Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.

Motstånd mot eller minskad känslighet för ett antitumörmedel hos en tumör hos människor, djur eller i cell- eller vävnadsodlingar.

Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).

Nedsatt eller utebliven effekt av ett läkemedelspreparat på en organism, sjukdom eller vävnad. Läkemedelsresistens måste skiljas från läkemedelstolerans, som innebär en gradvis minskande känslighet för ett läkemedels effekter vid fortlöpande medicinering.

Ett antibiotikum av makrolidtyp från Streptomyces narbonensis. Medlet har antibiotisk verkan mot ett brett spektrum av patogena organismer.

Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).

"Pseudomonas aeruginosa är en gramnegativ, opportunistisk sjukdomsframkallande bakterie som förekommer vitt spridd i naturen och kan orsaka allvarliga infektioner, särskilt hos immunförsvagna individuer."

Samtidig resistens mot flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Penicillinresistens är ett tillstånd hos bakterier som har utvecklat förmågan att motstå verkan av penicillin, ett antibiotikum som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av sådana mikroorganismer. Detta uppstår på grund av genetiska mutationer eller horisontell generöverföring av resistensgener, vilket leder till produktionen av enzym som bryter ned penicillinet eller förändringar i cellväggen som förhindrar penetration av antibiotikumet. Penicillinresistens är ett allvarligt offentligt hälsohot eftersom det komplicerar behandlingen av infektioner och kan leda till spridning av resistanta bakteriestammar.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Membranproteiner, vars främsta uppgift är att underlätta transport av molekyler genom ett biologiskt membran. Till denna stora grupp hör proteiner som medverkar i aktiv transport, passiv transport och jonkanaler.

Tetracyklin är ett broad-spectrum antibiotikum som verkar genom att hämja bakteriens protein syntes. Det används för behandling av en rad infektioner orsakade av både grampositiva och gramnegativa bakterier, såväl som vissa parasiter. Tetracyklin är också känt för att ha effekt mot akne. Som alla antibiotika bör tetracyklin användas med försiktighet och under läkares övervakning för att undvika potentiala biverkningar och för att reducera risken för resistensutveckling hos bakterier.

Penicillin G är ett bredspektrum-antibiotikum som tillhör gruppen penicillerin och är aktivt mot grampositiva och anaeroba bakterier samt vissa gramnegativa bakterier. Det är ett naturligt förekommande antibiotikum som produceras av svampen Penicillium chrysogenum. Penicillin G är vanligen given intravenöst på grund av dess låg oral absorption och kort halveringstid. Preparatet används för behandling av en rad infektioner, däribland sepsis, endokardit, meningit och cellulit.

Betalaktamer är en grupp av antibiotika som har förmågan att binde till och inaktivera penicillin-bindande protein (PBP) hos bakterier, vilket resulterar i att deras cellvägg inte kan bildas korrekt och ledar till celldöd. Exempel på betalaktamantibiotika inkluderar peniciller, cefalosporiner, karbapenemer och monobaktamer.

Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.

Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande genom att inhibitera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en av de mest använda antibiotika sedan sin upptäckt på 1920-talet. Penicillin är verksamt mot grampositiva bakterier samt vissa gramnegativa bakterier och används för behandling av en rad infektioner, till exempel halsfluss, lunginflammation och hudinfektioner.

En art av grampositiva, kockoida bakterier som ofta ses vid klinisk provtagning och i tarmkanalen hos människor. De flesta stammar är icke-hemolytiska.

En grupp bredspektrumantibiotika som framställs ur strålsvampar.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Muramoylpentapeptidkarboxypeptidase är ett enzym som bryter ned peptidoglykan, ett viktigt beståndsdel i batteriers cellväggar, genom att klyva av muramoylpenatpeptiden från den nona kolatomen i peptidkedjan.

Penicillin-binding proteiner (PBPs) är en grupp protein som förekommer naturligt i bakterier och är involverade i uppbyggandet av bakteriens cellvägg. Dessa protein har en speciell struktur som gör att de kan binda penicillin och andra betalaktamantibiotika, vilket stör deras funktion och orsakar bakteriens död. PBPs är därför viktiga mål för behandling med betalaktamantibiotika.

Medel som hämmar eller hindrar tumörtillväxt, genom att stoppa mogningsprocessen och proliferationen hos elakartade celler.

Betalaktamer är en grupp antibiotika som har en betalaktamring som del av sin kemiska struktur, vilket gör dem effektiva mot bakterier genom att störa deras förmåga att bilda cellväggar. Exempel på betalaktamaser inkluderar penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer och carbapenemer.

Enzymer som katalyserar överföringen av hexosgrupper. EC 2.4.1.-.

'Disease resistance' refererar till förmågan hos en organism, vanligtvis en växt eller ett djur, att motstå infektion eller skada från en patogen, såsom en bakterie, virus eller parasit. Detta kan uppnås genom olika mekanismer, till exempel genom att ha ett starkt immunförsvar, producera kemiska substanser som dödar patogener eller ha fysiologiska barriärer som förhindrar inträngande av patogener. Organismer med högre grad av sjukdomsbekämpning är mindre sannolika att insjukna eller drabbas av allvarliga symptom när de exponeras för en patogen jämfört med organismer som har lägre grad av sjukdomsbekämpning.

En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.

Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.

Förmåga hos virus att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat eller antivirala medel. Resistensen kan förvärvas genom genmutationer.

Den genetiska massan hos bakterier.

De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.

Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.

'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'

Läkemedel mot svamp, deras tillväxt och reproduktion, och verksamma mot svampinfektioner. De skiljer sig från svampbekämpningsmedel genom sin användning mot svamp i människo- och djurvävnader.

En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.

Tetracyklinresistens är ett tillstånd där mikroorganismer, såsom bakterier, har utvecklat förmågan att motstå antibiotika av typen tetracykliner. Detta beror på förändringar i bakteriens genetiska material som gör att de kan överleva behandling med dessa läkemedel. Tetracyklinresistens är ett alltmer vanligt problem inom medicinen och en betydande utmaning inom global hälsa, eftersom det begränsar möjligheterna att behandla infektioner som orsakas av resistenta bakterier.

"Växtsjukdomar" är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar växter och orsakas av diverse patogener, inklusive bakterier, svampar, virus och viroider, samt abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist och toxiner. Dessa sjukdomar kan påverka växternas tillväxt, utveckling och produktivitet, och i vissa fall leda till död av plantan.

Svamporganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat eller antibiotika. Resistensen kan förvärvas genom genmutationer.

Motståndet mot luftflöde i luftstrupen och lungorna.

Betalaktamresistens är ett fenomen där bakterier har utvecklat mekanismer som gör dem resistenta mot antibiotika som innehåller en betalaktamring, till exempel penicilliner och cefalosporiner. Detta sker vanligtvis genom produktion av enzymer som bryter ned dessa läkemedel, såsom beta-laktamas eller karbapenemas. Betalaktamresistens är ett allt mer förekommande problem inom medicinsk mikrobiologi och en betydande utmaning för behandling av infektioner orsakade av resistanta bakteriestammar.

"Styrketräning är en form av fysisk aktivitet som innebär att man systematiskt och progressivt ökar sin muskelstyrka genom att verka mot motstånd, vanligtvis med hjälp av vikter, band eller kroppsvikt."

I medicine, er R-faktorer (Resistansfaktorer) et tal som beskriver graden av resistens hos bakterier eller andre mikroorganismer overfor antibiotika og andre antimikrobielle medisiner. Det oppgis som en verdi som viser hvor mange ganger større resistans en bakteriestam har i forhold til en standardstamme.

Natural immunity, also known as innate immunity, is the inherent ability of an individual’s immune system to resist or fight off infections naturally, without the need for external intervention such as vaccines. This type of immunity is present from birth and provides general protection against a wide range of pathogens. It involves various mechanisms such as physical barriers (e.g., skin and mucous membranes), chemical barriers (e.g., stomach acid and enzymes), and cellular responses (e.g., phagocytosis and inflammation). Natural immunity is non-specific, meaning it does not target particular pathogens but rather provides broad protection against various microorganisms.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

P-glykoprotein (P-gp) är ett transmembranprotein som fungerar som aktiv transportör och hjälper till att pumpa vissa typers substanser, särskilt läkemedel, ut från celler. Det förekommer naturligt i vår kropp, framförallt i barrierorgan såsom hjärnan (hjärnbarriären), tarmen och levern. P-gp bidrar till att skydda kroppen från skadliga substanser genom att begränsa deras absorption och försvaga deras effekter. När ett läkemedel är subjekt för aktiv transport av P-gp, kan det minska läkemedlets koncentration i celler och påverka dess farmakologiska verkan.

En mikroorganisms okänslighet för verkan av ampicillin, ett penicillinderivat som inverkar på cellväggsyntesen.

Okänslighet hos bakterier för verkan av kloramfenikol, en kraftfull hämmare av proteinsyntesen i 50S-ribosomunderenheten, där aminosyror kopplas till nyproducerade bakteriella polypeptider.

En parasexuell mekanism hos bakterier, alger, svampar och flimmerhårförsedda protozoer för överföring av kromosommaterial vid sammansmältning av två celler. Hos bakterier är överföringen enkelriktad, hos protozoer är utbytet dubbelriktat. Hos alger och svampar utgör utbytet av genetiskt material en form av fortplantning, genom att han- och honceller förenas.

Okänslighet hos bakterier för verkan av meticillin, ett halvsyntetiskt penicillinderivat.

Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.

Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Förmåga hos en organism att motstå verkan av cefalosporin.

Ett bakteriostatiskt, antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces erythreus. Erytromycin A anses vara den beståndsdel som har störst verkan. Hos känsliga organismer hämmar det proteinsyntesen genom att binda till 50S-ribosomala underenheter. Denna bindning blockerar peptidyltransferasaktiviteten och stör överflyttning av aminosyror under translationsprocessen och proteinsammansättningen.

Streptomycin är ett antibiotikum som tillhör aminoglykosidgruppen och är verksamt mot flera gramnegativa och grampositiva bakterier, inklusive tuberkulosbakterien. Det fungerar genom att störa bakteriens proteinsyntes, vilket leder till död av bakterien. Streptomycin används vanligen i kombination med andra antibiotika för att behandla allvarliga infektioner och tuberkulos.

En sekvensbesläktad underfamilj av ABC-bärare som aktivt transporterar organiska ämnen. Trots att proteinerna betraktas som bärare av organiska anjoner har en underordnad grupp av proteiner i denna familj visat sig förmedla resistens mot neutrala organiska läkemedel. Deras cellulära funktioner kan ha klinisk betydelse för kemoterapi, eftersom de transporterar en rad olika antitumörmedel.

Okänslighet hos bakterier för det antibiotiska ämnet kanamycin, som kan binda till 70S-ribosomer och ge upphov till felläsning av mRNA.

Herbicidresistens är ett fenomen där växter, oftast ogräs, utvecklar tolerance eller resistens mot specifika herbicider som tidigare var effektiva för att kontrollera eller döda dem. Detta sker på grund av genetiska mutationer eller selektiv press som orsakas av upprepad exponering för samma herbicide. Som ett resultat kan dessa växter överleva och fortplanta sig, vilket kan leda till en ökad population av resistenta ogräs som är svåra att kontrollera med de vanliga metoderna.

"Vankomycinresistens" refererer til bakteriers evne til at modstå virkningen af antibiotikumet vancomycin, som normalt er aktivt mod grampositive bakterier. Dette kan opstå på grund af genetiske mutationer eller aquisitionen af resistensgener, der resulterer i ændringer i bakteriens cellevæg, hvilket reducerer vancomycins evne til at binde sig til og inaktivere bakterien. Vankomycinresistens er en besværlig medicinsk udfordring, da det begrænser effektiviteten af en vigtig antibiotisk behandling mod alvorlige infektioner, herunder hudinfektioner, lungebetændelse og blodforgiftning.

Förmåga hos virus att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistensfenotyp kan uppkomma genom ett flertal genmutationer.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.

En grupp makrocykliska föreningar som bildas genom kedjeförlängning av flera propionater och cykliseras till en stor, (vanligen 12-, 14-, 16-) ledad laktonmolekyl. De är ofta glykosylerade. Många av dem är antibiotiska.

Staphylococcus aureus är en grampositiv, sfärisk (koagulasnegativ) bakterie som förekommer hos många däggdjur, inklusive människor. Den kan kolonisera olika kroppsregioner, särskilt hud och slemhukar, utan att orsaka sjukdom. Men S. aureus kan även vara patogen och orsaka en rad infektionssjukdomar, från lokala infektioner som impetigo, abscesser och celullit till systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis), endokardit, lunginflammation (pneumonia) och osteomyelit. Vissa S. aureus-stammar är multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.

En familj membrantransportproteiner som kräver ATP-hydrolys för transport av ämnen genom membran. Proteinfamiljen har fått sin benämning från den ATP-bindande domänen på proteinet.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Gener för membrantransportproteiner som förmedlar resistens mot giftiga föreningar. Ett flertal superfamiljer av dessa läkemedelsexportproteiner återfinns i både prokaryoter och eukaryoter.

Ett bakteriellt DNA-topoisomeras II som katalyserar ATP-beroende delning av båda DNA-strängar, genomföring av obrutna strängar genom brottsstället och återförening av de delade strängarna. Gyras binder till DNA i form av en heterotetramer bestående av två A- och två B-underenheter. I närvaro av ATP kan gyras omvandla vilande, cirkelformat duplex-DNA till en superspiral. I frånvaro av ATP försätts DNA i superspole i vilotillstånd av DNA-gyras. EC 5.99.1.3. Syn. DNA topoisomeras (ATP-hydrolyserande).

Svampars förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistensfenotyp kan uppkomma genom ett flertal genmutationer.

En grupp kinoloner med åtminstone en fluoratom och en piperazinylgrupp i molekylen.

Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.

Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.

Antibiotikumkomplex från Streptomyces kanamyceticus, en jordbakterie i Japan.

Läkemedel för behandling av tuberkulos. De kan indelas i två kategorier: förstahandspreparat, med god effekt och acceptabla toxicitetsnivåer för de allra flesta fall; andrahandspreparat, för läkemedel sresistenta fall eller fall där den primära terapin av annan anledning inte har effekt på patienten.

Fetma, eller fetmasyndrom, är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av ett överskott av kroppsfett som orsakas av en obalance mellan intag och förbrukning av energikalor över en längre tid. Detta leder till en abnormalt hög kroppsvikt som kan ha negativa effekter på individens hälsa och livskvalitet. Fetma diagnostiseras vanligen baserat på kroppsmasseindex (BMI), ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. En person anses ha fetma om BMI är 30 eller högre.

Medel för bekämpning av för människor skadliga insekter, antingen sådana som är direkt skadliga, som att t ex överföra smitta, eller sådana som gör indirekt skada genom att angripa grödor, livsmedel eller textilier.

Ett antibiotiskt preparat av karboxifluorkinolintyp med verkan mot ett stort antal olika mikroorganismer. Medlet har använts med framgång och med god säkerhet för behandling av resistenta luftvägs-, h ud-, skelett-, led-, mag/tarm- och urogenitala infektioner.

Preparat för behandling av malaria. De indelas vanligtvis efter sin verkan mot plasmodier i olika stadier av deras livscykel i människan.

Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.

Arvsmassan hos växter.

En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.

Rifampin, även känt som rifampicin, är ett antibiotikum som tillhör gruppen rifamyciner. Det används vanligen för att behandla olika typer av infektioner orsakade av bakterier, såsom tuberkulos och stafylokocker. Rifampin fungerar genom att stoppa bakteriens förmåga att producera ett protein som behövs för att överleva och multiplicera sig. Det bör dock inte användas ensamt utan kombineras ofta med andra antibiotika för att förhindra resistensutveckling hos bakterierna.

'Streptococcus pneumoniae' är en gram-positiv, kapslad, beta-hemolytisk bakterie som förekommer naturligt i människans övre luftvägar och kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, framförallt hos barn, äldre och immunsupprimierade individer. Den är vanligast känd som orsak till lunginflammation (pneumoni), men kan även leda till öroninfektioner, sinusit, meningit och blodförgiftning (sepsis). Vissa stammar av Streptococcus pneumoniae är också ansvariga för pneumokockfeber.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Typarten för Lentivirus och orsaken till immunbristsyndromet AIDS. Virusets kännetecken är dess cytopatiska effekt och affinitet för T4-lymfocyter.

Salicylsyra är en farmakologiskt aktiv organisk syra som är en naturligt förekommande substans i vissa växter, däribland vitklöver och pilkornslilja. Den används ofta som antiinflammatorisk, smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Salicylsyra är också en grundkomponent i syntesen av acetylsalicylsyra, mer känt under varunamnet aspirin.

Preparat som används för att behandla AIDS och/eller bromsa HIV-infektionen. Hit räknas inte läkemedel mot symtom eller opportunistiska infektioner i AIDS.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Prototypen för malariamedel, med en verkningsmekanism som inte är helt känd. Medlet har också använts för behandling av reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och sytemisk behandling av amöbaorsakad leverabscess.

En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.

En familj gramnegativa, fakultativt anaeroba, icke sporbildande stavbakterier. Bakterierna finns överallt. Några är saprofyter, andra växt- eller djurparasiter. Många arter är av stor ekonomisk betydelse pga sina sjukdomsalstrande effekter inom jordbruk och djurhållning.

'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.

'Plant immunity' refers to the inherent or acquired defense mechanisms in plants that protect against pathogen invasion and infection, involving a complex network of molecular and cellular responses to recognize and combat foreign threats, thus maintaining the overall health and survival of the plant.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.

En stafylokock är en typ av grampositiv, sfärisk bakterie som tillhör släktet Staphylococcus och kan orsaka en rad olika infektioner hos människor, från milda hudinfektioner till allvarliga livshotande sjukdomar som blodförgiftning, endokardit (hjärtsacksinflammation) och nekros (död vävnad). Den mest vanliga patogena stafylokocken är Staphylococcus aureus, men det finns också andra kliniskt betydelsefulla arter som S. epidermidis och S. saprophyticus.

'Mycobacterium tuberculosis' är en speciell sorts bakterie som orsakar sjukdomen tuberkulos (TB). Detta är en långsam växande infektion som främst angriper lungorna, men kan även spridas till andra delar av kroppen. Bakterien har en speciell cellvägg som gör den resistent mot vanliga desinfektionsmedel och antibiotika, vilket gör sjukdomen svår att behandla ifall den inte upptäcks och behandlas i tid.

Pyrethriner är naturliga insecticider som utvinns från blommor av släktet Chrysanthemum, särskilt C. cinerariaefolium och C. coccineum. De har länge använts som ett effektivt medel mot insekter på grund av sin störande verkan på nervsystemet hos insekter. Pyrethriner är giftiga för en bred palett av olika skadedjursarter, inklusive myggor, flugor, spindlar och kackerlackor, men de anses vara relativt säkra för djur och människor i låga koncentrationer. De är dock irriterande för ögon, hud och andningsvägar vid högre exponeringar och kan vara dödliga för vissa vattenlevande organismer.

En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.

Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.

Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.

Ett antitumörmedel som fås från Streptomyces peuceticus. Det är ett hydroxiderivat av daunorubicin och används både mot leukemier och fasta tumörer.

Ett antibiotikum som isolerades från Streptomyces venequelae i 1947, men som nu framställs syntetiskt. Det har förhållandevis enkel struktur och var det första bredspektrumpreparat som upptäcktes. Det har sin verkan genom att störa den bakteriella proteinsyntesen och är huvudsakligen bakteriostatiskt.

6-((aminofenylacetyl)amino)-3,3-dimetyl-7-oxo-4-tia-1-azabicyklo(3.2.0)heptan-2-karboxylsyra. Ett halvsyntetiskt derivat av penicillin som oralt har antibiotisk bredspektrumverkan.

Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

En mutation där ett kodon muterats så att det kodar för upptagande av en främmande aminosyra. Utbytet kan resultera i en inaktiv eller instabil produkt.

DNA-element som innehåller det genpaket och inskjutsplats för ett platsspecifikt rekombinationssystem som ger dem möjlighet att fånga upp rörliga genkassetter.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

En grupp derivat av naftyridinkarboxylsyra, kinolinkarboxylsyra eller nalidixinsyra.

"HIV-reversetranskriptase" är ett enzym som produceras av human immunodeficiency virus (HIV), ansvarigt för att transkribera viral RNA till DNA under infektionsprocessen, vilket möjliggör integration av viruset i värdcellens genetiska material och på så sätt reproduktion av viruset.

'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.

Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.

Ett komplex av tre olika, men närbesläktade aminoglykosidsulfater, gentamicin C1, C2 och C1(subA), som erhålls från Micromonospora purpurea och närstående arter. De är bredspektrumantibiotika, men kan ge hörsel- och njurskador. De verkar genom att hämma proteinsyntes.

En form av diabetes som kännetecknas av förmåga att fortleva utan ketoacidos med utebliven insulinbehandling. Debuten kommer långsamt, och patienterna visar ofta en tendens till fetma. Syn. typ 2 diabetes.

"Bakteriel transformation" är ett begrepp inom mikrobiologi och genetik som refererar till processen där en bakteriecell tar upp främmande DNA (deoxyribonucleic acid) från sin omgivning, integrerar det i sitt eget genom och på så sätt förändrar sina arvsmassa och egenskaper. Detta fenomen upptäcktes av Frederick Griffith 1928 och är ett viktigt forskningsområde inom molekylär biologi, med tillämpningar inom bland annat genteknik och medicinsk forskning.

Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.

"Läkemedelsresistent tuberkulos definieras som en form av tuberkulossjukdom orsakad av mycobacterium tuberculosis-bakterier som är resistenta mot ett eller flera vanligt använda tuberkulosläkemedel, vilket gör sjukdomen svårare och i värsta fall omöjlig att behandla."

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

En reverstranskriptasahämmare är ett antiviralt läkemedel som specifically inhibits the reverse transcriptase enzyme, thereby preventing retroviruses like HIV from converting their RNA genome into DNA and integrating it into the host cell's genome. (18 words)

Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.

Linkosamider är en grupp av antibiotika som är verksamma mot grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och enterokocker. De fungerar genom att störa bakteriens cellväggssyntes. Exempel på linkosamider är klindamycin och lincomycin.

En elektroforesteknik där riktningen på det elektriska fältet ändras periodiskt. Tekniken liknar andra elektroforesmetoder för separering av dubbelsträngat DNA med molekylstorlekar upp till tiotusentals baspar. Men genom att alternera riktningen på det elektriska fältet kan DNA-molekyler med flera miljoner baspar separeras.

Ett test för avgörande av en individs förmåga att upprätthålla blodglukosjämvikt. I testet ingår mätning av blodglukosnivåerna vid fasta och vid givna tidsintervall före och efter oralt intag av glukos (75 eller 100 g) eller intravenös infusion (0,5 g/kg).

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.

Trimetoprim är ett antibiotikum som hämmar bakteriens förmåga att syntetisera sin DNA genom att hämma enzymet dihydrofolatreduktas. Det används vanligen i kombination med sulfametoxazol för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, såsom luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner och hudinfektioner.

Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.

Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.

Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.

Bakterier som tappar lilafärgning, men färgas rosa, vid gramfärgning.

"Genetisk korsning" refererer til den proces, hvor genetisk materiale bliver udvekslet mellem to individuelle arter, som normalt ikke kan fortælle sig af med hinanden, for at producere en hybrid. Denne proces sker oftest ved hjælp af bioteknologi, såsom genteknologi, og resulterende hybriden kaldes en genetisk krydsning eller en transgen art. Genetiske krydsninger kan anvendes i forskellige brancher, herunder landbrug, medicin og forskning, for at opnå ønskede egenskaber som større modstandskraft overfor sygdomme eller bedre næringsværdi.

En punktmutation är en typ av genetisk mutation där endast en enskild nukleotid (en building block av DNA) byts ut, infrias eller tas bort i ett DNA-molekyl. Denna förändring kan leda till att aminosyrasekvensen i det resulterande protein som kodas för av genen ändras, vilket kan ha varierande effekter på proteinets funktion, beroende på var mutationen finns och huruvida den leder till en substitution av en liknande aminosyra eller en helt annan. Punktmutationer kan vara ärftliga eller spontana och kan orsaka genetiska sjukdomar eller öka risken för cancer.

Mått på motståndet mot elektrisk ström, såväl växelström som likström.

Ett antibakteriellt medel, som utgörs av en halvsyntetisk analag till linkomycin.

Metod för upprätthållande av en konstant blodsockernivå genom glukos- eller insulininfusion. Tekniken används för att studera ämnesomsättningshastighet (för t ex glukos, fett, eller aminosyror) vid en konstant glukoshalt.

'Plasmodium falciparum' är ett protistiskt encelligt parasitärt djur, som orsakar den allvarligaste formen av malaria hos människor, vid namn malaria tropica. Det överförs vanligtvis genom myggstick från en infekterad mygga till en mänsklig värd och kan leda till allvarliga komplikationer och i värsta fall död, om det inte behandlas i tid.

Stafylokockinfektioner är infektioner orsakade av stafylokocker, en typ av bakterier som normalt förekommer på hud och slemhinnor hos många människor utan att orsaka några symptom. Dock kan vissa stafylokockstammar vara patogena och orsaka en rad olika infektioner, som hudinfektioner (exempelvis impetigo och fibrom), luftvägsinfektioner, blodförgiftning (sepsis) och infektioner i djupare vävnader eller kirurgiska sår. Den vanligaste patogena stafylokockarten är Staphylococcus aureus, inklusive meticillinresistenta S. aureus (MRSA).

Gramnegativa, orörliga, kapslade och gasproducerande stavbakterier som är utbredda i naturen och förknippade med urinvägs- och luftvägsinfektioner hos människor.

En hemostatisk rubbning som kännetecknas av svag antikoagulansrespons på aktiverat protein-C (APC). Den aktiverade formen av faktor V (faktor Va) bryts ned långsammare av APC. Faktor V-Leidenmutation (R506Q) är den vanligaste orsaken till APC-resistens.

Ett bakteriellt DNA-topoisomeras II som katalyserar ATP-beroende delning av båda DNA-strängar, genomföring av hela strängar genom brottställena och återförening av de uppdelade strängarna. Topoisomeras IV binder till DNA i form av 2 parC- och 2 parE-underenheter. Enzymet är ett länkbrytande enzym som särar på sammankopplade dotterkromosomer efter DNA-replikation. EC 5.99.1.3

Infektionssjukdomar orsakade av bakteriearten Escherichia coli (E. coli).

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

Oomyceter, även kända som vattenvampar, är en grupp organismar som traditionellt har klassificerats som svampar på grund av deras jästliknande reproduktiva strukturer och förmåga att orsaka sjukdomar hos växter. Emellertid har senare forskning visat att de istället är relaterade till brunalgerna (Phaeophyceae) och bör därför placeras i en egen rike, Heterokonta. Oomyceter producerar ofta sporer som kan simma med hjälp av två flageller, vilket är ett drag som de delar med brunalgerna men inte med svamparna. Många oomyceter orsakar sjukdomar hos växter och deras infektioner kan leda till stora skador på grödor och ekosystem. Ett exempel på en välkänd oomycet är den patogen som orsakar potatisbladmögel (*Phytophthora infestans

P-glykoproteiner, också kända som P-gp eller MDR1 (multidrug resistance protein 1), är ett typ av transmembrant transportprotein som hjälper till att pumpa ut främmande ämnen från celler. Detta inkluderar en rad olika typer av substanser, såsom läkemedel, toxiner och hormoner. P-glykoproteinet fungerar som ett slags barriär som hjälper till att skydda cellerna från skadliga ämnen och underlättar absorptionen, distributionen och exkreteringen av läkemedel i kroppen. Överexpression av P-glykoproteiner kan dock leda till multidrugresistens hos cancerceller, vilket gör att de blir mindre känsliga för olika typer av läkemedel.

"Parasitologisk resistensbestämning" refererar till en laboratorieundersökning för att fastställa om ett parasitsamhälle, såsom en protozoisk eller helminisk population, är resistent mot en viss antiparasitär behandling. Detta involverar att exponera parasiter för olika koncentrationer av ett specifikt läkemedel och sedan observera deras överlevnad och reproduktiva kapacitet. Genom att analysera dessa resultat kan man avgöra om parasitpopulationen har utvecklat resistens mot det aktuella läkemedlet, vilket är viktigt för att optimera behandlingsval och förebygga vidare spridning av resistens.

Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.

Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

Tyngdlyftning är en idrottsgren där deltagaren tävlar om att lyfta mest vikt möjligt i tre olika lift: stöt, ryck och knäböj.

En art grampositiva kulbakterier som ingår i tarmkanalens normalflora. Till skillnad från Enterococcus faecalis kan denna art framkalla en alfa-hemolytisk reaction på blodagar och saknar förmåga att utnyttja pyrodruvsyra som energikälla.

Tetrahydrofolate dehydrogenase (EC 1.5.1.20) er ein emne i biokjemisken som katalyserer den oxidative desaminationen av tetrahydrofolat til dihydrofolat med NAD+ som elektronakseptor. Denne reaksjonen er viktig for folsyra-metabolismen og kan ha en betydning i behandlinga av kreft og andre sykdomar.

Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.

Bindväv bestående av fettceller (adipocyter) i ett nätverk av stödjeceller. Pigmenterad, värmealstrande fettvävnad i många däggdjurarters foster och nyfödda kallas brunt fett.

Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.

Antibakteriellt medel som främst används mot tuberkulos. Det utgör fortfarande förstahandsvalet vid tuberkulosbehandling.

"Genetisk transformation refererer til den proces, hvor DNA fra en organisme overføres til en anden organisme for at ændre dens genetiske makeup og dermed dens fysiologi eller egenskaber. Dette opnås ofte ved brug af en vektor, typisk en plasmid eller virus, der indeholder det ønskede DNA. Den resulterende ændring i genomet kaldes for en genetisk transformation."

Ett syndrom med onormalt höga insulinhalter i blodet.. Det kan ge upphov till hypoglykemi. Orsaken till tillståndet varierar, och omfattar överproduktion från betacelltumörer (insulinom), autoantikroppar mot insulin, insulinreceptordefekt (insulinresistens), eller för hög förbrukning av insulin eller hypoglykemimedel.

Tetracykliner är en grupp av brett verksamma antibiotika som hämmar bakteriens proteinproduktion genom att binda till dess ribosomer. De används vanligen för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, såsom hudinfektioner, lunginflammation och körtelinflammationer. Tetracykliner har också visat sig vara verksamma mot vissa parasitiska infektioner. Liksom med alla antibiotika bör de användas enligt riktlinjerna för att undvika resistensutveckling hos bakterier.

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.

Ett HIV-enzym som efter translation är nödvändigt för klyning av gag- och gag/pol-prekursorpolyproteiner till funktionella beståndsdelar för virussammansättningen. HIV-proteas är ett asparginproteas som kodas från aminoänden av pol-genen. EC 3.4.23.16.

'Acinetobacter baumannii' är en gramnegativ, kapselbildande bakterie som vanligtvis förekommer i vatten- och jordmiljöer. Den kan också kolonisera människors hud och slemhinnor utan att orsaka sjukdom. Men hos immunosvaga individer eller vid invasiv behandling, som mekanisk ventilation eller kateterplacering, kan den orsaka allvarliga infektioner såsom lunginflammation, blodförgiftning och hud- och slemhinnesår. 'Acinetobacter baumannii' är notoriskt för sin förmåga att utveckla resistens mot många antibiotika, inklusive karbapenemer, vilket gör den svår att behandla och har blivit en allt större global hälsoproblem.

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.

Den koncentration av en förening som behövs för att reducera tillväxten av en bakteriekoloni eller population av eukaryota celler in vitro med 50%. Standarden används såväl för att ange antibakteriell verkan in vitro som cytotoxicitet mot eukaryota celler i odling.

I en enskild mening kan 'Azoler' definieras som en grupp av antifungala läkemedel som delar en gemensam kemisk struktur, en femringad azolring. De används för behandling och förebyggande av svampinfektioner hos människor, djur och växter. Exempel på Azoler inkluderar Ketoconazol, Itraconazol, Fluconazol och Posaconazol. Dessa läkemedel fungerar genom att störa syntesen av ergosterol, en viktig komponent i svampcellmembranet, vilket resulterar i celldöd.

'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

Vertikal överföring av arvsegenskaper med DNA från cytoplasmatiska organeller, så som plasmider, mitokondrier, kloroplaster och andra plastider, eller från intracellulära parasiter, som t ex virus. Mitokondriell nedärvning kallas ofta modersarv, men måste skiljas från kromosomalt överfört modersarv.

"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.

I en enkel medicinsk definition är pyrimidiner en typ av kemisk förening som innehåller en aromatisk ringstruktur bestående av två kolatomer och två kväveatomer, vilket är en del av flera viktiga biomolekyler. De förekommer naturligt i nukleotider, som är byggstenarna i DNA och RNA, där de utgör baserna cytosin och tymin (i DNA) och uracil (i RNA). Pyrimidiner har en betydande roll inom genetiken och är viktiga för replikationen, transkriptionen och translationen av genetisk information.

Smitta som sprids inom en sjukvårdsinrättning. Syn. sjukhusinfektion; nosokomial infektion.

Infektioner orsakade av bakterier som behåller sin lila färg (positiv färgning) efter gramfärgning.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.

Salmonella är en typ av bakterie som kan orsaka matförgiftning och andra infektionssjukdomar hos människor och djur. Den tillhör släktet Salmonella och familjen Enterobacteriaceae. Det finns över 2500 serovarier (serotyper) av Salmonella, men de två vanligaste orsakarna av sjukdom hos människor är S. Typhi och S. Enteritidis. Salmonella sprids främst genom föda och vatten som kontaminerats med avföring från djur eller människor som bär på bakterien. Typiska symptom på en salmonellainfektion innefattar diarré, magkramper, feber och illamående. I allvarliga fall kan infektionen leda till septikemi och död.

Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.

Spetinomycin är ett antibiotikum som tillhör gruppen aminoglykosider, och används främst för behandling av infektioner orsakade av grampositiva bakterier. Det är specifikt aktivt mot stafylokocker och streptokocker. Spektinomycin verkar genom att hämma proteinsyntesen i bakterien, vilket leder till celldöd.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.

Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.

Piperaziner är en grupp av heterocykliska organiska föreningar som innehåller en piperazinring, bestående av två kolatomar och fyra kväveatomer som är bundna i en sex-ledad ring. Piperazin är även namnet på den enklaste representanten för denna grupp.

Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.

Tumor proteins are abnormal or altered proteins produced by the genetic changes that occur within cancer cells, contributing to tumor growth, progression, and resistance to therapy.

'Salmonella enterica' är en gramnegativ bakteriestam som orsakar infektionssjukdomar hos människor och djur, vanligtvis känd som salmonellos. Bakterien kan påträffas i värmeälskande djurs mag-tarmkanal och avföring, och kan sprida sig via kontaminerad mat och vatten. Infektionen kan orsaka symptom som diarré, feber, buksmärtor och kräkningar. Det finns över 2500 serotyper av Salmonella enterica, varav några är mer vanliga än andra när det gäller att orsaka sjukdom hos människor.

"Behandlingssvikt" refererer til en situation hvor en patient ikke længere svarer til behandling, enten fordi sygdommen har udviklet resistens overfor den anvendte terapi eller fordi behandlingen ikke er i stand til at kontrollere sygdommens fremskriden. Dette kan føre til en forværring af patientens tilstand og eventuelt død, hvis der ikke etableres en alternativ behandlingsstrategi.

Förhållanden i kroppen som får kroppsvävnaderna att reagera på speciella sätt på vissa yttre stimuli, och sålunda gör individen ovanligt benägen för vissa sjukdomar.

'Pseudomonas syringae' är en art av grampositiva, aeroba stavformade bakterier som förekommer i naturen, särskilt i vatten och jordmån. Den är känd för sin förmåga att orsaka sjukdomar hos växter, till exempel bladfläcksjuka hos tobaks- och potatisväxter. Bakterien producerar en biofilm som hjälper den att klara av olika miljöförhållanden och skyddar den mot attacker från både värdens immunförsvar och antibiotika. Vissa stammar av 'Pseudomonas syringae' kan även orsaka infektioner hos djur och människor, men detta är ovanligt.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Enterobacteriaceae.

Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk

En grupp betalaktamantibiotika, i vilka svavelatomen i penicillinmolekylens tiazolidinring ersatts med en kolatom. Tienamyciner utgör en undergrupp med en svavelatom som första del av sidokedjan.