Ett system av nervtrådar som leder impulser från luktreceptorerna till hjärnbarken. Häri ingår luktnerven, luktloben, luktområdet (regio olfactoria), luktknölen, den främre perforerade substansen och det olfaktoriska barkområdet. Rinencefalon (lukthjärnan) är begränsad till strukturer i det centrala nervsystemet som tar emot nerver från luktloben.
En på silbenet belägen äggformad struktur där luktnerven slutar. Luktloben innehåller olika typer av nervceller, inklusive mitralcellerrna, på vars dendriter luktnervens synapser bildar luktnystan. Till luktloben hör även den accessoriska luktloben, som tar emot intrycken från vomero-nasale genom vomero-nasalisnerven.
Nervceller i luktepitelet med proteiner (luktreceptorer) som binder, och därmed påvisar, luktämnen. Dessa nervceller skickar ut sina dendriter till epitelets yta, med luktreceptorerna belägna ytterst på de orörliga flimmerhåren. Deras myelinfria utskott bildar synapser i luktloben i hjärnan.
Förnimmelse av dofter.
De flyktiga delar av ämnen som uppfattas av luktsinnet.
Eremitkräftan är en sorts marklevande krabba, Coenobita clypeatus, som är känd för sitt intresse av kokosnötskal, som den använder som bo och skydd. Den är inte en äkta krabba, utan tillhör istället familjen landlevande kräftor. Eremitkräftan lever i varma kustområden i Atlanten och Indiska oceanen och är allätare.
Neuropil refererar till det tätnära nätverket av nervcellers utskott (dendriter och axoner) och deras synapser, glialceller och blodkärl som tillsammans bildar den strukturella grunden för hjärnan och nervsystemets funktion. Det är en plats där nervimpulser överförs och bearbetas kontinuerligt för att underlätta kognition, perception, rörelse och andra nervsystemsfunktioner.
Arthropod antennae are slender, segmented sensory organs located on the heads of arthropods such as insects, crustaceans, and arachnids. They are primarily used for detecting chemical, tactile, and thermal stimuli in the environment, aiding in behaviors like feeding, mating, and avoiding threats. The structure of antennae varies among different groups of arthropods, but they generally consist of multiple segments that may bear sensory organs such as hair-like structures (setae), taste receptors, or olfactory sensors (e.g., insect antennae have Johnston's organ for detecting sound vibrations). Antennae play a crucial role in the survival and communication of arthropods, contributing to their diverse ecological roles and interactions with their environment.
Anosmi. Förlust av eller försämrat luktsinne. Tillståndet orsakas av bl a sjukdomar i luktorganet (organum olfactus), i näshålorna, virusinfektioner i luftvägarna, skallskador eller rökning.
'Luktuppfattning' refererar till förmågan att uppfatta och tolka lukt, ofta beskriven som en subjektiv känsla eller erfarenhet av en specifik doft. Det beror på aktivering av olfaktoriska receptorer i näsan som skickar signaler till hjärnan för tolkning och identifiering av lukt.
Den del av nässlemhinnan som innehåller ändarna av de sensoriska nerverna för lukt, belägna i valvet i varje näshåla. Det gulbruna luktepitelet består av luktreceptornervceller, borstceller, stamceller och tillhörande luktkörtlar.
Instabila kadmiumisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Cd-atomer med atomvikterna 103-105, 107, 109, 115 och 117-119 är radioaktiva kadmiumisotoper.
Den första kranialnerven. Luktnerven leder luktförnimmelser. Den utgörs av axonerna till luktreceptornervcellerna, vilka utgår från näsans luktepitelvävnad och löper till luktloben.
Proteiner som sticker ut från luktreceptorceller och som specifikt binder doftmolekyler och utlöser svarsreaktioner i nervcellerna. Det stora antalet olika luktreceptorer tycks härröra från ett flertal genfamiljer och underfamiljer snarare än från omordningar i DNA.
Framträdande nervcellslober som finns hos ringmaskar och alla leddjur utom kräftdjur. De tros ha med luktsinnet och luktminnet att göra, och de tycks särskilt utvecklade hos kackerlackor och bin.
Sensoriska receptorceller är specialiserade nervceller som detekterar och transducerar (omvandlar) olika former av yttre eller inre stimuli, till nervsignaler som kan tolkas av centrala nervsystemet. Exempel på sensoriska receptorceller inkluderar taktile receptorer för beröring och tryck, termoreceptorer för temperatur, nociceptorer för smärta, fotoreceptorer för ljus, kemoreceptorer för lukt och smak, samt proprioceptorer för kroppsposition och rörelse.
"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."
'Olfactory Marker Protein' (OMP) är ett protein som primärt uttrycks i olfaktiva neuron i näsa hos däggdjur, inklusive människor. Det används som en markör för att identifiera och studera dessa neuron, som är involverade i förmågan att känna lukt. OMP spelar också en viktig roll i underhållet och funktionen av olfaktiva cilier, hårliknande utskott på olfaktiva neuron som direkt detekterar luktmolekyler.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
'Olfactory nerve injuries' refer to damages or trauma affecting the olfactory nerve, which is responsible for the sense of smell. These injuries can occur due to various reasons such as head trauma, viral infections, exposure to toxic chemicals, or degenerative diseases, and may result in partial or complete loss of smell (anosmia).