Medfödd defekt i överläppen, där överkäkens utsprång inte växt ihop med de sammanfogade mediala näsutskotten. Defekten tros vara orsakad av en bristfällig mesodermförflyttning i i huvudet. Syn. harmyn thet, harläpp.

Medfödd springa i den mjuka eller hårda gommen, till följd av bristfällig sammanfogning.

Någon av de två köttiga, blodrika vävnadsstrukturer som omger munnen.

Cancersjukdom i läppen.

"Läppsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika medicinska tillstånd som primärt eller sekundärt påverkar munnen och läpparna, vilket kan resultera i symptom som smärta, svullnad, rödning, skorpor, blåsor, ulcerationer och förändringar i hudens utseende.

Medfödda multipla missbildningar av organ och kroppsdelar.

Medfödd avsaknad av eller defekter i anatomiska strukturer i munnen.

Den anatomiska struktur som bildar taket i munhålan. Den består av den främre, hårda gommen och den bakre, mjuka gommen.

"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.

Konservativ modellering av alveolarutskottet, som förberedelse för omedelbar eller kommande tandprotes.

'Oralkirurgiska tekniker' refererar till specialiserade procedurer som utförs på mun, käke och ansiktsben, ofta under anestesi, av en odontologisk kirurg eller tandläkare med specialistutbildning inom området. Dessa tekniker kan involvera incision, excision, dränering och rekonstruktion av mjuk- och hårtissuer för att behandla patologiska tillstånd som tumörer, cystor, skador eller missbildningar, eller för att genomföra implantatplaceringsförfaranden.

"Hårdgomer är en patologisk förändring i artärväggarna, definierad som kalkavlagringar och/eller förminskning av elastiska fibrar, vilket orsakar stelhet och förträngning i artären, med potentialen att minska blodflödet till organ och vävnader och öka risken för kardiovaskulära sjukdomar."

Alla de muskler som medverkar till att ge uttryck åt ansiktet, inklusive dem som försörjs av facialisnerven och är fästa vid och ger rörelse åt ansiktshuden.

Medfödd avsaknad av tänder. Det kan röra sig om total anodonti eller partiell, om avsaknad av såväl mjölktänder som permanenta.

I en enkel mening kan gomombtuarorers medicinska definition ges som:

Tandmissbildningar är en samlingsbegrepp för olika former av developmentstörningar eller anomalier i tandsystemet, som kan påverka tändernas struktur, form, antal och positionering under deras utveckling och growth.

"Tandmodeller" är en term inom tandvården som refererar till exakta repliker av patientens tänder och mun. De används ofta för att underlätta planeringen av komplexa behandlingar, såsom ortodonti, prostetik och oral kirurgi. Tandmodeller kan skapas från avgjutningar av patientens tänder eller genom digitala tekniker och används som ett verktyg för att studera tandsätten, simulera behandlingar och tillverka tandproteser.

Medfödda missbildningar eller andra abnormaliteter i skallens och ansiktets benstrukturer.

Käkarnas och ansiktets växtförlopp och differentiering.

Medfödda missbildningar av organ och kroppsdelar.

Läran eller frågor om skönhet och skönhetsupplevelser i en vid bemärkelse, även ur ett filosofiskt perspektiv.

Syndaktyli är ett medicinskt tillstånd där flera fingrar eller tår sitter samman istället för att vara separata. Det kan vara congenitalt, vilket betyder att det förekommer från födseln, och orsakas av abnormal utveckling under graviditeten. Syndaktyli kan vara ett isolerat tillstånd eller förekomma tillsammans med andra anatomiska avvikelser eller syndrom. Behandlingen består ofta av kirurgisk separation av de sammanväxta fingrarna eller tårna för att återställa funktion och estetik.

Medfödd eller förvärvad osymmetri i ansiktet.

Ett homeodomänprotein som samverkar med tataboxbindande protein. Det undertrycker gentranskription av målgener och spelar en kritisk roll i odontogenesen.

Den linje som tänderna i käken beskriver.

IRF (Interferon Regulatory Factor) transkriptionsfaktorer är en familj av transkriptionsfaktorer som deltar i reguleringen av genuttryck relaterat till immunförsvar och inflammation, inklusive interferon-inducerade gener.

Förfarande för framställning av avtryck eller negativ avbildning av tänder eller tandlösa områden. Avtrycken görs med ett material som hårdnar på plats. Avgjutningen fylls sedan med gips eller konstgjort stenmaterial för framställning av en kopia av de befintliga munformerna. Avtryck kan göras av hela tandgarnityret, av tandlösa områden eller i en mun, där alla tänder dragits ut.

Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.

En medicinsk definition av 'Munfistel' (på latin: 'Fistula oris') är en abnorm tunnelbildning eller förbindelse som bildas mellan munhålan och huden, muskler eller ben i området runt munnen. Den kan uppstå till följd av olika sjukdomar, infektioner eller skador, exempelvis cancer, chronisk parodontit (inflammation i tandköttet), trauma eller operationer. Munfistlar är ofta smärtsamma, ömmande och kan leda till svårigheter med näringsintag, tal och munhygien. Behandlingen kan omfatta antibiotika, dränering och kirurgi beroende på orsaken och svårighetsgraden av fisteln.

Framsidan av huvudet, med panna, ögon, näsa, mun, kinder och käke.

En samling ärftliga sjukdomstillstånd i vävnader och strukturer med ursprung i det embryonala ektodermet. De utmärker sig genom uppträdande av missbildningar hos nyfödda och med involvering av såväl epidermis som hudbihang. Vanligtvis är de diffusa och inte progredierande. Flera olika former finns, inklusive anhidrotiska och hidrotiska dysplasier, fokal hudhypoplasi och medfödd hudaplasi (aplasia cutis congenita).

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

En 'näsa' är ett organ som är beläget i mitten av ansiktet och består av två näsborrar, näsan och näsöppningarna till näshålorna. Näsan innehåller cilierade celler som warmar, fuktar och filtrerar luften innan den andas in, vilket hjälper till att skydda de undre luftvägarna och lungorna från skador och infektioner.

Rekonstruktivkirurgiska tekniker är metoder inom kirurgin som innebär att återställa, korrigera eller ersätta förlorade strukturer och funktioner i kroppen, ofta efter skada, sjukdom eller medfött missbildning, genom att använda sig av patientens egna vävnader eller konstruera implantat som efterliknar naturliga vävnader.

Plastikkirurgi är en gren inom kirurgin som fokuserar på att förbättra, rekonstruera eller fixera fysiska avvikelser orsakade av födelsedefekter, trauma, sjukdom eller åldrande. Detta kan involvera sådant som läpp-ga-tungdefekter hos spädbarn, skador på hud och vävnader efter olyckor, bröstcancerrekonstruktion, behandling av artrit eller andra sjukdomar som orsakar deformitet, samt kosmetiska ingrepp för att förbättra individens utseende. Plastikkirurgi bygger på en grundlig förståelse av anatomi, fysiologi och estetik, och kräver ofta avancerade tekniker och specialiserad utbildning.

Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.

Somatosensoriska störningar är en medicinsk term som refererar till förändringar eller rubbningar i kroppens sensoriska funktioner, inklusive smärta, temperatur, kvalitet och lokaliseringskänsla, vanligtvis orsakade av skada eller sjukdom i det perifera nervsystemet eller centrala nervsystemet.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

Transforming Growth Factor beta3 (TGF-β3) är ett cytokin proteinsignalmolekyl som spelar en viktig roll i cellens tillväxt, differentiering och homeostas. Det är specifikt känt för sin roll i reglerandet av embryonal utveckling, benreparation och fibros. TGF-β3 är en del av TGF-β superfamiljen som inkluderar flera andra proteiner med liknande funktioner.

En ultraljudsundersökning av fostret är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostrets inre strukturer och utveckling inuti moderns buk.

En typ av amelogenes (amelogenesis imperfecta), kännetecknad av ofullständig emaljbildning och överförd som X-bundet eller autosomalt dominant drag. Defekten är även förenad med brist på A-, C- eller D-vitamin, infektionssjukdom, prematuritet, förlossningsskada, Rh-inkompatibilitet, traumatisk skada eller lokal infektion. I lindriga fall syns små skåror, gropar och sprickor, i svåra fall horisontella rader av djupa gropar, och i extrema fall kan emaljen saknas.

Mätning av huvudets mått. Inom odontologin används sammanställningar från röntgenbilder från sidan och framifrån för att beräkna ansiktsskelettets tillväxt och utveckling och för att följa resultaten av ortodontisk behandling. Syn. cefalometri.

Den del av käkbenen i vilken tänderna sitter.

En rörlig flik som är fäst vid bakre delen av den hårda gommen. Gomspenen hänger från mitten av den nedre kanten av den mjuka gommen.

Pierre Robin syndrom är en sällsynt medfödd missbildning som kännetecknas av tre huvudsakliga symptom:

Sådan förskjutning och dålig kontakt mellan underkäken och överkäken att effektiviteten i käkens tuggrörelser påverkas negativt.

Konstgjord ersättning för en eller flera tänder, del av en tand eller intilliggande strukturer, vilken kan bestå av allt från en tanddetalj till en komplett uppsättning. Tandprotesen kan ha både kosmetisk och funktionell betydelse. Det finns speciella termer för löständer och specifika typer av löständer.