Inflammation i lungsäckshinnorna. Om den parietala hinnan omfattas, uppträder bröstsmärta från lungsäcken.

Tuberkulos i den serösa hinnan som bekläder brösthålan och omger lungorna.

Vätskeutgjutning i lungsäcken, även känd som pleuravällning eller pleuraflüssighet, är en patologisk tillstånd där ödematiskt vätska accumulerar mellan de två lager av pleura, det yttre och det inre lungmembranet, orsakad av olika sjukdomsförlopp som hjärtsvikt, leverinsufficiens, pneumoni eller cancer, vilket kan komprimerar lungorna och leda till andningssvårigheter.

Ett vattenlösligt extrakt från rödalger, främst Chondrus crispus, som lever längs Nordamericas och Europas atlantkuster. Det används som stabiliseringsmedel, emulgeringsmedel (t ex vid chokladframstäl lning) och som klarningsmedel.

Den tunna, serösa hinna som omger lungorna och täcker brösthålans insida. Hinnsäcken består av två skikt: den inre, viscerala hinnan som ligger intill lungparenkymet, och den yttre, parietala hinnan. Mellan de båda skikten finns pleurahålan, som innehåller en tunn vätskefilm.

Ett enzym som katalyserar hydrolys av adenosin till inosin med eliminering av ammoniak. Enzymet uppvisar stora vävnads- och artsvariationer, och har därför använts i genetiska studier och som diagnost iskt verktyg. EC 3.5.4.4.

Malign vätskeutgjutning i lungsäcken, eller pleura, kallas malign pleuravällning och innebär att cancerceller har invaderat och orsakat en ökad produktion och ansamling av vätska mellan lungan och bröstväggen.

Exsudat är vätskor, celler eller cellprodukter som långsamt utsöndras från blodkärl från oftast inflammerade vävnader. Transsudat är vätskor som passerar membran eller sipprar genom vävnad eller ut i vävnaders extracellulära utrymmen. Transsudat är tunnflytande och innehåller få celler eller proteiner.

Torakoskopi är en kirurgisk procedur där ett instrument, kallat torakoskop, införs genom en liten incision (snitt) mellan revbenen för att undersöka eller behandla strukturer inne i thorax (brösthålan). Denna metod används ofta vid minimalt invasivt kirurgiskt ingrepp såsom lungresektioner, sympatektomi och annan behandling av strukturer i brösthålan.

'Schistosoma mansoni' är en parasitisk plattmask (sångmask) som orsakar schistosomiasis, även känd som bilharzia, en tropisk sjukdom som drabbar människor i världsdelarna Afrika och Sydamerika. Parasiten lever i vattenlevande sniglar och sprids genom kontakt med infekterad vatten, ofta vid badning eller arbete i vattendrag. Sjukdomen kan orsaka allvarliga symptom som feber, hosta, diarré och magonti, samt skador på lever och levervävnader om den inte behandlas tillfälligt.

I medicinsk kontext, refererar "blodmask" till den totala mängden blodceller och flytande komponenter (plasma) som tillsammans utgör blodet. Det inkluderar röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter).

'Schistosoma haematobium' är en parasitisk mask som orsakar urinvägsinfektion och är den vanligaste orsaken till schistosomiask infektion i Afrika. Den lever som vuxen parasit i blodkärlen runt urinblåsan hos människor och lägger ägg som sedan passerar genom urinen. Dessa ägg kan leda till skada på bland annat urinvägar, blåsa och könskörtlar. Infektionen kan orsaka symptom som blod i urinen, smärta vid urinering och andra problem med urinvägarna. Långvarig infektion kan leda till allvarliga komplikationer som njurskada och cancer i urinvägarna.

Schistosomiasis mansoni är en parasitär infektion orsakad av flatmasken Schistosoma mansoni. Den överförs genom kontakt med snäckor som innehåller maskarnas larver, vilka kan penetrera huden och sedan utvecklas till vuxna maskar i blodkärlen runt lever och tarmsystem. Infektionen kan orsaka symptom som diarré, magont, feber och trötthet, men många drabbade visar inga tydliga tecken på sjukdom. I ondartade fall kan dock Schistosomiasis mansoni leda till allvarlig lever- eller tarmsjukdom, såsom fibros eller cancer. Infektionen är vanligast i Afrika och Sydamerika, men behandlas effektivt med läkemedlet Praziquantel.

Snäckfeber, även känt som schistosomiasis, är en parasitär infektion orsakad av vattenlevande snäckor som bär på vuxna stadium av parasitsläktet Schistosoma. Infektionen uppstår när människan utsätts för kontakt med infekterad vatten, vilket leder till att parasitens larver penetrerar huden och sedan migrerar till levern och tar form av äggproducerande vuxna maskar. Symptomen på snäckfeber kan variera från milda till allvarliga och inkluderar feber, trötthet, muskelvärk, hosta, halsont och andningssvårigheter. Kronisk infektion kan leda till skador på levern, urinvägar, tarmar och centrala nervsystemet.

Schistosomiasis japonica är en parasitär infektion orsakad av flatmasken Schistosoma japonicum. Denna speciella art av schistosomiasis är endemisk i Östasien, främst i Japan, Kina och Filippinerna. Parasiten lever som vuxen i blodkärlen hos människor och producerar ägg som passerar genom urinen eller feken. Symptomen på infektionen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar mag-tarmbesvär, leverinflammation, anemi och i vissa fall till och med livshotande komplikationer som fibros och cancer. Diagnos ställs vanligen genom mikroskopisk undersökning av kroppsvätskor eller biopsier för att hitta ägg från parasiten. Behandlingen består ofta av en medicinell behandling med praziquantel.

Ett släkte sötvattensnäckor som är mellanvärdar för Schistosoma mansoni. Särskilt gäller detta arten Biomphalaria glabrata.