Ett släkte liljeartade örtväxter omfattande lök (Allium cepa), vitlök (A. sativum), gräslök (A. schoenoprasum), purjolök (A. porrum), prydnadsväxten jättelök (A. giganteum) m fl. Många arter producera r skarpt smakande, både bakteriostatiska och fysiologiskt aktiva ämnen. De används i matlagning och inom den traditionella medicinen.

I en medicinsk kontext, är lökar (Allium sativum) ett krydda och läkeväxt som har använts traditionellt för att behandla olika hälsotillstånd, såsom infektioner, högt blodtryck och kolesterolnivåer. Löken innehåller flera aktiva ämnen, däribland allicin, som är känd för sina antibakteriella, antivirala och antiinflammatoriska egenskaper.

Vitlök (Allium sativum) tillhör familjen Liliaceae och används som krydda och inom folkmedicin. Den innehåller allicin, den skarpa beståndsdel som anses kunna sänka kolesterolhalten i blodet och hämma proppbildning. Fall av vitlöksallergi och vitlöksutlöst astma har rapporterats.

'Gräslök' (Allium ursinum) är ett växtart som tillhör lökväxterna och innehåller kemiska föreningar som kan ha antibiotiska, antivirala och antiinflammatoriska egenskaper.

Benämning på föreningar med gruppen CH2=CHCH2-. Finns i bl a vitlök och senapsolja.

Enligt Medicin.com är en schalottenlök (fransk lök) en sorts mildvänlig lök som tillhör löksläktet (Allium), och har en aromatisk smak som ligger närmast vitlök men är något sötare. Den används ofta i matlagning för att ge smak till rätter.

En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.

Sulfinsyror är organiska sulfurföreningar som innehåller en funktionell grupp med strukturen R-S(O)H, där R är en organisk rest och S(O)H är en sulfin syrefunktion. De kan betraktas som delvis oxiderade derivat av tioler (även kända som svaveletsyror), med en syrareaktivitet jämförbar med alkoholer.

Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.

Svavelföreningar är kemiska föreningar som innehåller svavelatomer, ofta i form av en- eller multipelbundna svavel-svavelbindningar, och kan variera i sin komplexitet från enkla diatomiska molekyler som vätesulfid (H2S) till större, mer organiska molekyler som proteiner, där svavelföreningar som cystein och metionin är essentiella byggstenar.