Magnesiumsulfat
Förening som bildar små, färglösa kristaller och används som kramplösande och laxerande medel och som elektrolyttillskott vid behandling av preeklampsi och eklampsi. Medlet ger direkt blockering av verkningspotentialerna i livmoderväggens muskelceller. Retning och sammandragning kopplas isär, vilket minskar sammandragningarnas frekvens och styrka.
Tokolytika
Tokolytika är en grupp läkemedel som används för att slappna av musklerna i livmodern (uterus) och på så sätt förebygga eller behandla förtida kontraktioner under graviditet. Detta kan hjälpa att förhindra förtidig födsel. Tokolytika verkar genom att blockera några av de signalsubstanser som orsakar muskelkontraktioner i livmodern, till exempel prostaglandiner och kalciumjoner. Exempel på tokolytika inkluderar nifedipin, terbutalin och atosiban.
Magnesium
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Magnesiumbrist
Ett näringsbristtillstånd som framkallas av brist på magnesium i födan och som kännetecknas av anorexi, illamående, kräkningar, trötthet och svaghet. Symtomen utgörs av parestesi, muskelkramper, retlighet, nedsatt uppmärksamhet och förvirring, som kan ge sig till känna först efter flera månader. Brist på magnesium i kroppsvävnaderna kan föreligga trots normala blodvärden. Magnesiumbrist kan dessutom vara organselektiv, då vissa vävnader uppvisar brist före andra.
Mars
Havandeskapsförgiftning
Läkemedelsinkompatibilitet
Heterophyidae
Heparitinsulfat
Rymdmiljö
Magnesiumföreningar
Oorganiska föreningar, i vilka magnesium ingår som fast beståndsdel i molekylen.
Cerebral pares
En heterogen grupp av icke fortskridande motoriska störningar orsakade av kronisk hjärnskada, som uppkommit under prenataltiden, perinatalperioden eller de allra första levnadsåren. De fyra viktigaste undertyperna är spastisk förlamning, atetos, ataktisk och blandad cerebral pares, bland vilka de spastiska formerna är vanligast förekommande. Störningarna kan variera mellan försämrad finmotorisk ko ntroll och svåra spasmer i samtliga lemmar. Spastisk diplegi (Littles sjukdom) är den vanligaste subtypen. Syn. hjärnförlamning.
Graviditet
Bedövning vid förlossning
Magnesiumoxid
Sugmaskinfektioner
En sugmaskinfektion är en infektion orsakad av den parasitiska masken Enterobius vermicularis, även känd som pinworm eller sugmask. Denna typ av infektion är mycket vanlig och förekommer ofta hos barn. Sugmaskar lever i tjocktarmen och kvinnan lägger ägg i området runt anus, vilket kan orsaka pruritus (kittling eller klåda). Infektionen sprids vanligtvis genom nära personlig kontakt eller genom att infekterade hushållsmedlemmar inte tvättar sig noggrant efter toalettbesök. För att diagnostisera en sugmaskinfektion tas ofta stickprover från underkläder eller sänglinnen och analyseras för ägg. Behandlingen består vanligtvis av mediciner som dödar parasiten, till exempel mebendazol eller pyrantelpamoat. För att förebygga en ny infektion rekommenderas god personlig hygien
Mödradödlighet
Dödlighet till följd av komplikationer under graviditet och förlossning i en given population.