En parasitisk blodflagellat av undersläktet Leishmania leishmania som ger infektion hos människor och djur och orsakar kutan leishmaniasis ("orientböld") i den gamla världen. Smittan överförs med sandmyggan Phlebotomus.
Ett släkte flagellatprotozoer som omfattar ett flertal humanpatogena arter. Organismerna har ett amastigot- och ett promastigotstadium i sin livscykel. Baserat på enzymstudier har detta enda släkte delats in i två undersläkten, Leishmania leishmania och Leishmania viannia. Arter tillhörande L. leishmania är L. aethiopica, L. arabica, L. donovani, L. enrietti, L. gerbilli, L. hertigi, L. infantum, L. major, L. mexicana och L. tropica. Undersläktet L. viannia omfattar arterna L. braziliensis, L. guyanensis, L. lainsoni, L. naiffi och L. shawi.
Endemisk sjukdom som kännetecknas av enstaka eller flera avgränsade utslag på utsatta hudområden som typiskt blir såriga. Sjukdomen har delats in i den gamla världens och den nya världens former. Den gamla världens leishmaniasis är indelad i tre distinkta typer, beroende på epidemiologi och kliniska tecken, och orsakas av arter tillhörande L. tropica och L. aethiopica, såväl som av arter tillhörande släktet L. major. Nya världens leishmaniasis, även kallad amerikansk leishmaniasis, förekommer i Syd- och Centralamerika och orsakas av arter tillhörande L. mexicana eller L. braziliensis.
En parasitisk blodflagellat av undersläktet Leishmania leishmania som orsakar infektion hos människor och gnagare. Parasiterna ger upphov till en sjukdom som kallas orientböld, en form av kutan leishmaniasis i den gamla världen.
En flagellförsedd blodparasit av undersläktet Leishmania leishmania som ger infektion hos människor och djur och orsakar viskeral leishmaniasis (kala-azar). Sandmyggorna Phlebotomus och Lutzomyia fungerar som vektorer.
En parasitisk blodflagellat av undersläktet Leishmania leishmania som infekterar människor och djur, inklusive gnagare. Leishmania mexicana-komplexet orsakar både kutan (orientböld) och diffus kutan leishmaniasis, och innehåller underarterna amazonensis, garnhami, mexicana, pifanoi och venezuelensis. L. m. mexicana ger upphov till chiclerosår, en typ av kutan leishmaniasis i den nya världen. Smittan tycks överföras med sandmyggan Lutzomyia.
En flagellförsedd blodparasit av undersläktet Leishmania leishmania som infekterar människor och djur och orsakar viskeral leishmaniasis (kala-azar). Hos människa är det nästan uteslutande barn som infekteras. Smitta ses ofta hos hundar och andra hunddjur och piggsvin. Människan är endast undantagsvis värd för parasiten.
Infektionssjukdom orsakad av någon protozoart av släktet Leishmania. Det finns fyra viktiga kliniska typer av denna infektion: kutan (orientböld), diffus kutan, mukokutan och viskeral (kala-azar).
En parasitisk hemoflagellat av undersläktet Leishmania viannia som ger infektion hos människor och djur. Den orsakar kutan ("orientböld"), diffus kutan och mukokutan leishmaniasis, beroende på underart av parasiten. Smittan sprids genom sandmyggan Lutzomyia. Leishmania braziliensis omfattar underarterna L. braziliensis och L. peruviana. Uta, en kutan form av leishmaniasis i den nya världen, orsakas av underarten peruviana.
I en enda mening kan 'Phlebotomus' definieras som ett släkte av tvåvingar inom familjen sandmyggor (Psychodidae). Dessa små insekter är kända för att vara vektorer, det vill säga de kan sprida olika parasiter och sjukdomar till människor och djur.
Preparat som dödar protozoer eller motverkar deras tillväxt och reproduktion.
En kronisk sjukdom som orsakas av Leishmania donovani och som överförs genom bett av ett flertal sandmyggor av släktena Phlebotomus och Lutzomyia. Vanliga symtom är feber, frossa, kräkningar, anemi, förstorad lever och mjälte, leukopeni, hypergammaglobulinemi, avmagring och gråaktig hudfärg. Sjukdomen klassificeras i tre huvudtyper efter geografisk spridning: indisk, medelhavstyp och afrikansk.
I'm sorry for any confusion, but "Protozoproteiner" is not a recognized medical or scientific term in biochemistry or cellular biology. It seems that this term may be a combination of two words - "protozoan" and "protein." If you are looking for information about proteins found in protozoa (single-celled eukaryotic organisms, including parasites like Plasmodium falciparum that causes malaria), I can provide a brief description:
I en enkel mening kan "Protozovaccin" definieras som ett vaccin som utvecklas för att ge immunitet mot en protozoisk infektion. Protozoer är en typ av encelliga parasiter som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur. Exempel på protozoiska sjukdomar inkluderar malaria, toxoplasmos och giardiasis.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
En parasitisk blodflagellat av undersläktet Leishmania viannia som infekterar människor och djur och ger upphov till mukokutan leishmaniasis. Smittan överförs med sandmyggan Lutzomyia.
Psychodidae är en familj inom insektsordningen tvåvingar (Diptera), och kallas på svenska bland annat för blodsugareflugor eller stillahavsflugor. De flesta arter i denna familj är små, mjuka tvåvingar som saknar sklerotiserade delar av kroppen utan har en mer eller mindre genomskinlig kropp.
Alla delar av någon protozo som kan framkalla immunitet. De vanligast förekommande är antigener från Plasmodium (malaria) och trypanosomer.
Lipider som innehåller minst en monosackaridrest och antingen en sfingoid eller en ceramid. De indelas i a) neutrala glykosfingolipider, omfattande monoglykosyl- och oligoglykosylsfingoider samt monoglykosyl- och oligoglykosylceramider, b) sura glykosfingolipider, omfattande sialosylglykosylsfingolipider (gangliosider), och c) sulfoglykosylsfingolipider (tidigare sulfatider), glykuronoglykosfingolipider samt fosfo- och fosfonoglykosfingolipider.
En Leishmania-vaccin är ett immunologiskt preparat som utvecklats för att ge skydd mot infektion med parasiten Leishmania, orsaken till sjukdomen leishmaniasis. Vaccinet består av antigeniska komponenter från parasiten och kan ges som en prophylaktisk (förebeugande) åtgärd för att förhindra infektion eller som en terapeutisk (behandlande) åtgärd för att minska sjukdomens allvarlighet efter en redan etablerad infektion. Vaccinet verkar genom att stimulera kroppens immunförsvar att utveckla en specifik immunitet mot Leishmania, vilket gör det möjligt att kontrollera och eliminera parasiten och förhindra sjukdomens utveckling. Vaccinet är fortfarande under utveckling och har ännu inte blivit godkänt för kliniskt bruk hos människor, men det finns ett stort behov av en eff
Arvsmassan hos protozoer.
DNA i kinetoplaster, specialiserade mitokondrier hos trypanosomer och liknande parasitära protozoer inom ordningen Kinetoplastida. Kinetoplast-DNA består av ett komplicerat nätverk av otaliga katenerade ringar av två klasser; den ena utgörs av ett stort antal små duplexringar av DNA, s k miniringar, med en ungefärlig längd av 2000 baspar; den andra utgörs av några dussintal avsevärt större ringar, s k maxiringar, ca 37 kb långa.
Ett metalliskt grundämne med stark silverglans; blågrå lyster på oxiderade ytor. Kemiskt tecken är Sb (lat. stibium), atomnummer 51 och atomvikt 121,57. Det bildar olika salter, både av medicinsk bety delse och giftiga.
En antimonförening där metallen kan vara femvärd eller trevärd. Det femvärda glukonatet används vid leishmaniasis, medan det trevärda mest används vid schistosomiasis.
Den kompletta arvsmassan i kromosomuppsättningen hos en protozo.
En form av Nya världens kutana leishmaniasis, orsakad av L. braziliensis-arter, som kännetecknas av kronisk, fortskridande spridning av sårbildningar till näsans, svalgets och kindernas slemhinnor efter att det första hudangreppet visat sig. Nästäppa och näsblod är ofta förekommande symtom.
Th1-celler, eller T-hjälparceller 1, är en typ av adaptiva immunceller som spelar en central roll i cellmedierad immunitet, särskilt mot intracellulära patogener såsom virus och intracellulära bakterier. De producerar proinflammatoriska cytokiner, till exempel IFN-γ och TNF-α, som aktiverar andra immunceller och styr deras differentiering och funktion. Th1-celler stimulerar också fagocytosande celler såsom makrofager att öka sin förmåga att eliminera intracellulära patogener.
Trypanosomatina är ett taxonomiskt überordnat till kryptogama protister inom gruppen Euglenozoa, som innefattar encelliga eukaryota organismer med två mitokondrier och en unik typ av flagell (en slags rörlig utskott) som används för att flytta sig. De mest välkända arterna inom Trypanosomatina är de som orsakar sjukdomar hos djur och människor, såsom Chagas sjukdom (orsakad av Trypanosoma cruzi) och sömnssjuka (orsakad av Trypanosoma brucei). Dessa parasiter har komplexa livscyklar som innefattar olika värdar, ofta en insekt och en djur- eller människovärd. De kan orsaka allvarliga sjukdomar genom att angripa och föröka sig i olika typer av celler i kroppen, vilket kan leda till organs
Interferon typ II, även känt som IFN-γ (Interferon gamma), är ett cytokin som produceras främst av naturliga killer-celler (NK-celler) och T-hjälpenda celler (Th1) i samband med immunförsvarets respons mot infektioner orsakade av intracellulära patogener, såsom virus och bakterier. IFN-γ har en central roll i cellmedierad immunitet och påverkar aktivt både innate (ospecificerad) och adaptiva (specifik) immunsvar. Det fungerar som en signalmolekyl mellan olika celltyper inom det immunförsvaret och har antivirala, antibakteriella och immunreglerande egenskaper. IFN-γ inducerar även uppeggning av major histokompatibilitetskomplexet (MHC) klass II-molekyler på olika celltyper, vilket underlättar presentationen av antigener till T-
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
En löslig faktor som produceras av aktiverade T-lymfocyter och ger upphov till tillväxt och differentiering av B-celler. Interleukin-4 inducerar uttryck av klass II-MHC och Fc-receptorer på B-celler. Det har också verkan på T-lymfocyter, mastceller och flera andra hematopoetiska celler, inklusive granulocyt-, megakaryocyt- och erytroidförelöpare, samt makrofager.
Antikroppar producerade i människor och djur efter exponering för antigen från parasitiska protozoer.
In medical terms, an "axenic culture" refers to a culture that is free of any other microorganisms or contaminants. It is a type of culture that contains only a single species or strain of microorganism, grown in a controlled and sterile environment. This term is often used in microbiology and cell biology research to ensure the purity and accuracy of experimental results. Achieving axenic cultures can be challenging, as even trace amounts of other microorganisms can affect the growth and behavior of the culture being studied.
Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Förhållanden i kroppen som får kroppsvävnaderna att reagera på speciella sätt på vissa yttre stimuli, och sålunda gör individen ovanligt benägen för vissa sjukdomar.
Ett heterodimert cytokin som stimulerar till produktion av interferon-gamma i T-celler och NK-celler och som även inducerar differentiering av Th1-hjälparceller. Det medverkar till initiering av cellförmedlad immunitet.
"Protozoan RNA" refers to the ribonucleic acid molecules found in protozoa, which are single-celled eukaryotic organisms. Protozoan RNA can include various types such as messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA) that play crucial roles in protein synthesis and other cellular processes within protozoa.
'Parasite Load' refererar till den totala mängden parasiter som infekterar ett visst värddjur eller en värdvävnad vid en given tidpunkt. Det uttrycks ofta som antal parasiter per enhet massa eller volym av värdkroppen eller vävnaden, till exempel antal maskar per gram av fekaliebräma eller antal protozoer per milliliter blod.
Th2-celler, eller T-hjälpceller av typ 2, är en undergrupp av CD4+ T-celler som producerar cytokiner som främjar humorell immunitet och bekämpning av parasitiska infektioner. De aktiveras i samband med vissa typer av infektioner eller allergier, och sekreterar IL-4, IL-5, IL-9, och IL-13 som spelar roll för att främja produktionen av antikroppssvar (IgE, IgG1, IgA) från B-celler. Th2-svaret är en del av vår adaptiva immunitet och hjälper till att koordinera effektörsvar mot parasiter som lever extracellulärt eller på ytan av celler.
"Parasitologisk resistensbestämning" refererar till en laboratorieundersökning för att fastställa om ett parasitsamhälle, såsom en protozoisk eller helminisk population, är resistent mot en viss antiparasitär behandling. Detta involverar att exponera parasiter för olika koncentrationer av ett specifikt läkemedel och sedan observera deras överlevnad och reproduktiva kapacitet. Genom att analysera dessa resultat kan man avgöra om parasitpopulationen har utvecklat resistens mot det aktuella läkemedlet, vilket är viktigt för att optimera behandlingsval och förebygga vidare spridning av resistens.
Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.
'Trypanosoma brucei brucei' är en subspecies av parasiten Trypanosoma brucei, som orsakar sjukdomen nagana hos djur i Afrika söder om Saharaöknen. Denna encelliga protozo växer och förökar sig i blodomloppet hos värddjuret och sprids genom myggor av arten Glossina, även känd som tsétsemyggor. Parasiten orsakar inflammation och skador på olika organ, vilket kan leda till allvarliga symptom och död hos drabbade djur. Det är värt att notera att denna subspecies inte infekterar människor.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos protozoer.
'Trypanosoma cruzi' är en protozoisk parasit som orsakar Chagas sjukdom, en tropisk infektionssjukdom som främst förekommer i Latinamerika men som också kan påträffas hos immigranter från endemiska områden. Parasiten överförs vanligtvis genom bett av triatominer, även kallade kissmyggor, och kan orsaka allvarliga hälsoeffekter såsom hjärtsjukdomar och mag-tarmsjukdomar om den inte behandlas i tid.
Trifluralin är ett preemergent, selectivt herbicid som används för att kontrollera brett spridda och gräsartade ogräs i odlingsmark för sockerrör, jordgubbar, tomat, vitkål, lök, vete, sojabönor och andra grödor. Det fungerar genom att störa cellpodning och celldelning hos ogräsen, vilket stoppar deras tillväxt och reproduktion. Trifluralin är ett av de äldsta och mest använda herbiciderna i världen och har en långvarig verkan i marken efter tillämpning. Det är giftigt för fiskar, honungsbin och andra vattenlevande organismer och bör hanteras med försiktighet för att undvika miljöföroreningar.
Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.
Den ständiga följden av omvandlingar hos insekter eller andra djurarter under den postembryonala utvecklingen.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Kalcium- och magnesiumsalter som används för behandling av störd lever-gallvägsfunktion.
Enkärniga fagocyter som härrör från prekursorceller i benmärgen, men som är belägna i bukhinnan.
Ovala eller bönformade knutor (1 - 30 mm i diameter) belägna längs lymfsystemets kärl.
Natural immunity, also known as innate immunity, is the inherent ability of an individual’s immune system to resist or fight off infections naturally, without the need for external intervention such as vaccines. This type of immunity is present from birth and provides general protection against a wide range of pathogens. It involves various mechanisms such as physical barriers (e.g., skin and mucous membranes), chemical barriers (e.g., stomach acid and enzymes), and cellular responses (e.g., phagocytosis and inflammation). Natural immunity is non-specific, meaning it does not target particular pathogens but rather provides broad protection against various microorganisms.
Trypanosoma är ett släkte encelliga protozoiska parasiter som orsakar sjukdomar hos djur och människor. De överförs vanligtvis genom insektsbett, framförallt av arter inom TseTse flugan (Glossina spp.) i Afrika eller triatominer (kallas även kissmyggor) i Central- och Sydamerika.
1-deoxi-1-(metylamino)-D-glucitol, ett derivat av sorbitol där hydroxylgruppen i position 1 bytts ut mot en metylaminogrupp. Det används ofta tillsammans med joderade organiska föreningar som kontrastmedel.
Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.
Sulfamoxol är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektioner och hudinfektioner. Det fungerar genom att stoppa bakteriers förmåga att producera vissa essentiella enzymer de behöver för att överleva och växa. Sulfamoxol ges vanligen per oral i form av tablett eller suspension.
Nedsatt eller utebliven effekt av ett läkemedelspreparat på en organism, sjukdom eller vävnad. Läkemedelsresistens måste skiljas från läkemedelstolerans, som innebär en gradvis minskande känslighet för ett läkemedels effekter vid fortlöpande medicinering.
En faktor som medverkar i regleringen av mastcelltillväxt. Den produceras av t- och B-celler och uppvisar omfattande homologi med BCRFI-genen hos Epstein-Barrviruset.
Rekommenderad benämning: chalkonisomeras.
Hypersensitivity, Delayed (typically referred to as Type IV hypersensitivity) is a cell-mediated immune response that becomes amplified over time, usually peaking after 24-72 hours following exposure to the antigen. Unlike other types of hypersensitivity reactions, it does not involve antibodies. Instead, activated T-cells recognize and respond to the antigen presented by antigen-presenting cells (APCs), releasing cytokines that recruit and activate more immune cells, leading to inflammation and tissue damage. Common examples of Type IV hypersensitivity reactions include contact dermatitis, tuberculin skin test reactions, and some forms of drug eruptions.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Uracilnukleotider vars sockerdel utgörs av deoxiribos.
Den del av örat som är utanför trumhinnan, dvs yttre hörselgången och öronmusslan.
I den medicinska kontexten, 'Tunisien' refererar till ett sjukdomstillstånd eller medicinskt förfarande som inte existerar. Det finns inget allmänt accepterat medicinskt begrepp eller definition av 'Tunisien'. Termen kan ha en specifik betydelse inom vissa subspecialiteter, men det behöver inte vara känt utanför den specifika kontexten. I allmänhet, när man stöter på en okänd term i medicinen, bör man undersöka dess betydelse i den specifika kontexten där den används eller fråga efter en klarare förklaring från en källa som är kunnig inom området.
Levande eller ickelevande reservoarer för sjukdomsframkallande organismer som utgör potentiella källor för sjukdomsutbrott. Reservoarer måste särskiljas från vektorer och bärare, som är ansvariga för överföringen av sjukdom.
En ordning flagellatförsedda protozoer. Till kännetecknen hör förekomst av en eller två flageller från en fördjupning i cellkroppen, samt en enda mitokondrie som sträcker sig i hela kroppens längd.
En kritisk subpopulation av regulator-T-celler, delaktiga i igångsättandet av de flesta immunologiska funktioner. HIV-viruset har selektiv tropism för den T4-cell som uttrycker CD4-fenotypmarkören, en HIV-receptor. Det är just utslagningen av denna subpopulation, innehållande såväl T-hjälparceller som T-suppressorceller, som är den främsta orsaken till den omfattande immunsuppression som ses vid H IV-infektion.
Hörsel- och balansorgan.
En växtfamilj inom ordningen Ranunculales och klassen Magnoliopsida. Växterna består mest av klängväxter och småbuskar och innehåller isokinolinalkaloider, av vilka vissa använts som pilgifter.
Föreningar som innehåller kolväte- eller glykosylgrupper länkade till fosfatidylinositoler. De verkar som protein- eller polysackaridförankringar på cellmembran.
Parasitologi är ett medicinskt specialområde som handlar om studien och forskningen kring parasiter, deras livscykel, patogenes, diagnostik, förebyggande och behandlingsmetoder. Parasiter är organismer som lever på eller inne i en värdorganism och orsakar skada genom att ta näring eller annan typ av fördel från värden utan att ge någon tydlig kompensation tillbaka. Detta inkluderar protozoer, helmintar (maskar) och ektoparasiter som exempelvis löss och myggor. Parasitologi är viktigt för att förstå och kontrollera infektionssjukdomar som orsakas av parasiter, såsom malaria, giardiasis och schistosomiasesjukan.
Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.
Paromomycin är ett aminoglycosidantibiotikum som används för behandling av infektioner orsakade av såväl gramnegativa som grampositiva bakterier, samt vissa protozoer. Det är särskilt verksamt mot inre eksem och intestinal amöbiasis, som orsaksas av parasiten Entamoeba histolytica. Preparatet ges vanligen per oral i form av kapslar eller suspension.
Kolhydrater med kovalent bindning till en icke-sockerdel (lipid eller protein). De viktigaste glykokonjugaten är glykoproteiner, glykopeptider, glykoglykaner, glykolipider och lipopolysackarider.
En art av monogenetiska, parasitära protozoer som vanligtvis förekommer i insekter.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Den process som ändrar makrofagers morfologi och funktionsverkan så att de blir aktivt fagocytiska. Processen utlöses av lymfokiner, som t ex makrofagaktiveringsfaktor (MAF), makrofagmigreringshämmande faktor (MMIF), immunkomplex, C3b, samt olika peptider, polysackarider och immunologiska adjuvanter.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Tymidylatsyntas är ett enzym som katalyserar syntesen av nukleotiden tymidinmonofosfat (dTMP) till DNA-molekyler under cellens celldelning och tillväxt. Detta steg är av vital betydelse för cellens replikation och DNA- lagning, eftersom dTMP är en nödvändig byggsten i DNA-molekylen. Tymidylatsyntas hämmas av läkemedlet fluorouracil (5-FU), vilket används som cancerbehandling eftersom cancerceller tenderar att ha högre aktivitet hos detta enzym än normala celler.
Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.
Trypanocides are a type of medication used to treat trypanosomiasis, which is a parasitic disease caused by various species of the protozoan genus Trypanosoma. The two main forms of human trypanosomiasis are African trypanosomiasis (sleeping sickness) and American trypanosomiasis (Chagas disease).
Aspartic acid proteases are a type of enzyme that cleaves peptide bonds in proteins by promoting the attack of a water molecule on the bond, resulting in the formation of two separate peptide fragments. They contain two catalytic aspartic acid residues in their active site, which work together to lower the energy barrier for the reaction to occur. These enzymes play important roles in various biological processes, including digestion, blood clotting, and programmed cell death (apoptosis). Examples of aspartic acid proteases include pepsin, renin, and HIV-1 protease.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
"C3H mice are a strain of laboratory mice that have been inbred for scientific research, characterized by their genetic makeup which includes the "C3H" histocompatibility complex."