Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.
Innehållsdeklaration för livsmedelsprodukter, med angivande av ingredienser, näringsvärde, ursprung osv.
Tendensen att föredra vissa maträtter framför andra.
Det förhållande att det föreligger förkärlek för viss föda.
Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.
Den industribransch som sysslar med beredning, tillagning, distribution och tillhandahållande av livsmedel och drycker.
Störningar i mag/tarmsystemet, eksem eller chock till följd av allergisk reaktion mot allergener i födan.
Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.
Allmän, icke-medicinsk benämning på livsmedel som helt, eller nästan helt, saknar konserveringsmedel, som berikats och förädlats minimalt, och som odlas giftfritt. Hälsokost anses kunna förhindra uppkomst av sjukdom, bromsa åldringsprocessen och förlänga livet.
Alla aspekter av beredning, transport, lagring, paketering, exponering och försäljning av livsmedel.
Undanhållande av mat under kontrollerade, experimentella förhållanden.
Mat som fått tillägg av essentiella näringsämnen i större mängd än i vanlig mat eller som normalt saknas i födan. Ett exempel är frukostflingor berikade med järn och vitaminer.
Livsmedel framställda från genetiskt modifierade organismer.
Hela kedjan av processer, utrustning och inrättningar förknippade med beredning och distribution av färdigmat.
Lagar och förordningar gällande livsmedelshantering.
Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Mat framställd för att tillgodose näringsbehovet hos barn under det första levnadsåret.
Speciella dietformer som omfattar kemiskt specificerad kost, syntetisk eller halvsyntetisk kost, kost för rymdfarare, bantningskost, kost för sondmatning, samt flytande eller fast kompletteringskost.
Naturliga eller syntetiska färgämnen som används vid livsmedelsberedning.
Undersökning av livsmedel avseende förekomst av hälsovådliga mikroorganismer eller kemiska ämnen, naturliga eller tillsatta, samt nedbrytning under hanteringen.
Kunskapstillämpning inom livsmedelsindustrin.
Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.
Livsmedel och drycker som beretts för speciella behov, som t ex barnmat.
Känsla av behov av föda till följd av tom magsäck.
Mekaniska apparater för tillhandahållande av livsmedel.
Alla typer av behållare, emballage och förpackningsmaterial för livsmedelsråvaror, produkter och drycker, avsedda för såväl transport och lagring som beredning och tillagning, t ex i mikrovågsugn, och som ej kan betraktas som köksredskap.
Systematiska sammanställningar av uppgifter om kost och kostvanor i en population inom ett givet geografiskt område.
Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.
De avdelningar på sjukhusen som ansvarar för kosthållet och att kostsammansättningen blir i enlighet med patienternas varierande behov.
Anteckningar om födointaget under en viss tidsperiod, vanligen förda av patienten.
Naturlig matlust.
Vätskor som kan drickas.
Utbyte av varor eller tjänster, i stor skala, mellan olika länder eller mellan olika regioner eller befolkningsgrupper. Både byteshandel och affärsverksamhet ingår.
De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.
Fysiologiska mekanismer för reglering av matlusten.
De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.
Rå eller behandlad mjölk och mjölkprodukter. Vanligtvis avses komjölk, men även mjölk och mjölkprodukter från get, får, ren och vattenbuffel hör hit.
Animala reproduktionskroppar, eller delar av sådana, som används som livsmedel. Ovum är den term som används för motsvarande anatomiska eller fysiologiska begrepp.
Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.
Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.
Handlingen att välja bland två eller flera alternativ, vanligen efter en tids funderande.
Olika sorters mat som framställts av någon del av djurkroppar som används för föda (t ex sylta, korv, lapskojs).
Industriföretag som framställer livsmedelsprodukter.
Bestrålning av livsmedel för förbättrad hållbarhet.
Intag av större mängder föda än nödvändigt.
Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Den farmakologiska effekten, önskvärd eller icke önskvärd, av samverkan mellan läkemedel och delar av kosten.
Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.
Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.
Socio-ekonomiskt tillstånd där levnadsstandarden för en individ, familj eller samhällsgrupp är under den för samhället gällande standardnormen. Den står ofta i förhållande till en viss inkomstnivå.
Sukros (sackaros) i födan. Vanligt socker som används för att söta mat och dryck.
Omfattningen av den biologiska effekten av den verksamma andelen av en substans, t ex läkemedel, vid avsedd plats eller i ett biologiskt medium som motsvarar det avsedda verkningsstället. Syn. biotill gänglighet.
Sötsaker bestående av socker och andra kolhydrater, choklad, mjölk, ägg och olika smakämnen.
Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.
Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.
Inlärningsprocess som innebär att en viss handlingsföljd resulterar i en belöning. Vid den rätta reaktionen inför ett urval handlingsalternativ kommer en omedelbar belöning. Syn. instrumentell betingning.
Ett 16 kD-peptidhormon som utsöndras av vita fettceller och som medverkar i regleringen av födointaget och energibalansen. Leptin avger den viktigaste afferenta signalen (insignalen) från fettceller i det svarssystem som reglerar kroppens fettlager.
De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.
En växtart (jordnöt) av familjen Fabaceae som ger frön (jordnötter), rika på protein, olja och lektiner.
Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.
Ett näringsrikt livsmedel framställt genom koagulering av mjölk och avskiljande av mjölkens vassle.
Anorexi.
Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.
En familjs storlek och sammansättning.
Preparat som används för att minska matlusten.
Näringsbehov och -intag hos barn upp till två år gamla.
Väsentliga näringsämnen eller organiska föreningar som behövs i endast små mängder för att normala fysiologiska processer skall äga rum.
Allergisk reaktion mot ägg som utlöses av immunsystemet.
Livsmedelsprodukter från fjäderfä.
En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.
En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.
Obalans i kroppens näringsstatus till följd av otillräckligt intag av näringsämnen för att tillgodose ett normalt fysiologiskt behov.
Torkade frön, barkbitar, rotdelar, stjälkar, knoppar, blad eller frukter av aromatiska växter, vilka används för smaksättning av mat.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Verksamhet för främjande av överföring av varor eller tjänster från producent till konsument.
De omgivande faktorer och betingelser som inverkar på organismers eller populationers liv och utveckling. Syn. omgivning.
Näring i tonåren.
Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.
Avstående från föda.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Livsmedelsprodukter framställda av fisk.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Allergiska reaktioner mot mjölk (oftast komjölk) eller mjölkprodukter. Mjölköverkänslighet måste skiljas från laktosintolerans, som beror på mjölkintolerans till följd av medfödd brist på laktas.
Fågelarter tillhörande släktena Columba, Streptopelia, Zenaida, Treron m fl.
Förfarande för provning, utvärdering och godkännande för bruk av apparater, utrustningar och maskiner. Godkännandet utfärdas av en inom användningsområdet ansvarig myndighet.
Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.
Befolkning på landsbygden.
Marina fiskar och skaldjur som lämpar sig för mänsklig föda.
Tuggande och malande av föda i munnen.
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Psykiska störningar förknippade med matning och ätande som vanligtvis kan fastställas tidigt i barndomen.
Kemiska ämnen som tillsätts livsmedel eller mediciner för att förbättra smaken.
Havs- och landområdena vid och omkring nordpolen. Hit hör norra Alaska, Franklin District i Kanada, större delen av Grönland, Svalbard, Frans Josefs land, Novaja Zemlja och norra Sibirien.
Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.
Injicering i hjärnventriklarna.
Impulser bakom en organisms strävan efter ett visst mål eller viss tillfredsställelse. Impulserna kan påverkas av fysiologiska behov eller yttre stimuli. Syn. motivation.
Drycker med tillsats av koldioxid.
Allergisk reaktion mot jordnötter, utlöst av immunsystemet.
Ett immunglobulin som är kopplat till mastceller.
Upptag av ämnen genom tarmhinnan.
Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.
Ett numeriskt system för mätning av ett visst födoämnes blodsockeralstrande effekt, jämfört med ett referensvärde, så som glukos=100. Föda med högre glykemiskt index (GI) ger större blodsockersvängningar. Dessa siffror speglar inte mängden kalorier eller föda som tas in, men ger utslag för matsmältnings- och absorptionsförmågan för födoämnena i fråga.
Antigena ämnen som kan framkalla en omedelbar överkänslighetsreaktion.
Läran om och reglering av kosten.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Tropiskt träd (Theobroma cacao) tillhörande familjen Sterculiaceae (eller Byttneriaceae), vars frön, kakaobönorna, efter jäsning och rostning används för framställning av kakaopulver och choklad.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
Förfarande för att väcka allmänhetens uppmärksamhet på en produkt eller tjänst osv genom betalda reklamannonser i dagstidningar, tidskrifter, radio eller TV.
En peptid av 33 aminosyror som utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tarmen, och som också återfinns i det centrala nervsystemet. Den orsakar sammandragning av gallblåsan, frigörande av exokrina bukspottskörtelenzymer och påverkar andra funktioner i mag-tarmkanalen. Kolecystokinin kan vara mättnadsförmedlare.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Bröstmatning av ett barn.
Epikutan- eller intradermaltest för påvisande av fördröjd eller omedelbar överkänslighet. Testmetoderna används vid diagnosticering av överkänslighet eller bestämning av cellulär immunitet.
1) Synonym till bakre periventrikulärkärnan, den ventrala delen av ventrala posteromediala kärnan i talamus, där fibrerna från gustatoriska nervtrådarna och andra trigeminala stråket slutar; 2) ett ce llaggregat i hypotalamus, i nedre delen av infundibulum.
Signaler till en handling; det specifika inslag i ett perceptions- eller stimulansmönster som en individ lärt sig att reagera på.
Monarki i Ostasien, bestående av en öräcka mellan norra Stilla havet och Japanska sjön. Landets yta är 377 835 km2, och folkmängden är 127 417 244 invånare (juli 2005). Huvudstaden är Tokyo.
Minskat kaloriintag utan minskning av det nödvändiga näringsintaget. I djurexperiment har kaloribegränsning visat sig medföra ökad livslängd och förbättring av andra fysiologiska variabler.
Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.
En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
Geografiska områden som kännetecknas av svår ekonomisk utarmning och därmed följande fysiskt och socialt förfall.
Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.