Jordens atmosfär, bestående huvudsakligen av syre (ca 1/5), kväve (ca 4/5) och mindre mängder koldioxid, andra gaser och partiklar.

Närvaro av föroreningar i luften som inverkar på människors hälsa och välmående eller framkallar andra skadliga effekter i miljön. Föroreningarna kan bestå av gaser, partiklar eller flyktiga organiska ämnen.

Emboli orsakad av luftbubblor i blodet efter skada, operation eller yttre tryckförändringar.

Förekomst av bakterier, virus och svampar i luften.

Förorening av inomhusluft.

Säckar eller utrymmen med tunna väggar som utgör en del av andningssystemet hos fåglar, fiskar, insekter och däggdjur.

Reglering av luftmiljön inom ett avgränsat utrymme, genom styrning av temperatur och flöde, fuktighet och halten av föroreningar och mikroorganismer.

Luftföroreningar specifika för en arbetsplats.

Säkerhetsanordningar i bilar, konstruerade som säckar som automatiskt fylls med luft vid kollision och fångar upp förare eller passagerare som kastas framåt eller sidledes.

Det tryck per ytenhet som luften utövar på varje yta den är i kontakt med. Används huvudsakligen i samband med lufttryck i avgränsade utrymmen.

En mycket giftig gas med kemisk formel NO2. Exponering för gasen orsakar lunginflammation som kan ge smärta eller vara obemärkt, men det flera dagar senare följande ödemet kan leda till döden. Kvävedioxid en en vanlig luftförorening med förmåga att absorbera UV-strålning, som därmed inte når jordens yta.

Avgaser från förbränningsmotorer i fordon.

Exponering för tänkbart skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska medel i omgivningen, eller för omgivningsfaktorer som kan medföra joniserande strålning, patogena organismer eller giftiga ämnen.

Graden av vatten(ånga) i en gas, t ex luft.

Farkost för transport i luften som hålls uppe antingen av sin egen lyftförmåga eller av luftdynamiskt tryck mot farkostens ytor.

Flyg- eller helikopterambulans.

Ett specialområde inom medicinen, inriktat på medicinska problem i samband med flygning eller vistelse i rymden.

Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.

Avgränsade, oftast tätbefolkade, geografiska områden, med viss juridisk och funktionell status.

En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.

Materia i ett aggregationstillstånd där molekylerna rör sig fritt och befinner sig på avstånd från varandra. Gaser expanderar så att de fyller det utrymme som finns till förfogande; de sprider sig och blandar sig lätt med andra gaser, och de har fasta förhållanden mellan volym, temperatur och tryck. Vid tillräckligt låga temperaturer eller högt tryck kondenserar gaser till vätskefas.

En giftig, färglös, luktfri och smaklös gas. Den tas upp av hemoglobin, varvid bildas karboxyhemoglobin, som saknar förmåga att binda syre. Den uppkomna syrebristen leder till huvudvärk, yrsel, sjunkande puls och andningsfrekvens, medvetslöshet och död. Syn. koloxid.

En blästringsteknik baserad på användning av aluminiumoxid för avlägsnande av tandemalj, dentin och lagningsmaterial. Metoden kräver inte bedövning och minimerar risken för fragmentering och sprickbil dning.

Utnyttjande av värme för att höja omgivningstemperaturen, eller metoderna för att åstadkomma denna effekt. Termen får ej förväxlas med det fysikaliska begreppet "värme".

Den högsta exponeringen för ett biologiskt aktivt fysikaliskt eller kemiskt medel som tillåts under en åttatimmarsperiod (en arbetsdag) i yrkesutövning, eller under en 24-timmarsperiod i befolkningen i allmänhet, och som inte orsakar nämnvärd omedelbar eller senare uppträdande skada hos den exponerade gruppen.

Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.

Oorganiska oxider av kväve.

Konstruktion, byggande och handhavande av luftfarkoster tyngre än luft.

Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.

Ett grundämne i form av ädelgas med kemiskt tecken He, atomnummer 2 och atomvikt 4.003. Det är en färglös, luktfri och smaklös gas som inte är brännbar och som inte deltar i förbränning. Gasen upptäcktes först på solen och erhålls numera ur naturgas. Inom medicin används den till att späda ut andra gaser, och av särskilt värde är den tillsammans med syrgas för behandling av vissa fall av obstruktiv lungsjukdom och som bärare av narkosmedel.

Behållare för tryckreglering. Trycket i kammaren kan höjas med flera atmosfärer. Tryckkammare används ofta i samband med dykningsaktiviteter och olycksfall i samband med dykning.

Atmosfäriska förhållanden som sammanhänger med klimat och väder.

Ett förfarande för att skilja partiklar från en gas eller vätska, genom att låta dessa passera ett medium som inte släpper igenom de fasta partiklarna.

Ansamling av luft eller gas i lungsäcken, vilket kan ske spontant eller till följd av skada eller sjukdom, eller framkallas avsiktligt (terapeutisk pneumotorax).

Bilar, lastbilar, bussar eller liknande motordrivna fordon.

Giftigt, flyktigt, brandfarligt och flytande kolväte som fås som biprodukt vid destillation av kol. Medlet har utbredd användning som lösningsmedel i kemiteknisk industri. Det ger upphov till skador p å centrala nervsystemet och benmärgen och är karcinogent.

Klimatet inom en mycket liten yta.

Varje prov utfört på utandningsluft.

Aktivitet som innebär att man kastar sig i vatten. Hit räknas scuba-dykning och dykning med klocka. Dykning som naturligt beteende hos djur hör också hit, liksom dykning under tryckkammarexperiment med såväl människor som djur.

Onormal ökning av mängden syre i vävnader och organ.

Byggnader för människors boende.

Att tillföra pulver, ånga eller gas till någon kroppshåla i experimentellt, diagnostiskt eller behandlingssyfte genom blåsning.

Luftföroreningar som visar radioaktivitet.

Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.

De samlade produktiva företagen inom ett visst område, som t ex bilindustrin, stålindustrin, livsmedelsindustrin. Hit räknas även ägarförhållanden och drift och skötsel av företag, fabriker osv.

Mångsymtomatiska tillstånd som av miljömedicinare tros bero på störningar i immunsystemet till följd av vanliga födoämnen, allergener och kemikalier, vilka kan ge upphov till olika kroppsliga och psykiska störningar. Inom den medicinska vetenskapen råder dock en utbredd skepsis till denna sjukdomsbild.

Fordon, oftast med fyra hjul, avsedda för persontransport och oftast drivna av en förbränningsmotor.

Ett naturligt bränsle, bestående av bergartsliknande massor av organiskt ursprung, vilka bildats av huvudsakligen växtrester under speciella förhållanden och under lång tid.

Tryckreduktion utanför kroppen, oftast som en långsam minskning av det yttre trycket på hela kroppen (som t ex vid kassunarbete, djuphavsdykning, och vid uppstigning till stora höjder), för att förhindra dykarsjuka (kassunsjuka, flygsjuka). Hit räknas också plötslig, oavsiktlig dekompression, men inte kirurgisk (lokal) tryckreduktion eller tryckreduktion genom kroppsöppningarna.

Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.

Total brist på syre (anoxi). Används ibland synonymt med hypoxi i meningen bristande försörjning av syre till kroppsvävnaderna.

Den totala volymen gas som andas in eller ut, mätt i liter per minut.

Tillstånd som orsakas av hastigt, yttre tryckfall. Gaser, framförallt kväve, frigörs ur lösning och bildar bubblor i blod och andra kroppsvätskor. Bubblorna kan bilda gasansamlingar och hindra flödet i perifera kärl och därmed försämra eller hindra syresättningen av kroppsvävnader, vilket leder till desorientering, svår smärta och ev. död. Syn. kassunsjuka; flygsjuka.

Alla de olika väderelementen sammantagna.

Exponering av modern, både hos människor och djur, för tänkbart skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska medel i omgivningen, eller för miljöfaktorer i form av radioaktiv strålning, patogena organismer eller gifter som kan skada avkomman.

Alla dödsfall i en given population.

Trycket vid någon given punkt i atmosfären.

Kemiska föreningar i vilka endast kol och väte ingår (Nationalencyklopedin).