Marinbiologi är ett forskningsfält som handlar om studiet av organismer och ekosystem som lever i marina (havs) miljöer.

En biologisk vetenskapsgren som omfattar djurens, växternas och mikroorganismernas ursprung, struktur, utveckling, växt, funktion, genetik och fortplantning.

I en enkel mening kan "aquatic organisms" definieras som levande väsen som lever och utvecklas i vattenmiljöer. Detta inkluderar både växter (till exempel alger och sjögräs) och djur (till exempel fiskar, blötdjur, kräftdjur och groddjur). Aquatic organisms kan vara marina (levande i saltvatten, till exempel i haven) eller ferska (levande i sötvatten, till exempel i sjöar, floder och vattendrag).

"Systembiologi är ett multidisciplinärt forskningsfält som kombinerar systemteknik, datavetenskap och biologi för att studera och förstå komplexa biologiska system som celler, vävnader och organismer på en systemnivå. Det innebär att man ser på interaktionerna mellan olika delar av ett system, såsom gener, proteiner och metaboliter, för att få en helhetlig förståelse av systemets funktion och beteende."

'Oceans and seas' are vast bodies of saltwater that cover about 71% of the Earth's surface, and they are interconnected as a single global ocean system, which is divided into several large basins, including the Pacific, Atlantic, Indian, Southern (Antarctic), and Arctic Oceans, each with distinct physical and biological characteristics.

Gifter som avges från marina växter eller djur. De omfattar specifika, definierade gifter som saknar egna termar, så som de från giftiga fiskar. Hit hör t ex clupeotoxin, pahutoxin, prymnesin och scombrotoxin.

Porifera, även kända som svampdjur, är en fylum inom djuren som består av filterande, marina organismer med en enklare kroppsbyggnad och ett asymmetriskt kroppslayering. De saknar organ och har en upphöjd struktur som kallas spongocoel, vilket är fylld med vatten för att cirkulera näringsämnen genom porer i deras kroppar. Porerna fungerar också som andningsorgan för att tillåta syre och näringsupptagning. Porifera innehåller en typ av amöbocyter, kallade choanocyter eller flimmerceller, som producerar flageller för att skapa en strömning av vatten genom porerna för filtrering och näringsintag.

En vetenskapsgren inriktad på studier av biologiska fenomen i form av molekylers kemiska och fysiska interaktioner.

Den gren av biologin som ägnar sig åt organismers utveckling och differentiering.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.

Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.

"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.

En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.

Synthetic biology is a multidisciplinary field that combines science and engineering to design and construct new biological parts, devices, and systems, or to redesign existing ones for useful purposes. It often involves the use of synthetic DNA components to create novel genetic circuits, pathways, and organisms with desired functions and properties. Synthetic biology has applications in various areas such as medicine, agriculture, energy, and environmental conservation.

Atlanten är det näst största havet på jordklotet, med en yta av 106 miljoner km2, vilket motsvarar en femtedel av jordens yta.

Fiskodlingsanläggningar.

Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.

I en medicinsk kontext kan "Stilla havet" referera till den stilla, lugna och ofta används som ett jämförelse med en del av människokroppen, nämligen bukhålan (abdomen). Termen "Stilla havet" används för att beskriva en situation där det inte finns någon synlig eller påträffad patologisk aktivitet i ett organ eller ett område inne i kroppen, särskilt inre organ. Det kan användas i bilddiagnostiska rapporter som ultraljud, CT-scan eller MRI för att beskriva en situation där inga avvikande fynd har konstaterats.

Djur som saknar ryggradspelare.

16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.

I medicinsk kontext, refererar "Medelhavet" vanligtvis till det Medelhavsdiäten, en matvanor och livsstilsrekommendation för att främja hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar. Det är inte en strikt plan utan snarare en flexibel riktlinje som inkluderar en hög andel frukter, grönsaker, nätotor, fisk, hälsosamma oljor (som olivolja) och näringsrika spannmål. Det är också känt för att begränsa intaget av rött kött, tillbehör, socker och salt. Originalstudien om Medelhavsdietet fokuserade på de traditionella matvanorna hos folk i Grekland, södra Italien och Spanien.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

"Biologisk mångfald" refererar till den genetiska, arterliga och ekologiska variationen som finns bland levande organismer, inklusive alla deras interaktioner med varandra och deras fysiska omgivning.

Plankton är en samlingsbeteckning för de organismar som lever i ett suspended state och drifts med vattnets strömningar i sjöar, hav och andra vattenmiljöer. Plankton består av både vegetativt plankton (fitoplankton) och djurplankton (zooplankton) och kan variera i storlek från mycket små encelleda alger och bakterier till större djursamhällen som kräftdjur och blötdjur. Plankton utgör en viktig del av näringskedjan i vattenmiljöer, då de bildar föda för många andra marina djur, inklusive fiskar och valar.

Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

I vatten fritt svävande småorganismer med fotosyntes. Benämningen är inte taxonomisk och anger levnadssätt (energiomsätting och rörlighet) snarare än specifik typ av organism. De allra flesta arter är encelliga alger. Viktiga grupper är diatoméer, dinoflagellater, cyanobakterier (blågröna alger), grönalger, kockolitoforider, kryptomonader och kiselflagellater.

'Vibrio' är ett släkte av gramnegativa, spiralformade eller stavformade bakterier som naturligt förekommer i vattenmiljöer, särskilt i kustnära och estuarina ekosystem med brackvatten. Många arter av Vibrio är kända för att orsaka sjukdomar hos människor, framför allt Vibrio vulnificus och Vibrio cholerae, som kan leda till allvarliga infektioner som till exempel matförgiftning eller sårinfektioner. Vibrio-bakterier är ofta förenade med vattenlevande djur, såsom skaldjur och fiskar, och smitta hos människor kan inträffa genom att äta rå eller underkokt skaldjurs kött eller genom öppna sår som utsätts för infekterad vatten.

DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.

Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.

Farmaceutiska ämnen eller föreningar av organiskt ursprung och vanligen framställda med biologiska metoder, och som för sin verkan är beroende av immunologisk aktivitet. De används för både diagnos oc h behandling (t ex pollenextrakt och vacciner).

"Alg, specifikt en typ av marine makroskopiska alger, även känd som seaweed, som kan vara filamentösa, bladlika eller klumpiga, och tillhör olika grupper inom riket Chromista, däribland bruna tang (Phaeophyceae), röda tang (Rhodophyta) och gröna tang (Chlorophyta), vilka alla är viktiga primärproducenter i marina ekosystem."

En grupp proteobakterier bestående av fakultativt anaeroba och fermenterande, gramnegativa bakterier.

Pinnipedia är en taxonomisk ordning som inkluderar havslevande däggdjur, såsom sälar, sjöleoparder och sjöbjörnar. Dessa djur är specialiserade för ett liv i vatten och på land, med kroppsbyggnader anpassade för simning och dykning. De har kraftiga extremiteter slutande i fenor, tjockt underhudsfett som isolering och en kraftfull svans hos vissa arter. Pinnipedia innehåller tre familjer: Otariidae (öronbjörnar), Odobenidae (valrossar) och Phocidae (sälar).

Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.

Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.

Protozoer tillhörande klassen Phytomastigophorea. De lever i havsvatten och förflyttar sig på ett roterande sätt genom vattnet med hjälp av såväl tvärställda som längsgående flageller.

Bivalvia är en klass av tvåskaliga, havslevande eller sötvattenslevande evertebrater, även kända som tvåklaffar. De har en uppbyggnad med två skal som är sammanlänkade med hinge-strukturer och muskler, vilket möjliggör att de kan öppnas och stängas för att skydda deras mjuka kroppsdelar. Många arter inom klassen har en sifon som används för att pumpa vatten genom eller under skalet för syreupptagning, näringsupptagning och reproduktion. Exempel på djur i denna grupp är musslor, humrar och clams.

Oceanografi är ett multidisciplinärt forskningsområde som innefattar studier av de fysiska, kemiska och biologiska processer som sker i oceanerna. Det omfattar också studier av interaktionerna mellan oceanerna och atmosfären, jordskorpan och biosfären.

Pseudoalteromonas är ett släkte av gram-negativa, aeroba, encelliga bakterier som tillhör familjen Pseudoalteromonadaceae. Dessa bakterier förekommer främst i marina miljöer och är kända för sin förmåga att producera en rad bioaktiva metaboliter med potential användning inom medicin, jordbruk och industri.

Nej, det är inte möjligt att ge en medicinsk definition av "Nordsjön", eftersom det är ett geografiskt begrepp som refererar till en del av världshaven belägen norr om Centraleuropa och södra Skandinavien, istället än någonting med direkt medicinsk relevans.

Alfaproteobakterier, eller Alphaproteobacteria, är en klass inom protebakterier (Proteobacteria) som inkluderar en rad olika bakteriestammar med varierande egenskaper och livsmönster. Denna grupp innehåller flera viktiga patogener hos människor, såsom Rickettsia, Bartonella och Brucella arter, men omfattar också symbiotiska bakterier som lever i association med växter och djur. Exempel på alfaproteobakterier är Rhizobium, som bildar noduler på rotsystemet hos vissa växter och fixerar atmosfärisk kväve till en form som kan användas av växten, samt SAR11-kladen, som utgör en av de vanligaste grupperna av marina bakterier.

Gastropoda är en systematisk grupp (taxon) inom djurriket som omfattar de flesta snäckor och blötdjur med en spiralformad skal. Det vetenskapliga namnet kommer från grekiskan och betyder "mage-fot" vilket refererar till deras särskilda kroppsplan där foten och magen är sammanvuxna. Gastropoderna utgör den största klassen bland blötdjuren och inkluderar en mängd välkända arter som exempelvis sniglar, musslor och havsbräckor.

Rhodophyta, också kända som rödalger, är en division av marine och sötvattenslevande alger. Dessa organismers celler innehåller fyloplaster istället för de mer vanliga chloroplasterna hos andra algdivisioner. Rhodophyta-celler har också unika kolesteroler och karotenoidpigment som ger dem deras röda färg, även om vissa arter kan vara gröna, bruna eller rosa.

Perciformes är en stor och mångfaldig ordning av strålfeniga fiskar, även känd som percariefiskar eller torskartade fiskar. Denna ordning innehåller över 10 000 arter, vilket gör den till den största och mest artrika bland alla ryggradsdjursgrupper. Perciformes omfattar en rad välkända fiskfamiljer som t.ex. laxfiskar (Salmonidae), sildfiskar (Clupeidae), abborrfiskar (Percidae) och tångsnärtefiskar (Zoarcidae). Fiskarna inom denna ordning är ofta små till medelstora, vanligen under 30 cm i längd, men några få arter kan bli mycket större. De flesta perciformfiskarna har en kompakt kroppsform och två ryggfenor, där den främre är tjockare och mer upphöjd än den

Sulfoniumföreningar är organiska föreningar som innehåller en sulfoniumgrupp, vilket är en positivt laddad svavelatom bundet till tre organiska grupper, vanligtvis alkyl- eller arylgrupper.

En näringskedja är ett sammanhang där olika levande organismer, inklusive växter och djur, är relaterade till varandra genom födointag och näringsomsättning. Den börjar med att solen energian för fotosyntesen i växter, som sedan konverteras till organisk materia via näringsupptag och assimilation. Dessa växter blir sedan föda åt herbivorer (växtätare), som därefter kan bli föda åt carnivorer (köttätare) eller omnivorer (allätare). När organismer dör, bryts deras kroppar ned av saprofyter (dekompositionsorganismer), vilket returnerar näringsämnen till jorden och står för starten på en ny näringskedja.

Roseobacter är ett släkte av proteobakterier som förekommer i marina miljöer världen över. De utgör en betydande del av den bakteriella biomassan i oceanerna och är involverade i en rad olika ekologiska processer, såsom näringsomsättning, koldioxidfixering och produktion av dimetylsulfid (DMS), ett gasmolekyl som har en betydande roll för klimatets reglering. Roseobacter-bakterier är också kända för sin förmåga att bryta ned organiska ämnen och producera vitaminer, som till exempel vitamin B12. Dessa bakterier kan variera i storlek från 0,5 till 2,0 mikrometer i diameter och har en gramm-negativ cellvägg. Släktet Roseobacter innehåller över 50 olika arter, som skiljer sig åt i sina genetiska och metaboliska egenskaper.

Polychaeta är en grupp ormarmade, marina, segmenterade djur som tillhör stammen ringmaskar (Annelida). De kännetecknas vanligtvis av att ha flera borst (setae) på varje segment och ett par par parapodier (liknande ben) som de använder för simning eller krypning. Polychaeter är mycket diversifierade och kan leva i en rad olika marina miljöer, från grunda vatten till djupt hav. De kan variera i storlek från några millimeter till flera meter långa. Många polychaeter är detritivorer eller filtratorer, men några är rovdjur och andra lever parasitiskt på andra marina djur. Exempel på kända polychaeter inkluderar sandmaskar (Nereis) och pälsspindlar (Aphrodita).

Phaeophyta är en taxonomisk division som inkluderar bruna alger, även kända som sjögräs. Dessa organismer består av flera cellagren och kan vara mycket stora i storlek. De flesta arterna lever i marina miljöer, men några kan hittas i sötvatten. Phaeophyta är kända för sin förmåga att utföra fotosyntes och innehåller ett pigment som ger dem deras distinkta bruna färg. De flesta arter har också en komplex livscykel med både haploida och diploida generationer. Phaeophyta inkluderar många ekonomiskt viktiga arter, såsom kelp, som används som mat, gödsel och för produktion av alginat, ett kolhydrathaltigt ämne som används i industriella tillämpningar.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

Ett fylum i riket Metazoa. Mollusker har mjuka, osegmenterade kroppar, med ett främre huvud, en massa av inre organ på ryggsidan och en fot på undersidan. De flesta har ett skyddande kalkskal. Fylet omfattar klasserna Gastropoda, Bivalvia, Cephalopoda, Aplacophora, Scaphopoda, Polyplacophora och Monoplacophora.

"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.

En klass koraller och sjöanemoner i fylet Cnidaria. Samtliga medlemmar förekommer endast i polypform. Medusastadiet saknas helt.

Ett hav som utgör ca en femtedel av jordens totala havsyta och som sträcker sig från Afrika i väster till Australien i öster, och från Asien i norr till Sydpolen i söder. Indiska oceanen är det tredje havsområdet i storlek efter Stilla havet och Atlanten.

'Ulva' är ett släkte av grönalger som tillhör divisonen Chlorophyta. Dessa alger är vanligt förekommande i marina och sötvattensmiljöer världen över. De är kända för sin snabba tillväxt och har potential att användas inom bioretention och andra typer av miljötillämpningar på grund av sin förmåga att ta upp näringsämnen från vatten. Släktet 'Ulva' innehåller många arter, varav en del är ätliga för människor och används som mat i olika delar av världen.

Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

I medicinsk kontext, er Palau et ø-stat i Stillehavet som består af omkring 200 øer, hvoraf de fleste er små og ubeboede. Det mest kendte sted på Palau er sandsynligvis det berygtede dykkested Rock Islands Southern Lagoon, som er en del af et UNESCO verdensarvssted. På grund af den unikke og smukke undervandsverden med koralsøer, skærgårde og rigelige maritime liv er Palau blevet et meget populært sted for dykning og snorkling. Derfor kan 'Palau' i en medicinsk kontekst defineres som et ø-baseret rejsemål, der tiltrækker turister verden over for at opleve dets undervandsverdens skatte.

Läran om förhållandet mellan organismer och deras omgivning, särskilt som det yttrar sig i naturliga kretslopp och rytmer, samhällsutveckling och -struktur, samspel mellan olika typer av organismer, geografisk fördelning och populationsförändringar.

Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.

Däggdjursordningen valar, som är uteslutande vattenlevande och påträffas i alla världshaven och vissa flodsystem. Bland valarna finns de enda djuren förutom elefanter som har större hjärna än människa n. De flesta har ögon väl anpassade för seende såväl under som över vatten och ett brett spektrum av läten, som används bl a för ekolokalisering. Deras viktigaste föda består av fisk, bläckfisk och kr äftdjur. De flesta lever i flock.

Gener i såväl prokaryoter som eukaryoter som transkriberas till det RNA som inlemmas i ribosomer. Prokaryota rRNA-gener finns i operoner spridda över genomet, medan eukaryota rRNA-gener är transkriptionsenheter av anhopningar av flera cistroner.

"Befolkningsdynamik" refererar till den studien och analysen av de demografiska förändringarna som sker inom en befolkning över tid, såsom födelsetal, dödlighet, migration och befolkningsstruktur. Det handlar om att förstå och förutse hur dessa faktorer påverkar varandra och den totala storleken, åldersfördelningen och geografiska koncentrationen av en population.

Den kontinent som täcker jordens sydpol. Antarktis är ett fastlandsområde med en yta på drygt 14 milj km2 och omfattande Västantarktis,

'Synechococcus' är ett släkte av cyanobakterier (blågröna bakterier) som är unika eftersom de kan utför fotosyntes och producera syre. Dessa encelliga organismer är mycket små, vanligtvis med en storlek på 0,6-1,5 Mikrometer i diameter, och förekommer globalt i olika aquatiska miljöer såsom hav, sjöar och sötvattenreservoarer. De är viktiga primärproducenter i världshaven och bidrar till en signifikant andel syreproduktionen på jorden. 'Synechococcus' har också potentialen att användas inom bioteknik för produktion av bioenergi och andra värdefulla ämnen.

Prochlorococcus är ett genus av cyanobakterier, även kända som blågröna bakterier, som lever i solbelysta vattenmassor i oceanerna världen över. Dessa små bakterier, med en storlek på cirka 0,5-1 mikrometer, är de minsta och mest talrika fotosyntetiserande organismerna på jorden och utgör en central del av oceanens primära produktion. De producerar organiska substans genom fotosyntes, använder sig av vatten som elektronkälla och koldioxid som kolkälla, och frigör syre som ett biprodukt. Prochlorococcus-stammar är specialiserade efter olika ekologiska nischer baserat på deras behov av ljus och näringsrikedom, vilket gör dem till en viktig komponent i oceanens biogeokemi och kolfixering.

Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.