Infektioner i nervsystemet, orsakade av fästingburna spiroketer i gruppen Borrelia burgdorferi. Sjukdomen kan påverka delar av både det centrala och det perifera nervsystemet tillsammans eller var för sig. Vanliga kliniska tecken är lymfocytisk meningit, skallneuropati (oftast i ansiktet), polyradikulopati, samt lindriga störningar av minnet och andra kognitiva funktioner. Mer sällan kan en mer omfattande inflammation av det centrala nervsystemet (encefalomyelit) tillstöta. I det perifera nervsystemet är B. burgdorferi-infektion förknippad med mononeuritis multiplex och polyradikuloneurit.
Infektionssjukdom orsakad av spiroketen Borrelia burgdorferi, som huvudsakligen överförs av fästingarna Ixodes dammini och pacificus i Amerika och Ixodes ricinis i Europa. Sjukdomen kännetecknas av hudsymtom såväl i tidigt som sent stadium, påverkan på nervsystemet, hjärtat, ögonen och lederna i varierande grad. Sjukdomen gick tidigare under namnet Lymeartrit och påvisades första gången vid Old Lyme i Connecticut.
Gramnegativa, spiralformade bakterier tillhörande Borreliasläktet som ger upphov till infektionssjukdomen borrelios (Lyme disease). Gruppen innehåller ett flertal specifika arter, så som B. afzelii, B. garinii och den egentliga B. burgdorferi. Dessa spiroketer överförs vanligen via fästingar av släktet Ixodes.
Ett syndrom kännetecknat av plötslig, ensidig ansiktsförlamning som tilltar under de följande 2-5 dagarna. Hornhinneskada kan uppstå i samband med försvagning av ögats ringmuskel och oförmåga att slut a ögat. Ofta föregås paresen av smärta bakom örat. Tillståndet kan bero på infektion med humant herpesvirus-1.
Stort eller fullständigt bortfall av motoriska muskelfunktioner i ansiktet. Tillståndet kan bero på central eller perifer skada. Skador på nervbanor i centrala nervsystemet från hjärnbarken till ansiktets nervkärnor i pons medför muskelsvaghet som oftast ej omfattar pannans muskler. Ansiktsnervsjukdomar ger vanligtvis generaliserad, halvsidig ansiktssvaghet. Sjukdomar i de neuromuskulära förbindelserna och muskelsjukdomar kan också ge upphov till ansiktsförlamning eller -försvagning.
En bakterie tillhörande Borrelia burgdorferigruppen. Den ger upphov till borrelios (även kallad Lyme disease).
Ett släkte gramnegativa, anaeroba, spiralformade bakterier med flera arter som kan framkalla återkommande feber hos människor och djur.
Sjukdomstillstånd eller skador som är begränsade till en enda perifer nerv eller som inte kan vara tecken på diffus perifer nervfunktionsstörning. Multiplex mononeuropati avser tillstånd kännetecknade av skador på flera enskilda nerver. Mononeuropatier kan ha en rad olika orsaker, som t ex ischemi, fysisk skada, tryckskada, bindvävssjukdomar, belastningsskador eller andra tillstånd.
alfa(1-24)-kortikotropin. En syntetisk polypeptid med adrenokortikotrop verkan.
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
Ett syntetiskt tetracyklinderivat med liknande antimikrobiell verkan. Djurförsök visar att det ger mindre missfärgning av tänderna än andra tetracykliner. I vissa områden används det för behandling av klorokinresistent falciparummalaria.
En djupt belägen typ av ringformad hudrodnad som följer på fästingbett. Det är ett primärt symtom vid Lyme-borrelios. Bettstället får en röd blemma, som utvidgar sig radiellt som ett icke-fjällande, palpabelt band, och som klarnar centralt. Tillståndet är ofta associerat med systemiska symtom, så som frossa, feber, huvudvärk, illamående, kräkningar, trötthet, ryggont och nackstelhet.
Olika sorters teknik för att genomföra undersökningar vid diagnos och behandling av sjukdomar.
Lokaler, utrustade för undersökningsarbete.
Infektionssjukdomar orsakade av bakterier tillhörande släktet Borrelia.
Tiden från 1901 till 2000.
Det största släktet fästingar inom familjen Ixodidae, med fler än 200 arter. Många angriper människor och andra däggdjur, och ett flertal överför sjukdomar som borrelios, TBE och Kyasanurskogssjukan (endemisk, fästingöverförd flavivirusinfektion i Kyasanurskogen i Indien).
En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.
Ett tillstånd där funktionell slemhinnevävnad påträffas utanför livmodern. Det är vanligtvis begränsat till bäckenet och omfattar äggstockarna, ligament, cul de sac och den uterovesikala bukhinnan.
Inflammation i magslemhinnan, en skada som kan ses i samband med ett flertal olika sjukdomar.
En spiralformad bakterie som ger upphov till magsjukdom hos människor. Den är en gramnegativ, ureaspositiv, krökt och något spiralformad organism som först isolerades 1982 från patienter med magsår i västra Australien. Helicobacter pylori fördes ursprungligen till släktet Campylobacter, men RNA-sekvensanalyser, fettsyraprofiler, tillväxtmönster och andra taxonomiska särdrag har visat att mikroorganismen borde tillhöra släktet Helicobacter. Dit överfördes den officiellt 1989.
Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.
Partiell eller fullständig återhämtning till normal eller egentlig fysiologisk aktivitet i ett organ eller en kroppsdel efter sjukdom eller skada.
Komplex, mental funktion som utgörs av fyra distinkta faser: 1) memorering eller inlärning, 2) retention eller minnesbehållning, 3) återkallande och 4) igenkännande. Kliniskt brukar man dela in minnet i omedelbart minne, korttidsminne ("närminne") och långtidsminne ("fjärrminne").
Medlemmar av klassen Arachnida, särskilt spindlar, skorpioner, kvalster och fästingar, som sprider smittsamma mikroorganismer från en värd till en annan eller från omgivningen till en levande värd.
Monarki i Nordeuropa, med landgräns mot Tyskland i söder och med havsgräns mot den skandinaviska halvön i öster och norr. Landet utgörs av en stor halvö, Jylland, och ett stort antal öar, varav två större är Fyn och Själland. Geografiskt skild från Danmark är Bornholm, som ligger längre österut i
Intellektuell process som innebär upptäckten eller fastställandet av ett objektivt eller egentligt förhållande mellan två ting eller begrepp; en persons förmåga att göra ett omdöme; den process som tydliggör och bekräftar ett begrepps verkliga mening; en kritisk värdering av en person eller situation.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.
Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.
Infektioner orsakade av olika bakterier.
Läkekonst baserad på kulturella sedvänjor som går från generation till generation. Hit hör behandlingsritualer med mystik och magi, örtterapi och andra behandlingsformer som inte har någon förklaring i modern medicin.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En rad sjukdomstillstånd som påverkar käkledens anatomiska och funtionella egenskaper. Faktorer som bidrar till tillståndens komplexitet beror på ledens förhållande till tänder och tuggande och de symtom från andra områden som har samband med smärtor i käkleden, samt svårigheterna att använda traditionell diagnostisk teknik vid käkledspatologi, då vävnad sällan tas och röntgen är otillräcklig eller ospecifik. Vanliga sjukdomstillstånd är missbildningar, fysiska skador, subluxation, luxation, artrit och tumörer.