Ytepitelhinnan i magsäcken. Den buktar in i lamina propria och bildar magsäcksgropar. Tubulära körtlar, typiska för de olika magsäcksområdena (kardia-, gastriska och pylorusområdet), mynnar ut i magsäcksgroparna. Magslemhinnan består av flera olika celltyper.
Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).
Inflammation i magslemhinnan, en skada som kan ses i samband med ett flertal olika sjukdomar.
Sårbildning i magslemhinnan pga kontakt med magsyra. Tillståndet förknippas ofta med Helicobacter pylori-infektion eller bruk av icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDS).
En spiralformad bakterie som ger upphov till magsjukdom hos människor. Den är en gramnegativ, ureaspositiv, krökt och något spiralformad organism som först isolerades 1982 från patienter med magsår i västra Australien. Helicobacter pylori fördes ursprungligen till släktet Campylobacter, men RNA-sekvensanalyser, fettsyraprofiler, tillväxtmönster och andra taxonomiska särdrag har visat att mikroorganismen borde tillhöra släktet Helicobacter. Dit överfördes den officiellt 1989.
Ytorna i munhålan, inkluderande tandköttets slemhinna, gommen, läpparna, kinderna, munbotten och andra delar. Slemhinnan består för det mesta av icke-keratiniserat, skiktat och skvamöst epitel som täcker muskelvävnad, ben eller körtlar, men som på vissa ställen kan uppvisa varierande grad av keratinisering.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Helicobacter, hos människor särskilt Helicobacter pyloris. De kliniska uttrycken är koncentrerade till magen, vanligtvis magslemhinnan, antrum och övre delen av tolvfingertarmen. Infektionen spelar stor roll för uppkomst av typ B-gastrit och magsår.
Sjukliga tillstånd i magen.
Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.
Tumörsjukdomar i magen.
Den vätska som utsöndras av magslemhinnan och som består av saltsyra, pepsinogener, inre faktor, gastrin, slem och bikarbonatjoner.
Parietalceller, även kända somoxyntceller, är en typ av cell i magmucosan som sekreterar hydroklorsyra och intracellulärt koldioxid till den intragastriska magvätskan, vilket sänker dess pH till 1-2 och skapar en miljö som är optimal för peptidasasaktivitet och proteinabsorption.
Ett tillstånd där en ursprungscelltyp ersätts av en annan, liknande celltyp.
"Slemhinnan (Mucosa) är den slim- och vätskebeläggda skikt som tapetserar de inre ytorna på kroppens hålrum och rör, exempelvis i mun, näsa, tarmar och könsorgan. Den består av epitelceller och underliggande bindväv och har en viktig funktion som skydd mot mekanisk skada, bakterier och andra främmande partiklar."
Saltsyra i magsaften.
'Antrum pyloricum' är den nedre, utvidgade delen av magsäcken som mynnar ut i muskelvävnaden i magmunnen (pylorus), vilken kontrollerar flödet av delvis sönderdelad mat till tolvfingertarmen.
Ansamling av histologiskt normal vävnad på "fel" plats.
Kronisk magkatarr med slemhinneatrofi.
En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.
I en enkel medicinsk definition, är magmukoser (eller magmukousmembran) ett slemhinneområde som har en särskild egenskap att producera ett stort ämnesomsättningssurt sekret, vilket hjälper till att skydda magsäcken från den sura gastrisk juice. Detta membran täcker inre ytan av magen och består av en flerskiktad epitel som inkluderar särskilda celltyper såsom produktionsceller för magsaft, glatt muskelceller och nervceller.
Pepsinogener är en grupp enzymer som produceras i magsäckens slemhinnor hos däggdjur, inklusive människan. De fungerar som proenzymer, vilket betyder att de är inaktiva föregångare till aktiva enzym. När pepsinogen exponeras för lågt pH-värde i magen konverteras det till det aktiva enzymet pepsin, som spjälkar proteiner i maten.
Olika preparat med varierande verkningsmekanismer som används för behandling och lindring av magsår och irritationer i mag-tarmkanalen.
Endoskopisk undersökning, behandling eller operation av magsäckens insida.
Ett släkte gramnegativa, spiralformade, sjukdomsalstrande bakterier som isolerats från tarmkanalen hos däggdjur, inklusive människa.
En stark, frätande syra som är ett vanligt reagensmedel i laboratoriet. Syran erhålls genom att klorväte löses i vatten. Kemisk formel är HCl. Magsyra utgörs av saltsyran i magsaften.
I en enda mening kan 'slemhinna' definieras som: "En slags slembildande, tät, skiktformad epitel som löper över ytor i kroppen och hjälper till att skydda dem från skada, infektion och uttorkning." Slemhinnan producerar slem, en vätska som innehåller vatten, salter, proteiner och andra substanser, vilket hjälper till att hålla ytan fuktig och glatt. Den finns i olika delar av kroppen, såsom näsa, mun, svalg, lungor, tarmar och könsorgan.
Den övre utvidgningen av magsäcken, ovanför incisura cardialis.
Pentagastrin är ett syntetiskt peptidhormon som används som diagnostiskt verktyg inom medicinen. Det stimulerar magsekretionen och frisätter gastrin, ett hormon som reglerar magsaftens sekretion. Pentagastrin används vid undersökningar av magsäckens funktion och för att diagnostisera tillstånd såsom gastrinom, en ovanlig sorts neuroendokrine tumör.
Tunntarmens översta del.
Cancerförstadier, eller precancerösa tillstånd, är cellförändringar som kan utvecklas till cancer om de inte behandlas, men som ännu inte har utvecklat alla karaktäristika för cancer, såsom invasiv växt eller spridning till andra delar av kroppen.
En medfödd missbildning kännetecknad av en utbuktning i ileum. Det är en kvarleva av embryots gulesäck, där äggulegången inte slutits.
En amin med depressoreffekt, erhållen genom enzymatisk dekarboxylering av histidin. Histamin är en kraftig stimulerare av utsöndringen i magen, ger sammandragning av luftrörens glatta muskulatur, verkar kärlvidgande och tjänar som centralt verkande nervsignalsubstans.
En färglös, klar och flyktig vätska (alkohol) med allmän kemisk formel C2H5OH. Den tas snabbt upp i tarmkanalen och sprids i hela kroppen. Etanol har bakteriedödande verkan och används som lokalt desinfektionsmedel. Den har utbredd användning som lösningsmedel och konserveringsmedel i t ex farmaceutiska preparat, och den utgör den viktigaste beståndsdelen i alkoholdrycker.
Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.
Re-epithelialization är en medicinsk term som refererar till den process där ett nytt lagret av epitelceller bildas och täcker över en sår yta eller en skadad hudyta. Detta är en naturlig del av läkningsprocessen, där celler i området runt skadan delar sig och migrerar för att stänga igen såret och återställa barriärfunktionen huden har mot yttre miljön. Re-epithelialization kan också stimuleras medicinskt genom användning av speciella behandlingar, som till exempel cellterapi eller topiska behandlingar med växtbaserade ämnen.
Ett asparaginendopeptidas av hydrolasklass som liknar katepsin D, men har en något bredare specificitet. EC 3.4.23.34.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
I en enkel medicinsk definition kan 'ureas' definieras som ett färglöst, luktlöst, giftigt lösningsmedel som produceras i levern som en slutprodukt av proteinmetabolismen hos däggdjur. Ureas består av två aminosyror som är kopplade till varandra genom en peptidbindning. Det är vattenlösligt och utsöndras vanligtvis från kroppen via urinen.
Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) som blockerar enzymet cyklooxygenas, som behövs för bildandet av prostaglandiner och andra autakoider. Det hämmar även polymorfa leukocyters motilitet.
Slemhinnornas sega sekret. Det innehåller mucin, vita blodkroppar, vatten, oorganiska salter och förbrukade celler.
Ett med histamin besläktat ämne, som fullständigt hämmar bindning av histamin till H2-receptorer. Cimetidin har en rad farmakologiska verkningar. Det hämmar utsöndring av magsaft, likaså frisättning a v pepsin och gastrin. Det blockerar även cytokrom P-450-aktivitet.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
A peptic wound is a type of tissue damage that occurs in the gastrointestinal tract, typically in the stomach or duodenum, as a result of the erosive action of digestive enzymes such as pepsin and hydrochloric acid.
(5Z,11-alfa,13E,15R)-11,15-dihydroxy-16,16-dimetyl-9-oxoprosta-5,13-dien-1-syra. En syntetisk prostaglandin E-analog som skyddar magslemhinnan, förhindrar sårbildning och främjar läkning av magsår. sk yddseffekten är oberoende av syrahämning. Den har också en kraftigt hämmande effekt på bukspottkörtelfunktioner och tillväxt av experimentella tumörer.
Pepsin A är ett enzym som produceras i magsäcken och hjälper till att bryta ner proteiner i maten till mindre peptider under magsäckens sura förhållanden.
Bakåtflöde av galla till framförallt den övre matsmältningskanalen, men även till bukspottskörteln.
Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.
Magsår beläget i tolvfingertarmen.
Tetragastrin är ett syntetiskt peptidhormon som består av fyra aminosyror och är analogt med det naturligt förekommande gastrin-4, ett hormon som produceras i magsäcken. Tetragastrin används vanligtvis i forsknings- och diagnostiska sammanhang för att stimulera magsekretion och gallans utsöndring.
En histamin H2-receptorantagonist som används mot magsår.
Mukoproteiner med hög molekylvikt som bildar en skyddande hinna på epitelcellers yta, där de bildar en barriär mot partiklar och mikroorganismer. Membranbundna muciner kan spela ytterligare roller i interaktioner mellan proteiner på cellytan.
Den del av nässlemhinnan som innehåller ändarna av de sensoriska nerverna för lukt, belägna i valvet i varje näshåla. Det gulbruna luktepitelet består av luktreceptornervceller, borstceller, stamceller och tillhörande luktkörtlar.
Det vanligaste och biologiskt mest aktiva prostaglandinet hos däggdjur. Det uppvisar de flesta av prostaglandinernas typiska, biologiska verkningsmekanismer och har använts i stor omfattning som oxytociskt medel.
'Prostaglandin E, syntetiska' refererar till artificiellt framställda analoger av naturligt förekommande prostaglandiner, som är en grupp lipidmolekyler involverade i inflammation, smärta, feber och andra fysiologiska processer, med syfte att efterlikna eller påverka specifika biologiska aktiviteter av de naturliga prostaglandinernas E-receptorer inom kroppen.
En art gramnegativa, spiralformade bakterier som förekommer i magslemhinnan och som är förknippad med kronisk antrumgastrit. Bakterien påvisades första gången i endoskopiprover från patienter som undersöktes för Helicobacter pylori-förekomst.
Den del av magen som övergår i tolvfingertarmen. Den karaktäriseras av tjocka cirkelformade muskelskikt, magmunsringmuskeln, som reglerar öppning och stängning av magsäcken.
Epitelceller som bildar ett basskikt till magsäckskörtlarna. Zymogencellerna syntetiserar och utsöndrar pepsinogen, en prekursor till enzymet pepsin.
Förutom sin antiinflammatoriska verkan har dessa preparat också smärtstillande och febernedsättande effekt. De används främst vid kronisk artrit och vissa tillstånd med smärtande och inflammerad mjuk vävnad. De blockerar prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenas, som omvandlar arakidonsyra till cykliska endoperoxider.
Slemhinneytan i struphuvudet, bestående av olika sorters epitelceller, som varierar från skivepitel i den övre delen av struphuvudet till flimmerhårsepitel i resten av struphuvudet, bägarceller, och körtrlar av både slemceller och serösa celler.
Omeprazol är ett protonpumpshämmande läkemedel som används för att behandla mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, såsom gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), Zollinger-Ellisons syndrom och magulcusor. Det fungerar genom att blockera den aktiva platsen för en protonpumpa i magcellernas syrasekretoriska kanaler, vilket reducerar mängden syra som produceras i magsäcken.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Pepsinogen A är ett proenzym, det vill säga ett inaktivt enzym som aktiveras när det exponeras för lågt pH, och är den prekursorform av pepsin som produceras i magmukosan hos människor. Det används som en markör vid screening av gastrisk cancer, då ökade nivåer av Pepsinogen A i serum kan indikera magmucosabeslutning eller atrofi, vilket är ett tidigt stadium i utvecklingen av gastrisk cancer.
Sukralfat är ett medel som används vid behandling av sårbarhet, smärta och ulceration i mag-tarmkanalen, genom att skydda slemhinnan och stimulera läkning. Det är en basiskt joniskt komplex polymer av sockerarten sukros, som bildar ett skyddande skikt över slemhinnan och neutraliserar den sura miljön i mag-tarmkanalen.
En art av Helicobacter som koloniserar magen hos laboratoriemöss, katter och hundar. Bakterieförekomsten är förknippad med lymffollikelhyperplasi och mild gastrit hos katter.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Det segment av muskelvävnad och hinnor som sträcker sig från svalget till magsäcken.
Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.
Prototypsubstansen för behandling av milda till medelsvåra smärtor. Den utgör den verksamma beståndsdelen i smärtstillande läkemedel som aspirin, albyl, magnecyl m fl och har antiinflammatoriska och f ebernedsättande egenskaper. Genom att hämma cyklooxygenas hämmar den också prostaglandinbiosyntesen. Acetylsalicylsyra hindrar dessutom blodproppsbildning och används för att förebygga tromboser.
Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Felbelägen magslemhinna i nedersta delen av matstrupen med ökad risk för utveckling av sår (Barrets ulkus), som leder till förträngning (Matstrupsförträngning).
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Läkemedel som selektivt binder till, men inte aktiverar histamin H2-receptorer, och därmed blockerar verkan av histamin. Deras viktigaste kliniska effekt är att de hämmar syrautsöndring vid behandling av magsår. De kan även påverka glatt muskulatur. Vissa av medlen i denna klass har kraftig effekt på det centrala nervsystemet, men dessa verkningsmekanismer är inte klarlagda.
En grupp dominant och oberoende nedärvda antigen knutna till ABO-blodfaktorerna. De är glykolipider i plasma och utsöndringar som kan fästa vid erytrocyter. Fenotypen Le(b) är resultatet av samverkan mellan Le-genen Le(a) och generna för ABO-blodgrupperna.
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i mag-tarmkanalen.
I en enkel medicinsk kontext kan 'Pteridium' referera till ett släkte av ormbunkar, med det vetenskapliga namnet *Pteridium aquilinum*, även känt som brunag, jättesvansormbunk eller vanlig svansormbunk. Denna art är världens vanligaste ormbunk och kan påträffas över hela jorden.
Placering av kropp eller föremål eller delar därav i en vätska.
Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.
En grupp basala granularceller i tarmarna, vars korn lätt färgas med silver- eller kromsalter. Cellerna utsöndrar serotonin, substans P och enkefaliner. Det finns tre typer: de i magslemhinnan, i tolvfingertarmen och i tarmarna.
Matsmältningsstörningar.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
En i vatten olöslig terpenfettsyra som används för behandling av mag-tarmsår. Den bidrar till läkning och förbättrad funktionalitet hos slemhinnevävnad.
Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.
Sjukliga förändringar i matstrupen.
Störningar orsakade av missbruk eller överkonsumtion av alkohol.
Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.
Oregelbundet formade argyrofila celler som producerar histamin, kromogranin A/pankreastatin, samt en än så länge icke identifierad peptidhormon. De utgör den talrikaste typen av enokrina celler i magsäckens syraproducerande slemhinna. Dessa celler reagerar på gastrin genom att frisläppa sina sekretoriska ämnen, och denna histaminkälla fungerar som den positiva parakrina stimulatorn för utsöndring av saltsyra från parietalcellen.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
I-blodgruppssystemet är ett av 35 kända blodgruppsystem hos människor, identifierat första gången 1927. Det består av antigen som kallas ABO-antigener och dessa finns på röda blodkroppars yta. I-blodgruppssystemet innehåller endast ett antigen, kallat "I" eller "i", som är en varianter av ABO-antigenet.
Ett släkte av bakterier i reproduktionsorgan, tarmkanal och munhåla hos djur och människor. Några arter är patogena.
Cyclooxygenase-1 (COX-1) är ett enzym involverat i prostaglandinsyntesen, som producerar prostaglandiner, tromboxaner och leveranshormonliknande substanser (PGES) från arakidonsyra under fysiologiska förhållanden. Det hör till enzymklassen oxidoreduktaser och är konstitutivt uttryckt i många celltyper, inklusive endotelceller, fibroblaster och monocyter/makrofager. COX-1 producerar prostaglandiner som skyddar mag- och tarmepitel, reglerar reninsekretion och blodtrycket samt underhåller nyttigheten hos aggregerande plattor.
Magkatarr med hypertrofiska slemhinneveck. Till symtomen hör kräkningar, diarré, viktminskning, kraftigt ökad slemproduktion och hypoproteinemi.
"Natriumpertechnetat Tc 99m" är ett radioträus medicine preparat som används inom diagnostisk medicin, särskilt inom kardiologi och neurologi. Preparatet består av den radioaktiva isotopen Teknetium-99m (Tc-99m) som är kopplad till ett organospecifikt vektormolekyl, i detta fall natriumpertechnetat. När patienten injiceras med preparatet kan man följa dess distribution och upptag i olika vävnader genom att registrera de gammastrålar som avges vid Tc-99ms radioaktiva sönderfall. Detta möjliggör visuell visualisering och funktionell utvärdering av olika organ och system i kroppen, exempelvis hjärtats blodförsörjning eller skelettets struktur.
Duodenogastrisk reflux (DGR) refererer til den tilbagevending af indhold fra duodenum (den øverste del af tarmsystemet) til mavesækken. Dette kan føre til en forstyrrelse i mavesækkens pH-balance, da duodenumindholdet normalt har et højere pH-værdi end magen indhold. Denne tilbagevending kan irritere mavesækken og forårsage symptomer som surt opstød, smerter i maven og opblæhhed.
Onormal förbindelse med magsäcken.
Prostaglandin E (PGE) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmedierande molekyler involverade i en rad fysiologiska processer inom kroppen, såsom inflammation, smärta, feber och blodflödesreglering. PGE är specifikt associerad med smärtreduktion, samt med relaxation av muskler i luftrör och matstrupe. Det finns också forskning som visar att PGE kan ha en roll i skyddet av mag-tarm-trakten.
Ett glykoprotein som utsöndras av magkörtlarna och som är nödvändigt för upptag av vitamin B12. Brist på denna faktor leder till perniciös anemi.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Hyperplasi är en term inom histologi och patologi som betecknar ökat celltal i ett vävnadsområde, vanligen orsakat av ökad cellproliferation. Detta skiljer sig från hypertrofi, där cellerna blir större men antalet celler förblir oförändrat. Hyperplasi kan vara fysiologisk eller patologisk och kan bero på olika orsaker som hormonella störningar, irritation, inflammation eller neoplastiska tillväxt. I allmänhet är hyperplasi en reversibel process, men i vissa fall kan den leda till onormal vävnads- eller organförändring och öka risken för cancerutveckling.
En underfamilj under Muridae (råttdjur), bestående av flera släkten, inkl. Gerbillus, Rhombomys, Tatera, Meriones och Psammomys.
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Förbränning av fingerborgstora klumpar av smulade, torra löv (moxa) på huden över akupunkturpunkter. Minibriketterna innehåller vanligtvis blad av malört.
Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.
Brist eller avsaknad av saltsyra i magsaften trots stimulering till vätskeproduktion i magsäcken.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Analys av magsaften för bestämning av syrahalten.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
En megaloblastanemi som förekommer hos barn, men som är vanligare senare i livet, och som kännetecknas av histaminfast aklorhydri. Laboratorie- och klinisk diagnos baseras på vitamin B12-malabsorption pga av magslemhinnans förmåga att producera intrinsic factor.
La reacción de Perjodsäure-Schiff, también conocida como la reacción de periodato de Schiff, es una técnica analítica utilizada para determinar la concentración de aldehídos y cetonas en una muestra. Implica la formación de un ion oxidonio entre el carbono carbonílico y el nitrógeno de un reactivo de Schiff, seguida de la oxidación del ion oxidonio a un grupo carboxilo por perjodato de sodio. La cantidad de dióxido de carbono liberado durante este proceso se mide y se utiliza para calcular la concentración de aldehídos o cetonas en la muestra original. Es una reacción sensible, selectiva y específica que se ha utilizado en diversas aplicaciones analíticas y clínicas.
Kirurgiskt avlägsnande av hela (total gastrektomi) eller del av (partiell gastrektomi) magsäcken.
Ghrelin är ett hormon som produceras i magsäcken och styr aptiten, kroppsvikten och energibalansen. Det ökar känslan av hunger och stimulerar insulinfreisättning från bukspottkörteln.
Onormalt blodflödesmotstånd i leverns portasystem, vilket ofta förekommer vid skrumplever och portvensobstruktion.
Atrofi. Minskning eller degenerering av vävnad av olika orsaker.
En histaminantagonist som tycks blockera såväl H2- som H3-histaminreceptorer. Den har använts för sårbehandling.
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
Ett enzym som katalyserar dekarboxylering av histidin till histamin och koldioxid. Det fordrar pyridoxalfosfat i djurvävnader, men inte i mikroorganismer. EC 4.1.1.22.
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.
Pepsinogen C er ein forekomstform av pepsinogentymelløyden som produseres i magsækkens slimhinner og brukes i magesaftenproduseringen. Det er ikke så viktig som pepsinogen I og II for klinisk testing og har ingen kjente medisinske betydninger på grunn av sine lave nivåer i kroppen.
"Tolvfingertarmens sjukdomar" refererar till ett brett spektrum av medfödda eller förvärvade tillstånd som drabbar tolvfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen. Dessa sjukdomar kan variera från strukturella abnormaliteter, funktionella störningar, till inflammatoriska eller infektionsrelaterade tillstånd. Exempel på tolvfingertarmens sjukdomar inkluderar Crohns sjukdom, celiaki, duodenit, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), Zöllinger-Ellison-syndrom och Meckels divertikel, samt anatomiska avvikelser som duodenalstenos och duodenalulcus.
Den del av magsäcken som blir kvar efter magoperation, t ex gastrektomi eller gastroenterostomi vid magcancer eller magsår. Magsäcksåterstoden är en vanlig plats för tumörer, som kallas stumpcancer.
Det viktigaste systemet för gruppering av mänskligt blod, baserat på förekomst eller frånvaro av två antigener, A och B. När varken A eller B förekommer är blodet av grupp 0, när bägge förekommer är blodet av grupp AB. A och B är genetiska faktorer som bestämmer förekomsten av enzymer för syntes av vissa glykoproteiner huvudsakligen i erytrocytmembranet.
Beteckning för livskraft i kinesisk filosofi. Denna kraft anses kunna påverkas eller styras av t ex akupunktur eller rörelseövningar (som i qigong). Begreppet qi, som ursprungligen avsåg luftström eller andedräkt, har senare kommit att få betydelsen ande, som i grekiskans pneuma och latinets spiritus.
Fysisk tvång innebär att en person mot sin vilja utsätts för tvångsfullständig kontroll över sitt kroppsliga tillstånd eller rörelsefrihet, vanligen orsakat av ett annat persons fysiska styrka eller användande av mekaniska hjälpmedel.
Gastrinproducerande celler, också kända som G-celler, är en typ av hormonproducerande celler som finns i mag-tarmkanalen hos däggdjur. Dessa celler producerar och sekreterar gastrinet, ett peptidhormon som stimulerar frisättningen av hydroklorisk acid och pepsinogen från slidcellerna i magsäcken för att underlätta proteinavdigringen. Gastrinproducerande celler är koncentrerade i magsäckens fundus och antrum, men de kan även hittas i tjocktarmen och i bukspottkörteln.
Ett glykolipidiskt, icke artspecifikt antigen, som utlöser produktion av fårantihemolysin. Det förekommer på vävnadsceller hos många arter, men saknas hos människor. Antigenet påträffas i många infektionsframkallande organismer.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Sekretionshastighet" refererar till mängden sekret som produceras och utsöndras från en körtel per tidsenhet. Det kan appliceras på olika kroppsliga system, såsom speicheldrüsor (spottkörtlar), levern och lungorna. I en enkel mening: "Sekretionshastigheten är hastigheten på sekretering av ett specifikt sekret från en körtel."
Ett läkemedel med smärtstillande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper, men användning ger risk för agranulocytos.
Betankolföreningar, även kända som hepatiska steatoosi, är ett tillstånd där det abnormt ansamlas fett (triglycerider) i leverceller (hepatocyter), vilket orsakar cellskador och leverinflammation.
Pepstatiner är en grupp proteaser, enzymer som bryter ned proteiner, som hämmas av pepsin-inhibitorer och har sin aktivitet optimalförhöjd vid lågt pH. De är aspartylproteaser och förekommer naturligt hos djur, växter och mikroorganismer. Pepstatiner används inom forskning för att studera proteas och deras mekanismer.
Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.
Föreningar eller ämnen som reagerar med cyklooxygenas (prostaglandin-endoperoxidsyntas) och därmed hindrar detta från att ingå substrat-enzymkombination med arakidonsyra och bilda eikosanoider, prostaglandiner och tromboxaner.
Du söker efter en medicinsk definition på "Tolvfingertarmsinflammation", även känt som duodenit. Det är en inflammatorisk tillstånd i tolvfingertarmen (duodenum), vilket är den första delen av tunntarmen. Den kan orsakas av infektioner, irritanter eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på duodenit kan inkludera buksmärta, diarré, kräkningar och viktminskning. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen men kan innefatta antibiotika eller antiinflammatoriska läkemedel.
Taurocholsårs syndrome, eller primär skovsmuldssjukan, är en sällsynt genetisk leversjukdom orsakad av en mutation i TAT-genen, vilket leder till onormalt höga nivåer av taurocholsyra i gallan. Detta kan resultera i skovsmuldsliknande skador på levercellerna och eventuell progressiv leverinsufficiens.