En homogen och snabbväxande leukemiform hos möss.
En fortskridande, elakartad sjukdom i de blodbildande organen, med onormal tillväxt och utveckling av leukocyter och deras prekursorceller i blod och benmärg. Sjukdomen klassificeras utifrån celldifferentieringsgrad som akut eller kronisk, och beroende på dominerande celltyp som myelogen eller lymfocytisk.
Experimentellt framkallad leukemi i djur genom exponering för leukemogena faktorer, som t ex virus, strålning eller transplanterad leukemisk vävnad.
Akut leukemi som skiljer sig från akut lymfocytisk leukemi (ALL) genom de leukemiska märg- och blodcellernas morfologi. Ofta finns där cytoplasmakorn, och kärnan är vanligtvis stor och oregelbunden. Sjukdomen är vanligare än ALL hos vuxna och kan förekomma vid alla åldrar.
Akridiner med en eller flera aminogrupper i någon position.
En ribonukleosidsynergist och adenosindeaminashämmare från Nocardia interforma och Streptomyces kaniharaensis. Koformycin har föreslagits som antitumörmedelsynergist och immunsuppressivt medel.
En experimentell form av lymfocytisk leukemi hos möss.
Leukemi associerad med hyperplasi och överaktivitet i lymfvävnaden, och med ökat antal cirkulerande maligna lymfocyter och lymfoblaster.
Antibiotika som motverkar tumörer.
En art av Gammaretrovirus med ett flertal väldefinierade stammar som ger upphov till leukemi hos möss. Sjukdom framkallas vanligtvis genom injicering av filtrat av odlingsbara tumörer i nyfödda möss.
Nedsatt eller utebliven effekt av ett läkemedelspreparat på en organism, sjukdom eller vävnad. Läkemedelsresistens måste skiljas från läkemedelstolerans, som innebär en gradvis minskande känslighet för ett läkemedels effekter vid fortlöpande medicinering.
DNA som finns i tumörvävnad.
Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.
En undertyp av lymfocytisk leukemi som klassificeras som akut eller kronisk, beroende på graden av celldifferentiering, inte på sjukdomens varaktighet.
En cells förökning genom delning.
En stam av musleukemivirus som visar sig vid framodling av S37-mussarkom och som ger lymfoid leukemi hos möss. Det infekterar även råttor och nyfödda hamstrar.
En tumörsjukdom hos cellerna i det lymfatiska nätverket som anses som en sällsynt typ av kronisk leukemi. Den kännetecknas av en smygande början, förstorad mjälte, anemi, granulocytopeni, trombocytopeni, obetydlig lymfadenopati, och förekomst av "håriga" celler i blod och benmärg.
Typarten av Deltaretrovirus som ger upphov till en typ av lymfosarkom hos nötkreatur (enzootisk bovin leukos) eller varaktig lymfocytos.
En art (även kallad FeLV) av Gammaretrovirus som ger leukemi, lymfosarkom, immunbrist och andra degenerativa sjukdomar hos katter. Flera cellulära onkogener ger FeLV förmågan att framkalla sarkom.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten vid leukemi.
En experimentell lymfocytisk leukemi som ursprungligen framkallades i möss med metylkolantrenfärgning.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Upplysningar av personlig karaktär som lämnats i förtroende och som har en etisk eller rättslig innebörd. Syn. förtrolighet.
Skydd mot olagligt offentliggörande av en persons, familjs eller folkgrupps genetiska information.
Skyddsåtgärder mot obehörigt tillträde till eller störningar av data- och kommunikationssystem, särskilt sådana som inbegriper modifiering, radering, förstörelse eller tillförsel av data i datorer.
Stat i mellersta USA med en yta av 270 000 km2 och med ca 3,3 miljoner invånare. Huvudstad är Denver.
Växters fortplantningsorgan.