemsjukvård, öppenvård, laboratorieundersökningar m fl. Dessa förmåner förutsätter dock erläggande av en månatlig försäkringspremie.

En separat läkemedelsförsäkring kopplad till det amerikanska sjukförsäkringsprogrammet Medicare.

Amerikanskt lagstadgat sjukförsäkringsprogram (lag 89-97, 1965) som garanterar personer som fyllt 65 år, och andra med särskilda förmåner, rätt till sjukvård.

Den obligatoriska delen av det amerikanska Medicare-programmet, vilken med automatik omfattar alla som fyllt 65 år och alla yngre än 65 år med minst två års invaliditet, samt alla försäkrade arbetstagare som kräver dialys eller njurtransplantation.

Kostnadsförslag som utgör underlag för eventuell beställning av varor eller tjänster.

Ryggradsjusteringar utförda av en kiropraktor i syfte att minska trycket på ryggmärgen.

Förteckning över priser för tjänster eller åtgärder inom vård och tandvård.

Rätt till ersättningar eller tjänster enligt givna villkor i ett försäkringsbrev/försäkringsavtal.

Utrustning som är motståndskraftig mot förslitning och kan användas under lång tid. Hit hör t ex rullstolar, sjukhussängar, proteser osv.

Försäkringsvillkor som innebär att försäkringstagaren måste betala en viss del av utbetalt försäkringsbelopp. Detta är en amerikansk sjukvårdsförsäkringsmodell med flera varianter, med t ex självrisk, delförsäkring och delbetalning. Försäkringspremier räknas inte hit.

Försäkring för täckande av läkemedelskostnader.

Skatt på en individs, organisations eller företags nettoinkomster.

Frivillig tilläggsförsäkring till det amerikanska sjukförsäkringsprogrammet Medicare.

Ett försäkringsbolags granskning av ansvarsskyldighet och ersättningsbelopp för vissa tjänster. Den kan även omfatta bedömning av om fordringsägare eller förmånstagare eller förmånsgivare är kvalificerade, samt om förmånen täcks eller inte av annan försäkring, eller om ett försäkringsåtagande är nödvändigt och av rimlig kostnad och kvalitet.

Kriterier för att bestämma vilka patienter som skall ingå i vissa vårdprogram eller få tillgång till viss vård.

De utgifter en sjukvårdsinrättning eller -organisation har för sina läkemedel. Dessa utgör en del av den sjukvårdskostnad som belastar patienten.

Förfaringssätt för gottgörelse eller återbetalning för tjänster eller produkter.

De ersättningar som omfattas av ett försäkringsavtal med ett försäkringsbolag.

Betalning för sjukvårdstjänster som inte täcks av ersättning från tredje part, som t ex sjukförsäkring.

De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.

Kostnader för läkemedel som betalas av patienten.

Läkemedel som inte åtnjuter patentskydd. Sådana läkemedel kan produceras av flera tillverkare.

Hjälp med hantering och övervakning av medicinering för patienter som behandlas för cancer eller kronisk sjukdom, som t ex astma eller diabetes, rådgivning åt patienter och deras anhöriga om medicinering, samt allmän övervakning av läkemedelsbruk.

Förteckningar över läkemedel, läkemedelsrecept eller läkemedelsformuleringar, vilka är mindre uttömmande än farmakopéer.

En form av kompletterande, privat sjukförsäkring.

Minskning av kostnaderna i sin helhet för eller för delar av tillhandahållna varor eller tjänster.

Amerikanskt, federalt sjukvårdsprogram som garanterar sjukvård åt fattiga, medicinskt behövande personer.

Ifyllande av försäkringsgivarens blankett eller formulär för ersättningskrav.

Debiteringssystem baserat på att läkare eller annan vårdgivare debiterar för varje utförd tjänst eller varje vårdtillfälle. Ett sådant ersättningssystem står i kontrast till schablonersättning med fast lön, ersättning per invånare eller enligt fastställd budget/anslagsfinansiering, där ersättningen är oberoende av vilka, och hur många, tjänster som utförs.

Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.

Rapporterad förbrukning av läkemedel enligt sjukhusutredningar och andra statistiska utredningar, marknadsanalyser osv. Termen omfattar även lagerhållning, hamstring och patientanvändning.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Organisationer (juridiska personer), vars ändmål är att förvalta en beständig förmögenhet.

NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.

En situation där individer är ekonomiskt oförmögna att få erforderlig sjukvård utan att behöva beröva sig själva och sina beroende på mat, kläder, bostad eller andra livsnödvändigheter.

Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.

Matematiska eller statistiska metoder för beslutsstöd. Sådana används ofta vid medicinskt beslutsfattande.